Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
58722.jpg

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

I de allra flesta åar och älvar som mynnar ut i havet finns kraftverksdammar, som effektivt hindrar fiskens lekvandringar. Av Finlands 221 kraftverk är 81 minikraftverk med en effekt under 1 megawatt och 83 är små eller medelstora (1–10 megawatt). Dessa står för endast 9 procent av alla kraftverks sammanlagda elproduktion. Samtidigt har de i högsta grad bidragit till att vi idag har kvar bara 11 vattendrag med öring mot ursprungligen 60. De återstående öringstammarna är alla starkt hotade.
– Av alla länder kring Östersjön är havsöringstammarnas tillstånd sämst i Finland, säger Markku Marttinen, verksamhetsledare vid Finlands fritidsfiskares centralorganisation.

Det finns numera en bred opinion för att avlägsna vandringshinder och öppna vattendragen för stigande fisk. Men enligt nuvarande lagstiftning går det inte att förpliktiga kraftverksbolag att bygga laxtrappor eller att plantera ut fisk som kompensation i efterskott, om detta inte uttryckligen finns inskrivet i bolagens vattenkraftstillstånd. Tillstånden är ofta mycket gamla, en del är till och med utfärdade på 1800-talet.
– Den nuvarande vattenlagen från 2011 är på den här punkten efterbliven, konstaterar Markku Marttinen.
En färsk studie gjord vid Egentliga Finlands NTM-central visar att av 153 kraftverk saknade 50 några som helst förpliktelser att vårda beståndet av vandringsfisk. Ytterligare 50 kraftverk har förpliktelser att bygga laxtrappor eller tillåta att laxtrappor byggs. Men av dessa 50 kraftverk är det endast 9 som försetts med laxtrappor, och av dem är 5 byggda med statliga medel.

Finlands fritidsfiskares centralorganisation har tillsammans med WWF Finland och Finlands naturskyddsförbund lagt fram ett förslag till ändring av vattenlagen så att denna bättre skulle motsvara EU:s vattenlagstiftning gällande vandringsfiskarnas lekmöjligheter. Enligt förslaget skulle det bli möjligt för den tillståndsbeviljande myndigheten att ålägga vattenkraftsbolag att vidta åtgärder för att vandringsfisk ska kunna passera kraftverksdammar och andra hinder även om förpliktelser inte ingått i gällande vattenkraftstillstånd. Förpliktelserna skall kunna utföras på ansökan av en NTM-central om vattenkraftverket visat sig vara till skada för fiskstammarna och fisket.

Enligt den nationella strategin för fiskvägar från 2012 och strategin för lax och havsöring från 2014 ska vandringsfiskarnas populationer gynnas så att tyngdpunkten bland åtgärderna förskjuts från massiva utplanteringar till restaurering av vattendrag och byggen av nya laxtrappor. Den här målsättningen ingår även i fiskelagen från 2016.
Fiskvägsstrategin omfattar restaurering av sju vattendrag (”spetsprojekt”) med statlig finansiering för att gynna havsöringens lekvandring. Bland dessa finns Lappfjärds å i Österbotten och Kisko och Sjundeå åar i sydvästra Finland. I Svartån i västra Nyland vidtas åtgärder för att få laxen att stiga igen. Detta är en förutsättning för att åns tynande population av flodpärlmussla ska överleva (se Finlands Natur nr 4/2016). En del av restaureringsprojekten genomförs med EU-finansiering inom det så kallade Freshabit Life-projektet.
Enligt Markku Marttinen är dessa åtgärder inte tillräckliga.
– Den offentliga finansieringen av spetsprojekten är alldeles för liten för att fiskvägsstrategin ska kunna uppnås. Förutom spetsprojekten finns det många andra lokalt viktiga vattendrag där dammar hindrar vandringsfiskarna från att stiga.
Om havsöringen och de andra lekvandrande fiskarnas framtid ska kunna tryggas krävs det att även kraftverksbolagen deltar i restaureringen av fisklederna enligt principen om att den som förorsakar en miljöskada också betalar. Den ändring av vattenlagstiftningen som miljöorganisationer efterlyser skulle göra det här möjligt.

 

Kraftverk och fiskpassager 
går att kombinera

Det går att utnyttja en fors för småskalig elproduktion samtidigt som en vandringsled lämnas fri för öringar. Det här är fallet i Sjundeå där Sjundby slott sedan slutet av 1800-talet har ett ännu gällande avtal om att få utnyttja forsen i Sjundeå å i ett kraftverk. 
– Här finns sedan 1926 en betongränna längs vilken en del av forsens vatten förs in i ett kraftverk, som ger el till Sjundby slott och ett tiotal andra hus i närheten, berättar Christer Segersven på Sjundby slott.
Kraftverket, som byggdes 1997, lämnar största delen av strömfåran öppen och här stiger varje år ett antal öringar uppströms. Öringen har även konstaterats leka i åns biflöden. Längre uppströms har dammen vid Sågforsen rivits och öringen har därmed en fri passage till åns källflöden i norra Sjundeå. Ett hinder finns ändå kvar i form av en sluss i åns mynning vid Pickala viken. Den hindrar saltvatten från att stiga upp i Vikträsk, som fungerat som vattentäkt. Slussen hålls ändå tidvis öppen under höstflödet.
– Då ser man ofta öringar som hoppa i Sjundby forsen. Slussen borde hållas öppen längre perioder eller rivas för fiskvandringens skull, säger Segersven.
Restaureringen av åarna i Sjundeå är ett av de vattendrag som fått status som spetsprojekt inom den nationella strategin för fiskvägar.

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 4 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur.

 
59990_t.jpg

Bly fortfarande ett miljöhot

En färsk undersökning om svenska kungsörnar visar att bly från jaktammunition påverkar örnarnas beteende negativt. De nya rönen är högaktuella även i Svenskfinland. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017
59987_t.jpg

Torskens återkomst dröjer

Saltpulserna 2014–2015 såg först ut att blåsa nytt liv i Östersjöns torskstammar, men syrebristen stör fortfarande fortplantningen och torskarna lider av brist på föda. Vi lär få vänta länge innan torskfångsterna i våra vatten når upp till rekordåren under 1980-talet. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017
59977_t.jpg

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.Läs mera »
Pia Prost, Finlands Natur nr 3/2017
59923_t.jpg

Skogsavfall ska göra kläderna vitare

Optiska vitmedel används i många produkter för att ge dem ett fräscht utseende, men de är inte biologiskt nedbrytbara och medför problem för både hälsa och miljö. Om forskare vid Åbo Akademi får som de vill, har vi snart ersatt de traditionella vitmedlen med miljövänliga sådana. Läs mera »
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 3/2017
58826_t.jpg

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017
58722_t.jpg

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017
58749_t.jpg

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars. Läs mera »
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017
58756_t.jpg

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors. Läs mera »
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017
57098_t.jpg

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017
57080_t.jpg

Holkdags för fladdermöss

Fladdermössens bostadsbrist kan avhjälpas genom att sätta upp enkla holkar på en husvägg. Då hålls de bättre borta från husens vindar samtidigt som du får följa med de effektiva myggfångarna på nära håll.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017