Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
58756.jpg

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Det är en solig dag i slutet av april, utomhustemperaturen ligger på 7,5 grader. Solfångaren har redan bidragit till att hålla husen varma och gett varmvatten i en månads tid. Det fortsätter de göra fram till slutet av september, beroende på vädret.
Även om solfångare ännu inte är någon vanlig syn i grannskapet är sol-teknologi inget nytt på den här tomten. Under 1980-talet hade Christians svärföräldrar solfångare på ett uthustak för att få varmvatten. Förra året på hösten bestämde Christian och Sofia sig för att själva börja ta tillvara solenergi för att komplettera veduppvärmningen.
– Det skrivs ju så mycket om alternativa energilösningar numera. Vi bestämde oss för att göra slag i saken och minska på vårt ekologiska fotavtryck, berättar Christian.

Paret Westerlund-Luojukoski håller som bäst på och bygger det andra huset på tomten, där deras son ska bo. I garaget står en 520 liters tank med en enkel mätare. Nu visar mätaren att värmen som körs ner från solfångarna är 43 grader. Själva systemet fungerar så att värmen från solfångarna automatiskt tas tillvara om temperaturen i den cirkulerande vätskan är minst tre grader varmare än vattnet i tanken. En liten pumpenhet är kopplad till tanken och via den cirkulerar det uppvärmda vattnet i värmeslingor i golvet och värmer tappvattnet.
– Inte så märkvärdiga grejer, säger Christian.
Lite finess är det ändå med uppvärmningssystemet i husen. De har kopplat ihop uppvärmningssystemen i de båda husen, och utöver solfångarna har också vedpannorna i de båda husen kopplats till uppvärmningssystemet. Det betyder att värme tas tillvara också från röken. Men innan vi kollar in det ska vi ta en närmare titt på solfångarna.

 

Följaktligen klättrar vi upp på taket. Solen gassar, himlen är intensivt blå med vita molntussar, svala vårvindar kommer i byar. 75 mörka vakuumrör blänker i solen. Här ska rören sitta de kommande 20–30 åren, vilket är solfångares genomsnittliga livslängd. 
Solsystemet är medelstort för ett egnahemshus. Det består av färdiga komponenter som sattes ihop av yrkesfolk på två dagar: vakuumrören monterades på taket och rören kopplades till tanken i garaget. Solfångarna har fungerat utan problem och systemet är i praktiken underhållsfritt. 
– Det sköter sig självt. Ibland kan man kasta ett öga på mätaren och kolla att det ger värme, att det är tryck i systemet. Sedan systemet monterades har vi inte behövt göra något alls. I något skede behöver eventuellt vätskan i systemet bytas ut, och då ger leverantören en pump som man fäster i rören och som ersätter den gamla vätskan med ny, säger Christian.
Kostnaderna för solsystemet inklusive installation landade på 3 000–4 000 euro. Några beräkningar över när systemet betalar igen sig har de inte gjort. Det främsta målet med solfångarna är att använda ren, gratis energi.

 

Vi klättrar ner från taket och går och tittar på vedkaminen i nybygget, en mindre gjutjärnskamin med vattenmantlad skorsten. Det betyder att skorstenen är omsluten av ett större rör och att utrymmet mellan rören är fyllt med en vätska. Vätskan värms upp av röken och är också den kopplad till tanken i garaget. Att installera den vattenmantlade skorstenen och ansluta den till uppvärmningssystemet kostade ungefär en tusenlapp.
Paret Westerlund-Luojukoski har varit mycket nöjda med att komplettera sitt uppvärmningssystem med solfångare. Ett vattenburet uppvärmningssystem öppnar också för möjligheten att i ett senare skede ansluta jordvärme eller fjärrvärme. 
Vad är det bästa med solfångare?
– Att följa med hur mycket värme de ger! Då det är starkt solsken kan man inte annat än mysa, då vet man att man gjort rätt, säger Christian med ett brett leende.

Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 4 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur.

 
59990_t.jpg

Bly fortfarande ett miljöhot

En färsk undersökning om svenska kungsörnar visar att bly från jaktammunition påverkar örnarnas beteende negativt. De nya rönen är högaktuella även i Svenskfinland. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017
59987_t.jpg

Torskens återkomst dröjer

Saltpulserna 2014–2015 såg först ut att blåsa nytt liv i Östersjöns torskstammar, men syrebristen stör fortfarande fortplantningen och torskarna lider av brist på föda. Vi lär få vänta länge innan torskfångsterna i våra vatten når upp till rekordåren under 1980-talet. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017
59977_t.jpg

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.Läs mera »
Pia Prost, Finlands Natur nr 3/2017
59923_t.jpg

Skogsavfall ska göra kläderna vitare

Optiska vitmedel används i många produkter för att ge dem ett fräscht utseende, men de är inte biologiskt nedbrytbara och medför problem för både hälsa och miljö. Om forskare vid Åbo Akademi får som de vill, har vi snart ersatt de traditionella vitmedlen med miljövänliga sådana. Läs mera »
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 3/2017
58826_t.jpg

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017
58722_t.jpg

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017
58749_t.jpg

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars. Läs mera »
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017
58756_t.jpg

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors. Läs mera »
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017
57098_t.jpg

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017
57080_t.jpg

Holkdags för fladdermöss

Fladdermössens bostadsbrist kan avhjälpas genom att sätta upp enkla holkar på en husvägg. Då hålls de bättre borta från husens vindar samtidigt som du får följa med de effektiva myggfångarna på nära håll.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017