Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Elnätet blir smartare – är Finlands redo?

Ett nytt energilandskap växer fram i Europa. Istället för produktion i enbart ett fåtal stora kraftverk ska framtidens elproduktion också ske i mindre kraftverk närmare elkonsumenterna och distribueras via smarta elnät.

Dagens elnät är byggda för att distribuera el från stora kraftverk. Bjässar som vattenkraftverket i Imatra och kärnkraftverket i Lovisa producerar energi för hushåll och industrier hundratals kilometer längre bort. Nu står elsystemet inför ett brytningsskede. 
– Det traditionella elnätet är inte anpassat till förnybara energikällor. Användningen av sol- och vindkraft ökar hela tiden, men de väderberoende källornas oregelbundenhet är problematisk för det traditionella elnätet där produktionen och uttaget av el hela tiden måste vara i balans, förklarar Eva Heiskanen som forskar kring energipolitik och nya energiformer vid konsumentforskningscentret vid Helsingfors universitet.

Lösningen är ett mer flexibelt elnät, ett så kallat smart elnät. 
– I det smarta elnätet använder man informationsteknologi för att bibehålla balansen i elnätet. När vindkraftens turbinblad slutar snurra får elsystemet automatiskt information om det, så att bortfallet kan regleras till exempel med hjälp av vattenkraft.
Den centrala skillnaden mellan det traditionella och det smarta elnätet är den ökade användningen av informationsteknik. I det traditionella nätet är kommunikationen ensidig: kraftverket distribuerar elektriciteten till användaren. I det smarta elnätet ska det finnas ett kontinuerligt informationsutbyte mellan konsumenten och producenten.  
Målet med tvåvägskommunikationen är att optimera elproduktionen och användningen. När elnätet har ett överskott av el kan man till exempel ladda elbilen till ett fördelaktigare pris. När nätet är hårt belastat kan elsystemet  be värmepumpar eller varmvattenberedare att tillfälligt avbryta uppvärmningen.

Utveckling av smarta elnät betyder inte att gamla kablar dras upp ur marken och ersätts. Den existerande infrastrukturen får istället nya komponenter och en väsentlig sådan har redan tagits i bruk i Finland. 
– De smarta elmätarna är ett viktigt första steg mot smart-are elnät. De finns redan nu installerade hos 93 procent av de finländska slutanvändarna och ger både konsumenten och elbolagen detaljerad information om elanvändningen, berättar Heiskanen.
Längre fram kommer de att möjliggöra det informationsutbyte och den styrning man planerar för det framtida smarta elnätet. 

En färsk granskning gjord vid juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet visar att den finländska lagstiftningen inte är optimal för att förverkliga visionen om smarta elnät.
– Lagstiftningen stöder inte nätverksbolagen i utvecklingen av nya lösningar. Tvärtom kan det i ljuset av den nuvarande lagstiftningen till och med vara ekonomiskt ogynnsamt för nätverksbolagen att utveckla nya tjänster, berättar doktorand Kanerva Sunila. Sunila kartlade lagstiftningen kring smarta elnät i sin pro gradu-avhandling. 
– Nätverksbolagen har i nuläget inget att vinna på att utveckla sådana lösningar som minskar på behovet av den traditionella elöverföringen. Mindre överförd energi innebär ju en ekonomisk förlust för bolagen.

Bakom elnätverksbolagens försiktighet att investera i nya lösningar finns elmarknadslagens krav på att bolag med en betydande överföringskapacitet måste separera sin distributionsnät-verksverksamhet från sin elförsäljning och elproduktion. Kravet gäller bolag som under de tre senaste åren har överfört 200 gigawattimmar i ett nät med en spänning på 400 volt. 
– Målet med denna juridiska åtskillnad av bolagens elproduktion, elförsäljning och eldistribution är att hindra nätverks-bolagen att missbruka sin monopolställning. Om ett bolag skulle kunna använda inkomster från nätverksmonopolet för att finansiera den konkurrensutsatta försäljningen skulle det leda till snedvriden konkurrens.
Ett nätverksbolag kan därför inte ersätta en minskad över-föringsinkomst genom att exempelvis erbjuda sina kunder tjänster som hjälper dem att bättre fördela sin energianvändning. En sådan kundtjänst räknas inte som nätverksverksamhet.  
– Så länge lagstiftningen inte skapar klara incitament för nätverksbolagen att gå utanför det som räknas till deras kärnverksamhet, är det svårt att komma vidare i utvecklingen av smarta elnät, sammanfattar Sunila. Hon anser ändå inte att Finland är en nätverksutvecklingens avkrok.
– Med sin omfattande användning av smarta elmätare kan man säga att Finland har tagit i bruk ett smart nät, version 1.0. Nu är det dags att skapa en reglering som motiverar elnätsaktörerna att utveckla nya och energieffektivare lösningar.

De traditionella elnätet distribuerar el från ett litet antal kraftverk som producerade stora mängder el i en riktning, från kraftverk till konsument. Avståndet mellan kraftverk och konsument är ofta stora vilket ökar överföringsförlusten.
I ett smart elnät är produktionen fördelad på mindre lokala enheter. Produktionen  kan gå åt båda hållen beroende på var överskott och underskott för tillfället finns.

Blått: hushåll (producerar el. konsumerar el)
Grått: elbilar eller fasta enheter som kan lagra eller avge energi
Grönt: lokala produktionsenheter (sol, vind, biobränsle m.fl.)

Sju procent försvinner på vägen

Ett mål med smarta elnät är att minska överförings-förlusten som uppstår i eldistributionen när man transporterar elen till olika delar av landet och transformerar den till lägre spänningar. I det traditionella elnätet passerar elektriciteten tre olika nät: stamnätet, regionnätet och distributionsnätet. Stamnätets kraftledningar transporterar elen från kraftverken ut i Finland med en spänning på upp till 400 000 volt. I regionnätet transformeras elen ner till 110 000 volt. Slutligen leds elen till det lokala distributionsnätet som förser hushållen och mindre industrier med el. Då har elen transformerats till en spänning på 230 volt. 
Det finländska elnätets överföringsförlust är cirka sju procent, vilket betyder omkring 4,6 terawattimmar av de totalt 66 terawattimmarna som producerades i Finland år 2015. Förlusten motsvarar ett koldioxidutsläpp på cirka 446 200 ton. Lokal produktion närmare slutanvändarna minskar förlusten.
Källa: Finsk energiindustri, professor Peter Lund, Aalto-universitetet.

Nya krav på 
cybersäkerhet 

När elnätet kopplas till Internet ökar risken för dataintrång och sabotage. Systemet är sårbarare än vad man föreställer sig, varnar experter. Systematiska sårbarhetsskanningar av elnätet för att upptäcka säkerhetsluckor har till exempel inte införts ännu. Orsaken till den falska tryggheten är den samma som då Internet utvecklades: utvecklingsarbetet sker mellan ett fåtal aktörer och är baserat på ett ömsesidigt förtroende där målet att utveckla ett nytt system. När tekniken blir vanligare och an-vändarna fler, ökar däremot risken för negativ verksamhet, t.ex. i form av hackerintrång för att störa elförsörjningen. 
Källa: VTT, professor Valtteri Niemi, Helsingfors universitet.

 

Vera Schoultz, Finlands Natur nr 2/2016
Kommentarer (0)
Skriv siffran 3 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Karga klippor, djupa havsvikar och lövängar

Den åländska naturen bjuder på allt från kala klippor med rykande bränningar till lugna inomskärsvikar och klarvattensjöar. På land är frodiga lundar med rik flora på kalkmark vanligare än någon annanstans i Finland. Med landskapsfärjorna rör du dig enkelt i det åländska öriket. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Lapplands himmelrike

Utanför turistorterna och de mest frekventerade vandrings-lederna gömmer sig många okända pärlor i den lappländska naturen. Oratunturi i Sodankylä är ett lättillgängligt exempel. Läs mera »
Jonna Saari, Finlands Natur nr 2/2019

Finländarna älskar sin natur – men inte utan förbehåll

En majoritet av finländarna anser att bevarande av naturens mångfald hör till samhällets viktiga uppgifter. Många vill se ett skogsbruk som bättre tar hänsyn till skogsnaturen. Hittills har detta ändå inte förverkligats genom politiska beslut.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 2/2019

Det ska börjas i tid

Eva och Thomas Ramstedt startar planeringen av sommaren tidigt. Som friluftsföretagare finns mycket att tänka på. De hoppas på en sommar full av upplevelser, också för den egna familjen.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 2/2019

Att flyga är inte nödvändigt

För allt fler framstår flygresor som något det går att avstå från – med hänsyn till klimatet. Många gör sitt val i tysthet, men det blir allt vanligare att gå med i någon form av nätverk där man kollektivt går in för att sluta eller kraftigt minska sitt flygande. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019

Klimatångest – intressant nytt forskningsområde

Klimatångest har under de senaste åren bubblat upp som ett fenomen som de flesta känner till och som många säger sig lida av. Men hur många? Bred samhällsvetenskaplig forskning gjord i Finland är svår att finna, säger teologen Panu Pihkala.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2019

Ta ut det sista av vintern

Vårvinterdagarna blir längre. Använd det tilltagande ljuset till naturupplevelser för stora och små! Syskonen Markus och Frida motiverar och inspirerar till turer ut i minusgraderna. Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 1/2019

Holkdags!

Nu är det är hög tid att se till att fågelholkarna är i gott skick. Här får du tips om skötsel, bygge och uppsättning av bostäder för vårens fåglar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019

Långa sandstränder och orörda myrar

Norra Österbottens natur bjuder på allt från långa obebyggda sandstränder, till forsar och vidsträckta myrar. I skogarna kan man med lite tur stöta på björn, varg, järv och skogsvildren.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019