Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.

– 70 till 80 procent av den trämassa- och pappersteknologi som används i världen härstammar från nordisk skogsteknologiindustri. Det går inte att påstå att Finland och Norden enbart följer utvecklingen i världen. Vi skapar den, hävdar u-landsforskare Markus Kröger vid Helsingfors universitet.
Markus Kröger har sedan år 2004 studerat den globala användningen av naturtillgångar med särskilt fokus på den globala skogs- och pappersindustrin. Hans forskning visar hur bolagen i den norra hemisfären riktat in sig på skogsmarknaderna på det södra halvklotet i sin jakt på större vinstmarginaler. 
– I Brasilien har så gott som alla stora massafabriker byggts av finländska företag. De är med i hela kedjan, med Pöyry som huvudplanerare av ett projekt, Metso som levererar maskinerna och UPM-Kymmene som en av de viktigaste uppköparna av massan.
Plantageekonomier av den typ som finns i Brasilien har öppnat upp en helt ny marknad för den nordiska skogsindustrin. För det första kan man exportera skogsteknologi och -kunskap anpassad för en storskalig avverkningsverksamhet som inte bedrivs i Norden. Dessutom kan bolag i Brasilien äga skog i helt annan utsträckning än i
Norden och på så sätt även äga försörjningskedjan av timmerresurser.  
– Brasiliens ambition är att bli världsledande producent av mat, djurfoder, fiber och energi. I den processen har naturen fått en funktionell roll. Målet är att få ut så stora resurser som möjligt på kortast möjliga tid. Norden erbjöd rätt teknologi i rätt tid, beskriver Kröger.
Resultatet är att den naturligt växande skogen röjs undan för att bereda väg för snabbväxande eukalyptusplantager

Den storskaliga utvinningen skapar både sociala och miljömässiga problem och har fått lokalbefolkningen, minoriteter som lever nära plantagerna, att protestera. Man ser att plantagernas monokultur hotar den biologiska mångfalden och att de orsakar problem i de närliggande vattendragen. 
– Företagens samhällsansvar ligger fortfarande i sin linda och är oftast skandaldrivna. I nuläget tar man tag i problemen först när felstegen inträffat och medborgarsamhället uppmärksammar dem, säger Markus Kröger. 
Nikodemus Solitander som forskar kring företags samhällsansvar vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors håller med. 
– Idén om företagets samhällsansvar etablerades på allvar efter biologen Rachel Carsons larmrapport Tyst vår och de stora miljöskandalerna på 1970- och 1980-talen, säger han och nämner oljetankerolyckan Exxon Valdez utanför Alaska som exempel.
I kölvattnet av skandalerna uppstod tanken om att internationella företags verksamhet på något sätt måste regleras. 
– Världssamfundet hade vid den här tidpunkten en perfekt möjlighet att införa en fungerande reglering på global nivå. 
Men, beslutsfattarna tappade sitt momentum och företagen handlade snabbt och smart. I stället för att riskera att bli reglerade beslöt de att vara proaktiva. 
– Företagets samhällsansvar, Corporate Social Responsibility (CSR), är företagens svar på omvärldens krav att reglera deras verksamhet, säger Niko Solitander.

En central del i företagens CSR-verksamhet är de så kallade hållbarhetsrapporterna som företagen publicerar årligen. 
– Tanken med rapporten är att ge konsumenterna en transparent överblick av företagets verksamhet. Eftersom företagen inte behöver sätta sina siffror i ett sammanhang och redogöra för konsekvenserna, så är de ändå ganska ineffektiva, säger Niko Solitander.
Företagen skriver också gärna om sina projekt som stöder lokalbefolkningens skolgång eller räddar utrotningshotade djur, men enligt Solitander är sådan verksamhet problematiskt då den sällan åtgärdar de negativa strukturer som företagets kärnverksamhet åstadkommer.
– Ett typiskt exempel jag stötte på i Latinamerika var då ett företag inom pappersindustrin delade ut plaststycken till lokalbefolkningen för att kunna konstruera något slags skydd åt sig när de tvingats flytta från sin mark undan plantagerna, säger Markus Kröger 

Både Niko Solitander och Markus Kröger ser att utvecklingen av det juridiska systemet som ett viktigt nästa steg i utvecklingen av företagens samhällsansvar.
– Frivilliga initiativ från företagens sida kan bara vara en del av lösningen. Just nu har vi en märklig situation där företagen i egenskap av juridiska personer har rättigheter men få skyldigheter. Det borde bli möjligt att dra företag inför rätta i internationella domstolar, till exempel i Haag, anser Markus Kröger.
– I de flesta länder, som i Finland, kan man föra ett fall till domstolen endast där det skett. Eftersom domstolsväsendet i händelselandet i många fall kan vara otillräckligt, vore det praktiskt att kunna ta saken till rätten i ett annat land. Det här är en diskussion som pågår även i Finland, bland annat inom medborgarorganisationer som KEPA och Finnwatch. Vi får se hur det går.

 

 

Nytt forskningscenter granskar företagens ansvar

Hanken och Helsingfors universitet grundade ett gemensamt center för forskning i företagsansvar i september. Centre for Corporate Responsibility (CCR) mål är att öka kunskapen om växelverkan mellan företag, politik och samhället, med speciell fokus på företagens ansvar och dess samhälleliga påverkan. 
– Centret för samman forskare från Hanken och Helsingfors universitet och förenar således styrkorna hos bägge parter, säger centrets direktör Nikodemus Solitander. Helsingfors universitet bidrar särskilt med kunskap om politiska processer och regionkännedom, medan Hanken bidrar med kunskap om näringslivet, företagsledning och organisation.  
Markus Krögers forskning kring skogsindustrins verksamhet i Latinamerika är ett exempel på frågor centret arbetar med. Andra pågående forskningsprojekt handlar bland annat om konflikter i gruvindustrin i Finland och Chile samt säker vattendistribution i Indien. 

Läs mer på: www.hanken.fi/ccr

 

Den odlade
skogen ökar

Sju procent av den globala skogsarealen, 264 miljoner hektar, är odlad skog. Under åren 1990-2010 expanderade den odlade skogen med 48 procent. I Mexiko var ökningen störst, över 800 procent, i Europa lägst, 13 procent. 
Det är inte bara den trädbaserade industrin som främjar den odlade skogens framväxt. Markus Krögers forskning visar att den gröna ekonomin, som söker marknadsbaserade lösningar för hållbar utveckling, och de globala miljö- och klimatmålen bidrar till att andelen odlad skog ökar. 
– I den gröna ekonomin blir de odlade skogarna värdefullare än de naturliga skogarna. Med hjälp av snabbväxande träd hoppas man kunna motverka klimatförändringen och ersätta kol och olja med träbioenergi, beskriver Markus Kröger. 

Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.

 

 

 

 

 

Vera Schoultz, Finlands Natur nr 4/2016
Kommentarer (0)
Skriv siffran 3 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor. Läs mera »
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.Läs mera »
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 1/2017

Vårflodsfärd på Görälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Götälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj. Läs mera »
Jonas Sjöblom, Finlands Natur nr 1/2017

På skidor tar du dig fram överallt

Om snödjupet bara tillåter är skidning i terrängen utanför motionsspårens breda gator ett utmärkt sätt att utforska vinternaturen. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.Läs mera »
Vera Schoultz, Finlands Natur nr 4/2016

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.Läs mera »
Marjo Paavola, Finlands Natur nr 4/2016

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur Nr 3/2016

Nya tag mot fosforläckaget

Traktorn lämnar ett vitt moln efter sig då den rullar fram över åkern. Men det är inte sedvanlig åkerkalkning som pågår utan spridning av gips. Den här lovande metoden kan bli ännu ett vapen i kampen mot fosforläckaget från åkrarna. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2016.