Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.

Det finns forskning som visar att ungdomar i västerländska samhällen inte berörs värst mycket av klimatfrågan. De menar att deras livsvillkor inte påverkas och de tänker fortsätta leva som tidigare.
– Min avhandling visar att det här i hög grad också gäller för ungdomar i Svenskfinland, säger Mikaela Hermans, färsk doktor i pedagogik vid Åbo Akademi.
I sin avhandling undersökte Hermans hur niondeklassare och geografilärare i finlandssvenska skolor ser på klimatförändringen och undervisningen om den. Resultaten visar att undervisningen i finlandssvenska skolor inte hjälper eleverna att agera för att minska klimatpåverkan, utan främst är inriktad på att öka elevernas naturvetenskapligt förankrade förståelse för klimatförändringen. 
Elever som är intresserade av miljöfrågor och som har en positiv inställning till åtgärder mot klimatförändringen och till undervisningen om den, har ändå en högre handlingsvillighet än andra elever.
Linda Degerman, också hon nybliven doktor i pedagogik vid Åbo Akademi, har kommit fram till liknande resultat. Degerman visar att rikssvenska elever har bättre kunskaper om klimatförändringen än finlandssvenska, och att majoriteten av eleverna ansåg att klimatförändringen är ett skadligt fenomen med oroväckande följder.
– En liten andel elever, speciellt finlandssvenska pojkar, ansåg att klimathotet är överdrivet och att de själva inte kommer att påverkas. Handlingsberedskapen var lika låg i båda länderna, men flickorna var tydligt mer beredda att agera än pojkarna, säger Degerman.
– Ju mer intresserade eleverna var av miljöfrågor och/eller ju mer de upplevde klimatförändringen som ett hot, desto mer var de beredda att vidta åtgärder.

 

Avvikelser från det vetenskapliga perspektivet på klimatförändringen är framträdande bland niondeklassarna, men förekommer också – kanske mera överraskande – bland de geografilärare som Hermans undersökt. En tydlig handlingsvillighet är inte så vanlig.
– Visst kan lärarna tänka sig att till exempel släcka lampor och sina datorer, men de är i regel inte beredda att göra större uppoffringar eller ansträngningar för att ta ett personligt ansvar i klimatfrågan. Det gäller å andra sidan också gemene man i Finland, har undersökningar visat, säger Hermans.
Bland lärarna återspeglas personliga prioriteringar och den egna synen på klimatförändringen tydligt i undervisningen. Lärare med en personlig stark inställning och känsla satsar ofta på att engagera sina elever i klimatfrågan.
Den grupp lärare som inte har en personlig övertygelse i klimatfrågan stannar ofta vid att försöka få eleverna att förstå den som ett naturvetenskapligt fenomen utan att på riktigt engagera eleverna. Den här gruppen lärare tenderar dessutom att delegera ansvaret för konkreta åtgärder och beslut kring klimatförändring åt andra.

Både bland elever och lärare finns det ofta en tendens att förringa och förneka problemet och att på så sätt göra sig av med negativa känslor eller skuldkänslor. Men det finns också mer konstruktiva, positiva sätt att på en personlig nivå klara av hoten kring klimatförändringen:
– En skuldkänsla över att man själv gör för lite för att rädda världen kan leda till en ökad medvetenhet och till aktiva val för att motverka problemet. Upplevelsen av att man befinner sig i en svår och komplicerad situation såsom klimatfrågan kan också leda till att man försöker se möjligheter och utvägar och inte bara hot och mörka moln – att man litar på den kollektiva viljan, säger Hermans.
För att förstärka det här synsättet bland elever och lärare, behövs en helhetsskapande, det vill säga en ämnesövergripande tvärvetenskaplig undervisning. Den nya läroplanen öppnar upp för en sådan.
– Här passar klimatförändringen som hand i handske som tema. Genom helhetsskapande och handlingsorienterad undervisning kan elever och lärare utveckla handlingskompetens, som innefattar förståelse, engagemang, visioner och egna personliga erfarenheter, säger Hermans.
Hon betonar också behovet av så kallat transformativt lärande. Att man i lärandet främjar en övergång till nya synsätt och beteendemönster.
– Skolan borde kunna leva som den lär. Avfallssortering och minimering, släckta lampor, solpaneler, LED-lampor och liknande borde i skolan fungera som konkreta vardagliga exempel för eleverna. Alla skolämnen borde involveras i klimatundervisningen. 
För att lärarna ska kunna utforma en engagerande undervisning som främjar elevers agerande i klimatfrågan behövs utbildning och fortbildning av lärarstuderande och yrkesverksamma lärare. Linda Degerman säger att resultaten av avhandlingarna utgör en grund i det fortsatta utvecklingsarbetet. 
– Det är mycket viktigt att utveckla undervisningen om klimatförändringen på alla utbildningsnivåer så att dagens ungdom, morgondagens beslutsfattare, får chansen att växa till handlingskompetenta medborgare med vilja och kunskaper att agera för en hållbar framtid, säger Degerman.
Mikaela Hermans avhandling heter Från förståelse till agerande. Niondeklassares och geografilärares syn på klimatförändringen och undervisningen om klimatförändringen. Linda Degermans avhandling heter Elever och klimatförändringen. En enkätundersökning bland finlandssvenska och svenska niondeklassare. Avhandlingarna går att läsa på webbsidan doria.fi.
 

Alla skolämnen borde involveras i klimatundervisningen, säger nyblivna doktorn Mikaela Hermans. Foto: Ari Nyqvist.

 

Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017
Kommentarer (0)
Skriv siffran 3 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor. Läs mera »
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.Läs mera »
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 1/2017

Vårflodsfärd på Görälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Götälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj. Läs mera »
Jonas Sjöblom, Finlands Natur nr 1/2017

På skidor tar du dig fram överallt

Om snödjupet bara tillåter är skidning i terrängen utanför motionsspårens breda gator ett utmärkt sätt att utforska vinternaturen. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.Läs mera »
Vera Schoultz, Finlands Natur nr 4/2016

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.Läs mera »
Marjo Paavola, Finlands Natur nr 4/2016

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur Nr 3/2016

Nya tag mot fosforläckaget

Traktorn lämnar ett vitt moln efter sig då den rullar fram över åkern. Men det är inte sedvanlig åkerkalkning som pågår utan spridning av gips. Den här lovande metoden kan bli ännu ett vapen i kampen mot fosforläckaget från åkrarna. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2016.