Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
57080.jpg

Holkdags för fladdermöss

Fladdermössens bostadsbrist kan avhjälpas genom att sätta upp enkla holkar på en husvägg. Då hålls de bättre borta från husens vindar samtidigt som du får följa med de effektiva myggfångarna på nära håll.

Ännu är nätterna för kalla, men om en månad är det fullt möjligt att de första fladdermössen vaknar ur sin vinterdvala och beger sig ut i vårnatten på jakt efter tidiga insekter. Fladdermössen övervintrar på platser där temperaturen konstant hålls något över noll och där luftfuktigheten är hög. Sådana är till exempel gamla jordkällare. Äger du en sådan kan du hjälpa fladdermössen att klara vintern genom att se till att det finns en springa på åtminstone en centimeter som fladdermössen kommer in i källaren genom.
Nu under våren är det aktuellt att hjälpa fladdermössen med bostäder som de kan utnyttja under sommaren. Det finns flera goda orsaker till att gynna fladdermössen i din närmaste omgivning. Alla 13 arter som påträffats i Finland är fridlysta och flera är rödlistade, bland annat på grund av att de lider av bostadsbrist då gamla och döda träd med håligheter blivit en bristvara i våra skogar. 
Bristen på naturliga bostäder är också en orsak till att fladdermöss väljer att under dagen gömma sig på vindar, under tak eller inne i springor i väggar. Oftast är det här inget större problem för husets invånare och det är förbjudet i lag att avliva fladdermöss. Om fladdermöss är bofasta på en vind eller liknande är det inte tillåtet att stänga dem ute genom att täppa till deras ingångshål. I nödfall, till exempel då fladdermössen sprider vägglöss som hittar in i huset, kan den lokala NTM-centralen bevilja tillstånd för åtgärder som stänger fladdermössen ute.
Vill man försöka hålla fladdermössen utanför sitt hus är ett alternativ att erbjuda dem bostäder i närheten i form av speciella fladdermusholkar. Förutom att det är intressant att följa med fladdermössen liv på nära håll kring holkarna finns också en praktisk fördel med att ha fladdermöss i sin trädgård: de är extremt effektiva insektsfångare. Studier har visat att en fladdermus under en natt kan sätta i sig mellan 2 000 och 3 000 myggor.


Biologen Nina Hagner-Wahlsten har lång erfarenhet av fladdermusinventeringar i södra Finland. Hon tipsar om en speciell holktyp som man kan bygga själv av ohyvlade bräder och vattenfast faner. Liksom övriga fladdermusholkar skiljer den sig från fågelholkar genom att den saknar botten. Fladdermössen flyger in i holken underifrån och fäster sig med klorna vid mellanväggarna som delar upp holken i smala, knappt 2 centimeter breda spalter. Själva holken är inte mer än ca 10 centimeter djup.
Noggranna ritningar till en fladdermusholk av denna typ finns på Naturhistoriska centralmuseet Luomus hemsida.


– Fladdermöss är inte speciellt kinkiga när det gäller de exakta måtten för sitt tillhåll om dagen. Det viktiga är att holken hålls torr och varm invändigt. Man kan måla den utvändigt med mörk, giftfri målfärg, till exempel rödmylla, för att få den att uppta solvärme effektivare, säger Hagner-Wahlsten.
Holken sätts gärna upp på en husvägg på minst tre meters höjd. Den bör vara solexponerad 6–8 timmar om dagen. Hagner-Wahlsten rekommenderat att man förser holken med ett smalt bräde ett stycke under öppningen-
– Små mörka exkrementer på ”spionbrädan” avslöjar att man haft gäster i holken. 

 

Hagner-Wahlsten säger att fladdermusholkar inte lockar till sig invånare lika snabbt som småfågelholkar. 
– Man kan få vänta i ett år på att den första fladdermusen tar holken i besittning. Om inget hänt på två år bör man överväga att flytta holken.
Fladdermössen är i behov av bostäder på platser där de hittar mat om natten – i regel mindre än en halv kilometer från närmaste vatten – och där det saknas naturliga gömställen.
– I en skog med gamla lövträd som har gott om potentiella bohål får man sällan fladdermöss i sina holkar. Då lönar det sig istället att försöka i en ekonomiskog där naturliga bohål saknas.
Det är framförallt honor med små ungar man kan hjälpa genom att sätta upp speciella holkar. I en välgjord holk uppsatt på en lämplig plats kan många honor med ungar samsas om utrymmet. Ensamma hanar och små grupper av honor utnyttjar också specialholkarna, men de kan även hålla till godo med vanliga fågelholkar.
– Jag brukar hitta speciellt brunlångörat (tidigare långörad fladdermus) i mesholkar, berättar Rasmus Karlsson, som har ett stort antal holkar både för fåglar och fladdermöss uppsatta i Pernå skärgård. Han har med fördel tillverkat sina holkar av äldre bräder och andra återvinningsmaterial.
– Använder man faner bör man komma ihåg att räffla ytan på tvären så att fladdermössen får fäste med sina klor, påpekar Karlsson.
Enligt Niclas Fritzén, som studerar fladdermöss i Kvarkenområdet, hittar ensamma fladdermöss ofta viloplatser utan mänskans hjälp. Det kan räcka med en lös barkflaga på en trädstam eller en liten springa i en husvägg. Men honor med ungar behöver större och säkrare gömställen och här kan holkbyggaren göra en insats.

Foto: Rasmus Karlsson

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 7 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 
66511_t.jpg

Vidgade vyer för naturfotografer

Viltkameror och drönare med kamera är moderna hjälp­medel för den som vill följa med och dokumentera naturen. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66508_t.jpg

Fåglarna behöver energirik mat

Om vintern äter fåglarna främst för att få energi så att de klarar att hålla uppe sin kroppstemperatur i kylan. Ju kallare det är desto mer energi behöver fågelkroppen för att kompen­sera för värmeförlusten. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66505_t.jpg

Natur i österled

Östra Nylands skärgård är inte lika känd som de västliga skärgårdsområdena, men även här finns öar av alla storlekar, stora fjärdar och idylliska sund väl lämpade för skid- eller skridskoåkning. I Sibbo storskogs nationalpark är skogsnaturen ännu väl bevarad. Åmynningar och myrar hyser ett rikt fågelliv.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66496_t.jpg

Datorn som biolog

Datorn lär sig snabbt att känna igen växt- och djurarter. Frågan är om den kommer att bli en bättre naturinventerare än mänskan?Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 4/2018
65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/3018
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018
65276_t.jpg

Gör rent utan kemikalier

Med enkla medel går det att minimera städandets negativa effekter på miljö och hälsa. Man kommer långt med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och mikrofiberdukar. Läs mera »
Maéva Hachem, Finlands Natur nr 3/2018
65266_t.jpg

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner. Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 3/2018
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.Läs mera »
Mats Bentmar, Finlands Natur nr 2/2018
64362_t.jpg

Gipsen stoppar näringsläckaget

Genom att sprida ut gips på åkrarna kan man minska näringsläckaget med hälften. Också andra sätt att råda bot på läckaget undersöks.Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 2/2018