Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
59990.jpg

Bly fortfarande ett miljöhot

En färsk undersökning av svenska kungsörnar visar att bly från jaktammunition påverkar örnarnas beteende negativt. De nya rönen är högaktuella även i Svenskfinland.

De svenska forskarna mätte blyhalten i blodet hos infångade kungsörnar och följde därefter med örnarnas flyghöjd och flygdistans under 14 dagar efter infångandet med hjälp av GSM-sändare. Det visade sig att ju högre blykoncentration i blodet örnarna hade desto lägre var deras flyghöjd och desto mindre rörde de sig överhuvudtaget. Enligt forskarnas bedömning kan störningar i beteendet av den här typen börja uppträda hos örnar med en blykoncentration som bara är en åttondel av den nivå som tidigare bedömts som ofarlig.
Beteendeförändringar till följd av förhöjda blyhalter kan sluta med dödlig utgång, trots att blyhalten inte i sig leder till akut förgiftning. Det visar förhöjda blyhalter hos örnar som hittats döda och som dött på grund av svält eller kollisioner med tåg eller andra motorfordon. Här har en försämrad flygförmåga och oförmåga att slå byten med stor sannolikhet spelat in. Kliniska test i laboratorier har tidigare visat att förhöjda blyhalter påverkar speciellt nervsystemet hos fåglar. Nu avslöjar den svenska studien att det här kan ske i praktiken i naturen.

Forskarna i Sverige visar också att blodprov som tagits på kungsörnar medan älgjakten pågår innehåller högre halter bly än blodprov som tagits före jakten. Det här är en stark indikation på att örnarna får i sig bly då de äter av älgkadaver eller slaktrester som lämnats kvar i naturen efter jakten. Dessa innehåller blyrester från ammunitionen som använts under jakten.
Forskarna bedömer också att bly i mindre bytesdjur ytterligare kan öka blykontamineringen av örnar och andra rovfåglar. Då harar, rävar, änder och annat småvilt skadskjuts ökar sannolikheten att de faller offer för rovfåglar. Även skadskjutet småvilt som avlidit av sina skador blir lätt föda för örnar.
I Finland visade en undersökning av 90 havsörnar som hittats döda i naturen under åren 2003–2013 att den viktigaste dödsorsaken var blyförgiftning. Detta gällde för en tredjedel (27 exemplar) av de hittade havsörnarna. I många av örnarna hittades blyhagel eller splitter från ammunition som härstammade från örnarnas bytesdjur. 

I Finland gäller sedan 1996 förbud mot att använda blyhaltig ammunition vid sjöfågeljakt. Flera andra länder, bland dem Sverige och Norge, har infört liknande förbud. I Norge upphörde dock förbudet nyligen att gälla. På Åland finns för närvarande  ingen begränsning av användningen av blyhaltig ammunition. Ålands landskapsregeringen uppger dock 21.8 i ett utlåtande till den Europeiska kemikaliemyndigheten att man stöder en begränsning av blyhagel-användningen i vatten- och våtmarksområden. 
Bakgrunden till förbudet vid sjö-fågeljakt är att den ofta är koncentrerad till grunda havsvikar och sjöar där blyhaglet kan ackumuleras i stora mängder på bottnen. Änder får lätt i sig blyhagel från bottnen då de söker föda vid bottnen.
På land får man fortfarande fritt använda blyhaltig ammunition vid jakt på såväl småvilt som större djur. Men även på land kan sannolikt ansamlingen av blyhagel bli avsevärd på platser där till exempel duvor samlas varje år i större flockar. Ofta är det frågan om åkrar där spannmål odlas för att bli  mänskoföda.
Från jägarhåll har man ofta motsatt sig förbud mot blyhaltig ammunition. Stålhagel som ersatt blyhagel uppges minska träffsäkerheten och öka antalet skadskjutna fåglar. Det finns ändå undersökningar som tyder på motsatsen. En storskalig studie i USA har visat att antalet skadskjutna fåglar vid duvjakt med stålhagel inte skiljde sig från motsvarande jakt med blyhagel. Det fanns inte heller någon skillnad i träffsäkerhet mellan de två typerna av ammunition. 

Torsten Stjernberg, hedersordförande för WWF:s havsörngrupp, anser att det borde ske ett uppvaknande gällande den spridning av bly i naturen som jakten ger upphov till.
– Havsörnen var tidigare en indikator på att allt inte stod rätt till i Östersjöns vattenmiljö. Nu har den även blivit en indikator på förorening av landmiljön. 
Han påpekar också att den allmänna minskning av blyhalterna i naturen som konstateras efter att förbud mot bly i bensinen infördes, inte kan ses hos havsörnen. Även detta har visats av forskare i Sverige.

 

Skjutbanor tickande miljöbomber

På skjutbanor finns ingen begränsning av användningen av blyhaltig ammunition. Mängden bly som ackumuleras i marken kan med tiden bli betydande. I Salla Selonens doktorsavhandling från 2015 om blyförorening vid skjutbanor noterades som mest fyra kilogram blyhagel per kvadratmeter mark. Haglen tenderar att med tiden vittra sönder varvid blyet frigörs till marken. Bly är jämförelsevis svårlösligt, men i fuktig och sur jordmån ökar lösligheten. Det gör att skjutbanorna kan bli tickande miljöbomber först efter att verksamheten upphört.
I en stor finländsk undersökning noterades förhöjda halter av bly i marken vid en tredjedel av skjutbanor där kulor används och vid hälften av skjutbanorna där man använder hagel. I många fall har man kunnat konstatera förhöjda blyhalter i yt- och grundvatten vid skjutbanor. I ett fall överskreds bruksvattnets gräns för god kvalitet tiofalt.
Det finns också belägg för att blyet påverkar den levande naturen kring skjutbanor. I Salla Selonens doktorsavhandling befanns blyet ha minskat svamparnas biomassa och förekomsten av marklevande djurarter vid de undersökta skjutbanorna. På en skjutbana som var i aktivt bruk noterades en nedsatt nedbrytning av tallbarr på marken. Här sågs å andra sidan en ökning av nedbrytning av tallbarren vid en skjutbana som tagits ur bruk, vilket indikerar att naturen kan återhämta sig från den stress blyföroreningen innebär.

Foto: Jörgen Eriksson

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 4 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur.

 
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.Läs mera »
Mats Bentmar, Finlands Natur nr 2/2018
64362_t.jpg

Gipsen stoppar näringsläckaget

Genom att sprida ut gips på åkrarna kan man minska näringsläckaget med hälften. Också andra sätt att råda bot på läckaget undersöks.Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 2/2018
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
64331_t.jpg

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
62915_t.jpg

Järven – enstöring på vandring söderut

Vargen, björnen och lodjuret har vi småningom blivit bekanta med även i södra Finland, i takt med att bestånden vuxit. Nu finns tecken på att även järven – den minst kända av de fyra stora – sakta sprider sig söderut.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
62933_t.jpg

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
62908_t.jpg

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på vårenLäs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
62932_t.jpg

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland. Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017