Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
61353.jpg

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.

Östersjön mår lite bättre än för några år sedan. Det behövs visserligen ännu stora åtgärder för att få havet friskt och i ekologisk balans, och återhämtningen räcker länge oberoende av åtgärder. Hoppfullt är ändå att det på många olika nivåer av samhället görs ett omfattande arbete för att förbättra Östersjön.
– Det finns ett uppenbart problemtryck inom området. Till exempel diskuterar vi alger nästan varje sommar. Beslutsfattarna är definitivt medvetna om problemen, säger Marko Joas, professor i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi.
– Medvetenheten är en sak. En annan sak är att vi har ett styrningssystem i Östersjöområdet som är rätt unikt. Styrningen är väldigt omfattande, nätverksbaserad och stor både till formen och till antalet organisationer, samt graden av intresse.
Östersjöns avrinningsområde består av många stater som alla har sina egna juridiska regler och styrsystem.
Koordineringen har ändå kommit långt. Mycket tack vare EU, som genom att harmonisera bestämmelserna med direktiv som EU Water Framework Directive (WFD), EU Marine Strategy Framework Directive (MSFD) och EU Maritime Spatial Planning Directive (MSPD) underlättat och styrt upp samarbetet. Den juridiska, ekonomiska och informationsmässiga styrningen börjar vara heltäckande.
I praktiken syns detta i en mängd olika former av samarbeten. Dels mellan olika statliga enheter, dels i form av Helsingforskommissionen, HELCOM, som mellanstatlig organisation med Östersjöfrågor på agendan. Dels finns också organisationer som arbetar inom många sektorer med aktörer från både den offentliga och privata sidan, en form av hybrida organisationer som arbetar med samma typer av frågor. Ett exempel är Baltic 21, en för medlemsstaterna i Council of the Baltic Sea States gemensam plan för att förverkliga hållbar utveckling på regional nivå.
Nätverken är starka och det finns många som har ett intresse av att havet ska må bra.
– Vi har alltså ett regelverk och ett styrningsmönster för Östersjön eller inom Östersjöområdet som är effektivt, omfattande och använder av många olika typer av styrmedel, säger Joas.
– Det är klart, nya problem dyker upp och nya problem måste hanteras på eller annat sätt med jämna mellanrum, men i det stora hela finns det ett rätt heltäckande styrsystem.

 

Med starka nätverk, en stor medvetenhet och ett politiskt intresse tycker man att Östersjöns problem, till exempel övergödningen, redan kunde ha åtgärdats. Ur ett förvaltningsperspektiv är övergödningen ett så kallat wicked problem: väldigt många personer bidrar till problemet, vilket gör det svårt att lösa. 
Det här förvärras av att Östersjön bär på en intern belastning. När cyanobakterier bryts ner på havsbottnen så konsumerar de syre, vilket i sin tur frigör fosfor från sedimenten. Den frigjorda fosforn fungerar som näring för mera cyanobakterier.
– Övergödningen handlar inte enbart om några få enskilda producenter vars verksamhet man behöver komma åt och kontrollera. Vi har punktvis kunnat hantera vissa utsläpp, men det finns en mängd allmänna, diffusa utsläpp kvar. De är under arbete och riktningen är rätt, men det tar lång tid att åtgärda, säger Joas.
– Ett annat Östersjöproblem som är svårt att hantera är den pågående klimatförändringen. Den beror på oss alla, dig och mig. När alla i grunden är en liten del av problemet är det saker som är svåra att hantera, eftersom många åtgärder vi kan vidta enkelt bara berör ett begränsat antal aktörer.

Miljöfrågor började gå från att vara uteslutande tekniska frågor till att bli politiska i samband med den gröna rörelsens framväxt under 1960-, 1970- och 1980-talet. Det här gjorde att alla politiker blev tvungna att ta ställning till miljöfrågor som värdefrågor.
En förutsättning för ett positivt miljöarbete finns i många av staterna kring Östersjön, nämligen en stark demokrati.
– Miljöfrågor är alltid värderingar i sig, men utan kunskap har man svårt att säga om miljöfrågorna bara är tyckanden hit eller dit. Därför uppfattar jag att en av de centrala sakerna är att man vet var de vetenskapliga bevisen finns och vilka de är – att man inte hemlighåller bevisen, säger Joas.
– Det samma gäller myndigheternas agerande när man utfärdar miljötillstånd och skapar miljöpolicyer. Allt måste vara öppet och kunna motiveras. Öppenheten, insynen och den demokratiska möjligheten att delta som medborgare – dessa är fullständigt centrala frågor för att nå framgång inom miljöpolitiken.
Tror du vi kommer att rå på klimatförändringen?
– Om vi bara flyttar problemen från våra närområden och skapar problem på andra platser i stället för att faktiskt lösa dem, kommer vi inte att rå på klimatförändringen. Just nu gör vi lite av båda, men det finns tecken på en politisk vilja att åtgärda problemen i grunden.

BaltReg och BALEX

Marko Joas är en statsvetare som i sin forskning specialiserat sig på miljöfrågor. Han driver för tillfället BaltReg, ett forskningsprojekt som ska studera problematiken på olika nivåer av styrning av Östersjöområdet. Projektet finansieras av finska staten genom Finlands Akademi.
Joas är också den enda icke-juristen i styrgruppen för BALEX, ett diskussionsforum som upprätthålls av Åbo universitet och Åbo Akademi för att behandla Östersjöfrågor.
– Utöver en akademisk styrgrupp har BALEX också en stödgrupp med bredare kontakter inom samhälle och näringsliv. En del av vår uppgift är att aktivt söka forsknings- och projektöppningar om Östersjön, och sprida resultatet av dem. Vi för en öppen dialog med specifika grupper som politiker och förvaltare, men också med allmänheten genom att publicera i andra kanaler än akademiska tidskrifter, säger Joas.

 

 

 

Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 10 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur.

 
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.Läs mera »
Mats Bentmar, Finlands Natur nr 2/2018
64362_t.jpg

Gipsen stoppar näringsläckaget

Genom att sprida ut gips på åkrarna kan man minska näringsläckaget med hälften. Också andra sätt att råda bot på läckaget undersöks.Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 2/2018
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
64331_t.jpg

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
62915_t.jpg

Järven – enstöring på vandring söderut

Vargen, björnen och lodjuret har vi småningom blivit bekanta med även i södra Finland, i takt med att bestånden vuxit. Nu finns tecken på att även järven – den minst kända av de fyra stora – sakta sprider sig söderut.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
62933_t.jpg

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
62908_t.jpg

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på vårenLäs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
62932_t.jpg

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland. Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017