Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
61355.jpg

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

På Fågelberget i Jomala på Åland bor Michael Taevs med sin familj sedan tre år tillbaka. Michael är en miljöintresserad egenföretagare och engagerad i Ålands Natur & Miljö. Till familjen hör Cecilia Engblom och barnen Tuva och Nikki, 7 och 4 år gamla. De har byggt ett välisolerat trähus som delvis producerar sin egen el och har en del energi-sparande lösningar som till exempel värmeåtervinning från duschvattnet. 

Huset byggdes med målsättningen att skapa ett riktigt hälsosamt och energisnålt hus som passar en barnfamilj och som också är överkomligt ekonomiskt. Familjen ville testa något nytt och frångå de vanliga kataloghusen. Till slut fastnade de för ett välisolerat trähus som levererades i sex moduler från Estland. Det hade gått att bygga på Åland, men de hittade inte byggare med rätt kunskap och intresse. 
Väggarna, som är tjocka, är uppbyggda med dubbla regler utan köldbryggor. Isoleringen är cellulosa. På insidan är träskivorna synliga, vilket ger en speciell inomhusmiljö. Väggarna är enbart behandlade med linolja med en aning vitt pigment. 
Blir det något problem inne i en vägg är det bara att skruva loss skivorna och se efter vad som hänt. Att det ska vara så enkla lösningar som möjligt är genomgående i huset, där familjen så långt som möjligt undvikit teknik som riskerar gå sönder eller bli föråldrad. 

Från gatan ser området ut som ett normalt bostadsområde. På andra sidan huset är det skog. 
För att undvika sprängning och bevara omgivningen är huset byggt på plintar.
– Vi älskar naturen här och ville inte förstöra den, säger Michael.
Mot sydväst finns också stora fönster som släpper in mycket ljus och förstärker känslan av att bo med skogen som granne.
Ljusinsläppet bidrar till uppvärmningen av huset som i övrigt sker genom ett fläktstyrt till- och frånluftssystem där den uppvärmda inomhusluften passerar ett värmeåtervinningsaggregat på vägen ut. Energin som tas tillvara används för att värma upp den kallare inkommande luften. I princip är det en hårfön som står för uppvärmningen, och ytterligare en till när det blir lite kallare. Systemet fungerar bra under den varmare delen av året. 
– På vintern när det blir kallare än –5 grader tar vi fram två små extra batterier.
Familjen överväger att installera en luft-luftvärmepump för den kallare delen av året. 

Uppvärmningen står för runt hälften av energiförbrukningen. Årsförbrukningen för det 142 kvadratmeter stora huset är omkring 10 000 kilowattimmar, vilket är ungefär hälften av medeltalet i Finland. 
Michael håller koll på husets energiförbrukning med övervakningssystemet eGauge, vilket gör att han kan följa upp vad olika åtgärder leder till. Med hjälp av det kan han också avläsa hur det stora solpanelsystemet på taket jobbar. 
I snitt genererar de 16 panelerna årligen drygt 4 250 kilowattimmar. Av det går den största delen ut i elnätet, vilket på grund av tariffsystemen är en olönsam affär eftersom familjen får så lite betalt för den el huset producerar. 
– Storleken var en missbedömning, berättar Michael. 
– Baserar du ditt solpanelsystem på din förbrukning under en solig dag tjänar du in kostnaderna snabbt. Det är inte lönsamt att göra som vi och bygga för stort. 
Den el som köps in är grön el. 

Familjen lever ett normalt familjeliv. 
– Vi duschar mycket, lampor är på och dörrarna står öppna. 
Ett värmeåtervinningssystem av märket Heatsnagger minskar energiförbrukningen för vatten-uppvärmningen genom att ta tillvara värme ur avloppsvattnet från duschen på övre våningen och förvärma vattnet som går in i vattenvärmaren. I Michaels hus minskar den energiförbrukningen för vattenuppvärmningen med en fjärdedel. Den kunde vara ännu effektivare men rörens dimensionering blev inte optimal, vilket ger en del värmeförluster. 
Familjen delar gärna med sig av sina erfarenheter av att bygga energismart.
– Om vi skulle bygga hus två eller tre skulle det bli perfekt, säger Michael, som precis som alla husbyggare stötte på en del utmaningar och problem under byggtiden och blev många er-farenheter rikare. 

Michael Taevs kan kontakas via Facebook

Michaels tips för dig som bygger nytt

- Satsa på isolering i stället för dyr teknik som riskerar att gå sönder. 

- Fokusera på hälsosamma material och bra ljus. 

- Ventilation är viktigt, speciellt i sovrummen för bra sömn

- Ta foton under byggtiden, tror du att du tar för många – ta ännu fler. 

- Förvänta dig inte att saker går perfekt. Var aktiv, ställ frågor till byggarna och kommentera. Var noga med kontrakt.

 

 

 

 

 

 

 

Tove Fagerström, Finlands Natur nr 4/2017
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 4 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur.

 
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.Läs mera »
Mats Bentmar, Finlands Natur nr 2/2018
64362_t.jpg

Gipsen stoppar näringsläckaget

Genom att sprida ut gips på åkrarna kan man minska näringsläckaget med hälften. Också andra sätt att råda bot på läckaget undersöks.Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 2/2018
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
64331_t.jpg

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
62915_t.jpg

Järven – enstöring på vandring söderut

Vargen, björnen och lodjuret har vi småningom blivit bekanta med även i södra Finland, i takt med att bestånden vuxit. Nu finns tecken på att även järven – den minst kända av de fyra stora – sakta sprider sig söderut.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
62933_t.jpg

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
62908_t.jpg

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på vårenLäs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
62932_t.jpg

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland. Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017