Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
61355.jpg

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

På Fågelberget i Jomala på Åland bor Michael Taevs med sin familj sedan tre år tillbaka. Michael är en miljöintresserad egenföretagare och engagerad i Ålands Natur & Miljö. Till familjen hör Cecilia Engblom och barnen Tuva och Nikki, 7 och 4 år gamla. De har byggt ett välisolerat trähus som delvis producerar sin egen el och har en del energi-sparande lösningar som till exempel värmeåtervinning från duschvattnet. 

Huset byggdes med målsättningen att skapa ett riktigt hälsosamt och energisnålt hus som passar en barnfamilj och som också är överkomligt ekonomiskt. Familjen ville testa något nytt och frångå de vanliga kataloghusen. Till slut fastnade de för ett välisolerat trähus som levererades i sex moduler från Estland. Det hade gått att bygga på Åland, men de hittade inte byggare med rätt kunskap och intresse. 
Väggarna, som är tjocka, är uppbyggda med dubbla regler utan köldbryggor. Isoleringen är cellulosa. På insidan är träskivorna synliga, vilket ger en speciell inomhusmiljö. Väggarna är enbart behandlade med linolja med en aning vitt pigment. 
Blir det något problem inne i en vägg är det bara att skruva loss skivorna och se efter vad som hänt. Att det ska vara så enkla lösningar som möjligt är genomgående i huset, där familjen så långt som möjligt undvikit teknik som riskerar gå sönder eller bli föråldrad. 

Från gatan ser området ut som ett normalt bostadsområde. På andra sidan huset är det skog. 
För att undvika sprängning och bevara omgivningen är huset byggt på plintar.
– Vi älskar naturen här och ville inte förstöra den, säger Michael.
Mot sydväst finns också stora fönster som släpper in mycket ljus och förstärker känslan av att bo med skogen som granne.
Ljusinsläppet bidrar till uppvärmningen av huset som i övrigt sker genom ett fläktstyrt till- och frånluftssystem där den uppvärmda inomhusluften passerar ett värmeåtervinningsaggregat på vägen ut. Energin som tas tillvara används för att värma upp den kallare inkommande luften. I princip är det en hårfön som står för uppvärmningen, och ytterligare en till när det blir lite kallare. Systemet fungerar bra under den varmare delen av året. 
– På vintern när det blir kallare än –5 grader tar vi fram två små extra batterier.
Familjen överväger att installera en luft-luftvärmepump för den kallare delen av året. 

Uppvärmningen står för runt hälften av energiförbrukningen. Årsförbrukningen för det 142 kvadratmeter stora huset är omkring 10 000 kilowattimmar, vilket är ungefär hälften av medeltalet i Finland. 
Michael håller koll på husets energiförbrukning med övervakningssystemet eGauge, vilket gör att han kan följa upp vad olika åtgärder leder till. Med hjälp av det kan han också avläsa hur det stora solpanelsystemet på taket jobbar. 
I snitt genererar de 16 panelerna årligen drygt 4 250 kilowattimmar. Av det går den största delen ut i elnätet, vilket på grund av tariffsystemen är en olönsam affär eftersom familjen får så lite betalt för den el huset producerar. 
– Storleken var en missbedömning, berättar Michael. 
– Baserar du ditt solpanelsystem på din förbrukning under en solig dag tjänar du in kostnaderna snabbt. Det är inte lönsamt att göra som vi och bygga för stort. 
Den el som köps in är grön el. 

Familjen lever ett normalt familjeliv. 
– Vi duschar mycket, lampor är på och dörrarna står öppna. 
Ett värmeåtervinningssystem av märket Heatsnagger minskar energiförbrukningen för vatten-uppvärmningen genom att ta tillvara värme ur avloppsvattnet från duschen på övre våningen och förvärma vattnet som går in i vattenvärmaren. I Michaels hus minskar den energiförbrukningen för vattenuppvärmningen med en fjärdedel. Den kunde vara ännu effektivare men rörens dimensionering blev inte optimal, vilket ger en del värmeförluster. 
Familjen delar gärna med sig av sina erfarenheter av att bygga energismart.
– Om vi skulle bygga hus två eller tre skulle det bli perfekt, säger Michael, som precis som alla husbyggare stötte på en del utmaningar och problem under byggtiden och blev många er-farenheter rikare. 

Michael Taevs kan kontakas via Facebook

Michaels tips för dig som bygger nytt

- Satsa på isolering i stället för dyr teknik som riskerar att gå sönder. 

- Fokusera på hälsosamma material och bra ljus. 

- Ventilation är viktigt, speciellt i sovrummen för bra sömn

- Ta foton under byggtiden, tror du att du tar för många – ta ännu fler. 

- Förvänta dig inte att saker går perfekt. Var aktiv, ställ frågor till byggarna och kommentera. Var noga med kontrakt.

 

 

 

 

 

 

 

Tove Fagerström, Finlands Natur nr 4/2017
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 10 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur.

 
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017
61355_t.jpg

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.Läs mera »
Tove Fagerström, Finlands Natur nr 4/2017
61353_t.jpg

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark. Läs mera »
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017
61400_t.jpg

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017
61362_t.jpg

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017
59990_t.jpg

Bly fortfarande ett miljöhot

En färsk undersökning av svenska kungsörnar visar att bly från jaktammunition påverkar örnarnas beteende negativt. De nya rönen är högaktuella även i Svenskfinland. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017
59987_t.jpg

Torskens återkomst dröjer

Saltpulserna 2014–2015 såg först ut att blåsa nytt liv i Östersjöns torskstammar, men syrebristen stör fortfarande fortplantningen och torskarna lider av brist på föda. Vi lär få vänta länge innan torskfångsterna i våra vatten når upp till rekordåren under 1980-talet. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017
59977_t.jpg

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.Läs mera »
Pia Prost, Finlands Natur nr 3/2017
59923_t.jpg

Skogsavfall ska göra kläderna vitare

Optiska vitmedel används i många produkter för att ge dem ett fräscht utseende, men de är inte biologiskt nedbrytbara och medför problem för både hälsa och miljö. Om forskare vid Åbo Akademi får som de vill, har vi snart ersatt de traditionella vitmedlen med miljövänliga sådana. Läs mera »
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 3/2017
58826_t.jpg

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017