Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
61362.jpg

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.

Elbilarna miljövänlighet har ifrågasatts eftersom tillverkningen av deras litiumjonbatterier är energikrävande och därmed ger upphov till stora koldioxid-utsläpp. Det här visades bland annat i en undersökning från Svenska Miljö-institutet tidigare i år.
Men nyligen publicerade en forskargrupp under ledning av Maarten Messagie vid Vrije Universitet i Bryssel en diger analys som visar att batteritillverkningens andel av utsläppen under en elbils hela livscykel inte är speciellt stor. Elbilarnas klimatpåverkan på lång sikt är därmed klart mindre än motsvarande diesel- eller bensindrivna. En tysk undersökning från 2014 gav liknande besked.

I den belgiska studien ingår alla skeden av en bils livscykel, från tillverkning av batterier och framställning av bränsle till utsläppen under bilens långvariga användning, i detta fall motsvarande en körsträcka på 200 00 kilometer. Batteritillverkningens andel av elbilens klimatbelastning är endast 14 procent. Betydligt större andel, 68 procent, utgör utsläppen från produktionen av den el som bilen förbrukar under sin livstid. Elbilens egna utsläpp under körningen är i praktiken noll.
För en motsvarande dieseldriven bil utgör tillverkningen och raffineringen av bränslet en relativt liten del av klimatbelastningen, men utsläppen under körningen är desto större och uppgår till 75 procent av belastningen under hela livscykeln. 
Då man utgår från den blandning av fossila energikällor och koldioxid-neutrala energikällor (vatten- och vindkraft, solenergi, kärnenergi) som används vid elproduktionen inom EU i snitt kommer man till att elbilens klimatpåverkande utsläpp är bara 45 procent av dieselns. 
Den här skillnaden är större i länder som producerar sin el med högre andel koldioxidneutrala energikällor. I den belgiska studien kommer Sverige på första plats. Här är elbilens utsläpp bara 15 procent av dieselbilens eftersom svensk el till 97 procent produceras med vattenkraft, vindkraft, bioenergi, kärnkraft och andra koldioxidneutrala energikällor. Finland, som inte ingick i den belgiska undersökningen, har en elproduktion som långt liknar den svenska. Vår andel av koldioxidneutrala energikällor vid elproduktionen var 78 procent år 2016, så även hos oss är elbilens fördelar ur klimatsynvinkel uppenbara.
Intressant nog slår elbilen dieselbilen även i länder där elen främst produceras med fossila energikällor. I Polen produceras elen till största delen i kolkraftverk, men ändå är elbilens utsläpp här 25 procent mindre än dieselbilens.

Jan Boëthius var en av de första i Finland som år 2014 skaffade en elbil av det världsledande märket Tesla. Orsaken var oro för den tilltagande klimatförändringen.
Nu är Boëthius redan inne på sin tredje Tesla och han kan inte tänka sig att byta tillbaka till bensin eller diesel. Till det bidrar Teslans superba köregenskaper, men också i högsta grad miljöfördelarna.
– Jag har avtal med mitt elbolag om leverans av el från koldioxidneutrala energikällor. Därmed är koldioxidutsläppen som elproduktionen ger upphov till i praktiken noll, säger Boëthius.
I sin bil har han ett 75 kilowatts batteri som, utgående från den ovannämnda svenska undersökningen och en amerikansk studie, under sin tillverkning gett upphov till 11 ton koldioxid. Boëthius har räknat ut att detta motsvarar 52 000 kilometers körning med en dieselbil som i fråga om storlek och motorprestanda är jämförbar med hans Tesla. Efter dessa 52 000 kilometer är Teslan i princip utsläppsfri, medan dieselbilen ger upphov till koldioxidutsläpp, som enligt en undersökning i tidningen Auto Motor & Sport i snitt är 213 gram för varje körd kilometer. 
Boëthius ser inte en ökad elkonsumtion som speciellt problematiskt om allt fler går över till elbilar.
– Den nya elproduktion som tas i bruk idag är till stor del ekologiskt hållbar eftersom det handlar om sol och vind. Och utbyggnaden av solenergiparker ute i världen är redan nu billigare per kilowattimme än utbyggnaden av kol- och kärnkraft är.
Tillverkningen av batterier kommer att bli mindre miljöbelastande i takt med att tekniken utvecklas. I Teslas nya Gigafactory i Nevadaöknen kommer solenergi och vindkraft att användas vid batteritillverkningen. Detta uppges minska processens koldioxidutsläpp till hälften av det nuvarande.
Uttjänta bilbatterier kan redan nu återanvändas för andra ändamål och då de kasseras för gott återvinns de värdefullaste ämnena. 

Elbilarnas andel av Europas bilpark är ännu liten, men de eldrivna bilarnas andel av nyregistrerade bilar ökar stadigt. Under årets andra kvartal var elbilarnas ökning inom EU 45,8 procent jämfört med motsvarande period 2016. Laddhybridernas ökning var ännu större, 61,1 procent, medan bilar med andra alternativa drivmedel ökade med endast 3,3 procent.
Eftersom elbilarna fortfarande är dyrare i inköp än motsvarande bilar med förbränningsmotor har man i många länder gått in för statliga subventioner för inköp av el- eller laddhybridbilar. I Sverige kan man få ett statligt bidrag på upp till dryga 4 000 euro vid ett elbilsköp. I Norge betalar man ingen köpskatt eller mervärdesskatt då man köper en elbil – åtminstone än så länge. Man har dessutom gett elbilarna fritt tillträde till bussfiler, förutsatt att det finns minst en passagerare i bilen förutom chauffören. Elbilsförare betalar ingen trängselskatt och får parkera betydligt friare inne i Oslo än bensin- eller dieselbilsförare.
De här förmånerna har också gett resultat. I Sverige överskred antalet el- och laddhybridbilar 40 000-strecket under hösten. I Norge är antalet nu över 100 000 och oljeproducenten Norge är därmed världens elbilstätaste land.
I Finland ligger vi efter – här var antalet registrerade elbilar den 1.7. 2017 inte fler än 1 142 enligt trafiksäkerhetsverket Trafis statistik. Regeringens mål på 250 000 elbilar och övriga bilar med låga utsläpp år 2030 ter sig närmast som utopiskt, men nu har man lanserat ett förslag, enligt vilket den som köper en ny elbil under 2018–2021 får ett statligt bidrag på 2 000 euro.
– Det här är förstås bra, men stödet hade gärna fått vara större, säger Jan Boëthius. 
Bidraget på 2 000 euro gynnar främst köp av mindre och billigare elbilar, medan det inte utgör någon stor del av priset på en Tesla, som trots sitt höga pris är det överlägset populäraste elbilsmärket i Finland.

Den citerade belgiska undersökningen kan laddas ned här.

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017
Kommentarer (1)
Spamfilter
Skriv siffran 5 med bokstäver:
Intressant artikel. Jag har dock en liten undran: Kärnkraft är visserligen koldioxidneutralt, men kan man faktiskt säga att det på lång sikt är ett miljövänligt och hållbart sätt att producera el? Jag skulle också vara intresserad av mera information om användningen av biogas som drivmedel för bilar, och vilken miljöpåverkan biogasdrivna bilar har jämfört med elbilar.
Elbil vs gasbil?08.12.17 kl. 09:45
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur.

 
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.Läs mera »
Mats Bentmar, Finlands Natur nr 2/2018
64362_t.jpg

Gipsen stoppar näringsläckaget

Genom att sprida ut gips på åkrarna kan man minska näringsläckaget med hälften. Också andra sätt att råda bot på läckaget undersöks.Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 2/2018
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
64331_t.jpg

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
62915_t.jpg

Järven – enstöring på vandring söderut

Vargen, björnen och lodjuret har vi småningom blivit bekanta med även i södra Finland, i takt med att bestånden vuxit. Nu finns tecken på att även järven – den minst kända av de fyra stora – sakta sprider sig söderut.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
62933_t.jpg

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
62908_t.jpg

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på vårenLäs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
62932_t.jpg

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland. Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017