Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
61364.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

– Det där är min närskog. Där bor flygekorren och sparvugglan och på våren blommar tibasten. Och det är framför allt en jättevacker skog att vandra i, säger Krister Welander.
Vi står på gården bredvid hans hus i norra Sjundeå och tittar ut mot skogen på andra sidan en åker, där får tidigare gick på bete. Redan på långt håll syns det att skogen är betydligt mer mångformig än vanlig ekonomiskog. Skogens silhuett mot himlen ser ”taggig” ut eftersom träd av alla storlekar tillåts växa här. Nu på senhösten lyser granna aspar och björkar kontrastrikt mot de mörka granarna. Det är något helt annat än de virkesåkrar med ett enda dominerande trädslag som är så vanliga.

Krister Welander var en av de första i hela landet som år 2005 lät skydda sin skog enligt det statliga skyddsprogram som senare kom att gå under namnet Metso. 
Welanders skog bjuder på många exempel på hur man enkelt kan bidra till att bevara skogsnaturens mångformighet i sin närmiljö, oberoende om man låtit freda sin skog eller inte. Det här kan gälla allt från artrika insektssamhällen till variationsrika skogslandskap kring ditt hus eller sommarstuga. 

En fjärdedel av skogens arter är i något skede av sin livscykel beroende av död ved. I ekonomiskogarna, där träden sällan tillåts självdö, är volymen död ved markant mindre än i äldre skogar, där naturen fått sköta sig själv. Enligt den senaste riksomfattande skogsinventeringen är mängden död ved nästan fyra gånger större i fredad skog än i ekonomiskog. Därför är också den biologiska mångfalden i regel klart större på områden med skyddad skog än i skog där träden alltid avverkas då de uppnått en viss ålder.
I Krister Welanders skog ligger rikligt med trädstammar i olika stadier av förmultning på marken. Här finns allt från klenare stammar till grovstammiga granar som stjälpt i stormar och dragit rejäla rotvältor med sig. De äldre lågorna har fått ett tjockt täcke av mossa, vilket skapar en stämning av trollskog – en skog med mycket död ved har definitivt också estetiska värden.

Att låta mängden död ved öka i sin skog är den viktigaste åtgärden man kan företa sig för att gynna skogsnaturens mångfald. Låt alltså vindfällen ligga kvar och gallra inte bort döda eller döende träd. Dessa blir förr eller senare hemvist för vedlevande insekter, tickor, lavar och mossor. Det är bland de här organismgrupperna man hittar de flesta rödlistade arter som lider av bristen på död ved i ekonomiskogarna.
Många av arterna är beroende av att det kontinuerligt finns tillgång på död ved. Dem kan man som skogsägare hjälpa genom att fälla enstaka träd och låta stammarna långsamt förmultna. Genom att kapa träd på någon meters höjd över marken skapas högstubbar som hackspettar gärna hackar ut sina bohål i. Högstubbarna blir i ett senare skede lätt bostäder för mesar och andra hålhäckande fåglar. Har du riktigt god tur kan du få en lappuggla att bygga sitt bo ovanpå en högstubbe.

I ekonomiskogarna gynnas i regel gran eller tall på bekostnad av lövträden. Det har lett till att lövskogs- och speciellt lundskogsarterna blivit lidande. Har du lundartade inslag i din skog, såsom lind, ek, alm och hassel, lönar det sig att hålla efter granarna, som annars
lätt tar över och genom sin beskuggning får lövträden att tyna bort. Om marken inte beskuggas av gran får också lundens örter en chans. Sådana är till exempel nästrot, myskmadra (se Finlands Natur nr 2/2016) och ramslök, som alla klassas som hotade i Finland. Även vanliga arter, såsom blåsippa och liljekonvalj, gynnas om granar avlägsnas så att solljuset bättre når marken.


I Welanders skog finns ett antal ståtliga gamla aspar. Sådana lönar det sig att låta stå kvar eftersom de är hemvist för fler hotade arter än de flesta andra trädslag. Aspens bark avger ämnen som får regnvattnet som rinner längs stammen att bli basiskt, vilket gynnar förekomsten av vissa lavar. Enbart eller huvudsakligen på asp växer inte mindre än fem starkt hotade eller sårbara lavarter. På gamla aspstammars nedre del kan man med god tur hitta små spolsnäckor. Även bland dem finns flera hotade arter.
Äldre aspar angrips ofta av tickor och röta som gör nedre delen av stammen ihålig, medan trädet kan fortsätta att växa i toppen. I rötskadad asp-ved lever bland annat larver av 10 hotade skalbaggsarter. En grupp skalbaggar som har många aspspecialister är de ståtliga långhorningarna, 13 arter av dem lever helt eller delvis på asp som larv. 
Också gamla sälgar är värda att spara eftersom de hyser en rik insektsfauna. Om luftfuktighet och ljusförhållandena är de rätta kan den rödlistade lunglaven växa på stammen av gamla sälgar.

Welanders skog är starkt kuperad och omfattar bland annat ett mäktigt klippstup. Nedanför stupet rinner en skogsbäck. Båda är exempel på viktiga livsmiljöer som enligt skogslagen bör bevaras inom ekonomiskogsbruket. I naturskyddslagen finns ytterligare ett antal naturtyper vars särdrag inte får ändras. Det här gäller givetvis även då man inte i första hand utnyttjar sin skog för ekonomisk vinning. Också då man väljer att ta ut mindre mängder ved för husbehov bör de här ”lagobjektens” särdrag bevaras. 
Mer information om de viktiga livsmiljöerna enligt skogslagen finns (även på svenska) på Skogscentralens hemsida. De skyddsvärda naturtyperna enligt naturvårdslagen finns beskrivna på miljöförvaltningens hemsida.

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 5 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur.

 
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.Läs mera »
Mats Bentmar, Finlands Natur nr 2/2018
64362_t.jpg

Gipsen stoppar näringsläckaget

Genom att sprida ut gips på åkrarna kan man minska näringsläckaget med hälften. Också andra sätt att råda bot på läckaget undersöks.Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 2/2018
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
64331_t.jpg

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
62915_t.jpg

Järven – enstöring på vandring söderut

Vargen, björnen och lodjuret har vi småningom blivit bekanta med även i södra Finland, i takt med att bestånden vuxit. Nu finns tecken på att även järven – den minst kända av de fyra stora – sakta sprider sig söderut.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
62933_t.jpg

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
62908_t.jpg

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på vårenLäs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
62932_t.jpg

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland. Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017