Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
61364.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

– Det där är min närskog. Där bor flygekorren och sparvugglan och på våren blommar tibasten. Och det är framför allt en jättevacker skog att vandra i, säger Krister Welander.
Vi står på gården bredvid hans hus i norra Sjundeå och tittar ut mot skogen på andra sidan en åker, där får tidigare gick på bete. Redan på långt håll syns det att skogen är betydligt mer mångformig än vanlig ekonomiskog. Skogens silhuett mot himlen ser ”taggig” ut eftersom träd av alla storlekar tillåts växa här. Nu på senhösten lyser granna aspar och björkar kontrastrikt mot de mörka granarna. Det är något helt annat än de virkesåkrar med ett enda dominerande trädslag som är så vanliga.

Krister Welander var en av de första i hela landet som år 2005 lät skydda sin skog enligt det statliga skyddsprogram som senare kom att gå under namnet Metso. 
Welanders skog bjuder på många exempel på hur man enkelt kan bidra till att bevara skogsnaturens mångformighet i sin närmiljö, oberoende om man låtit freda sin skog eller inte. Det här kan gälla allt från artrika insektssamhällen till variationsrika skogslandskap kring ditt hus eller sommarstuga. 

En fjärdedel av skogens arter är i något skede av sin livscykel beroende av död ved. I ekonomiskogarna, där träden sällan tillåts självdö, är volymen död ved markant mindre än i äldre skogar, där naturen fått sköta sig själv. Enligt den senaste riksomfattande skogsinventeringen är mängden död ved nästan fyra gånger större i fredad skog än i ekonomiskog. Därför är också den biologiska mångfalden i regel klart större på områden med skyddad skog än i skog där träden alltid avverkas då de uppnått en viss ålder.
I Krister Welanders skog ligger rikligt med trädstammar i olika stadier av förmultning på marken. Här finns allt från klenare stammar till grovstammiga granar som stjälpt i stormar och dragit rejäla rotvältor med sig. De äldre lågorna har fått ett tjockt täcke av mossa, vilket skapar en stämning av trollskog – en skog med mycket död ved har definitivt också estetiska värden.

Att låta mängden död ved öka i sin skog är den viktigaste åtgärden man kan företa sig för att gynna skogsnaturens mångfald. Låt alltså vindfällen ligga kvar och gallra inte bort döda eller döende träd. Dessa blir förr eller senare hemvist för vedlevande insekter, tickor, lavar och mossor. Det är bland de här organismgrupperna man hittar de flesta rödlistade arter som lider av bristen på död ved i ekonomiskogarna.
Många av arterna är beroende av att det kontinuerligt finns tillgång på död ved. Dem kan man som skogsägare hjälpa genom att fälla enstaka träd och låta stammarna långsamt förmultna. Genom att kapa träd på någon meters höjd över marken skapas högstubbar som hackspettar gärna hackar ut sina bohål i. Högstubbarna blir i ett senare skede lätt bostäder för mesar och andra hålhäckande fåglar. Har du riktigt god tur kan du få en lappuggla att bygga sitt bo ovanpå en högstubbe.

I ekonomiskogarna gynnas i regel gran eller tall på bekostnad av lövträden. Det har lett till att lövskogs- och speciellt lundskogsarterna blivit lidande. Har du lundartade inslag i din skog, såsom lind, ek, alm och hassel, lönar det sig att hålla efter granarna, som annars
lätt tar över och genom sin beskuggning får lövträden att tyna bort. Om marken inte beskuggas av gran får också lundens örter en chans. Sådana är till exempel nästrot, myskmadra (se Finlands Natur nr 2/2016) och ramslök, som alla klassas som hotade i Finland. Även vanliga arter, såsom blåsippa och liljekonvalj, gynnas om granar avlägsnas så att solljuset bättre når marken.


I Welanders skog finns ett antal ståtliga gamla aspar. Sådana lönar det sig att låta stå kvar eftersom de är hemvist för fler hotade arter än de flesta andra trädslag. Aspens bark avger ämnen som får regnvattnet som rinner längs stammen att bli basiskt, vilket gynnar förekomsten av vissa lavar. Enbart eller huvudsakligen på asp växer inte mindre än fem starkt hotade eller sårbara lavarter. På gamla aspstammars nedre del kan man med god tur hitta små spolsnäckor. Även bland dem finns flera hotade arter.
Äldre aspar angrips ofta av tickor och röta som gör nedre delen av stammen ihålig, medan trädet kan fortsätta att växa i toppen. I rötskadad asp-ved lever bland annat larver av 10 hotade skalbaggsarter. En grupp skalbaggar som har många aspspecialister är de ståtliga långhorningarna, 13 arter av dem lever helt eller delvis på asp som larv. 
Också gamla sälgar är värda att spara eftersom de hyser en rik insektsfauna. Om luftfuktighet och ljusförhållandena är de rätta kan den rödlistade lunglaven växa på stammen av gamla sälgar.

Welanders skog är starkt kuperad och omfattar bland annat ett mäktigt klippstup. Nedanför stupet rinner en skogsbäck. Båda är exempel på viktiga livsmiljöer som enligt skogslagen bör bevaras inom ekonomiskogsbruket. I naturskyddslagen finns ytterligare ett antal naturtyper vars särdrag inte får ändras. Det här gäller givetvis även då man inte i första hand utnyttjar sin skog för ekonomisk vinning. Också då man väljer att ta ut mindre mängder ved för husbehov bör de här ”lagobjektens” särdrag bevaras. 
Mer information om de viktiga livsmiljöerna enligt skogslagen finns (även på svenska) på Skogscentralens hemsida. De skyddsvärda naturtyperna enligt naturvårdslagen finns beskrivna på miljöförvaltningens hemsida.

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 7 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur.

 
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017
61355_t.jpg

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.Läs mera »
Tove Fagerström, Finlands Natur nr 4/2017
61353_t.jpg

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark. Läs mera »
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017
61400_t.jpg

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017
61362_t.jpg

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017
59990_t.jpg

Bly fortfarande ett miljöhot

En färsk undersökning av svenska kungsörnar visar att bly från jaktammunition påverkar örnarnas beteende negativt. De nya rönen är högaktuella även i Svenskfinland. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017
59987_t.jpg

Torskens återkomst dröjer

Saltpulserna 2014–2015 såg först ut att blåsa nytt liv i Östersjöns torskstammar, men syrebristen stör fortfarande fortplantningen och torskarna lider av brist på föda. Vi lär få vänta länge innan torskfångsterna i våra vatten når upp till rekordåren under 1980-talet. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017
59977_t.jpg

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.Läs mera »
Pia Prost, Finlands Natur nr 3/2017
59923_t.jpg

Skogsavfall ska göra kläderna vitare

Optiska vitmedel används i många produkter för att ge dem ett fräscht utseende, men de är inte biologiskt nedbrytbara och medför problem för både hälsa och miljö. Om forskare vid Åbo Akademi får som de vill, har vi snart ersatt de traditionella vitmedlen med miljövänliga sådana. Läs mera »
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 3/2017
58826_t.jpg

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017