Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.

Svart kol uppstår runtom i världen till stor del vid hushållens förbränning av trä och kol, i trafiken och inom industrin. Utsläpp av svart kol sker också då man på oljefälten bränner restgaser genom så kallad fackling. De största utsläppen äger rum i Asien, och en del av dem förs med luftströmmar ända till det arktiska området.
Sotpartiklarna värmer atmosfären eftersom kolet absorberar solvärme. Utsläppens uppvärmande effekt är störst i norr där de får isen och snön att smälta snabbare.
Klimatuppvärmningen i det arktiska området är över två gånger snabbare än i resten av världen. Uppskattningsvis en fjärdedel av klimatuppvärmningen i norr förorsakas av svart kol. Omkring en tredjedel av den uppvärmning det svarta kolet står för i norr beror på de arktiska ländernas egna utsläpp.

Nu undersöks det svarta kolet på olika håll i världen.
– Uppskattningarna av hur stora utsläppen är och hur de sprids är ännu osäkra, berättar specialforskare Kaarle Kupiainen (bilden) vid Finlands miljöcentral, SYKE.
Han arbetar i en forskargrupp där man bland annat gör bedömningar av utsläppen av svart kol. I Finland är utsläppskällorna speciellt trafiken och arbetsmaskiner som används exempelvis inom byggnadssektorn och jordbruket.
– Vi gör upp scenarier för hur utsläppen i Finland kan komma att utvecklas. Beräkningarna grundar sig bland annat på antaganden om hur trafikvolymerna och energianvändningen kommer att utvecklas i framtiden. Beräkningarna görs med hjälp av en så kallad FRES-modell som utvecklats vid SYKE.
En annan betydande utsläppskälla i Finland är småskalig vedeldning i hushållen. 
– Mängden ved som bränns upp varierar från år till år beroende på uppvärmningsbehovet. Enlig de senaste uppgifterna ser det ut som om användningen inte just har ökat under de senaste åtta åren, berättar Kupiainen.
Även vedeldade bastur ger upphov till utsläpp. Vid Östra Finlands universitet pågår ett projekt, inom vilket man jämför utsläppen från olika bastuugnar och deras hälsoeffekter.
– Som samarbetspartner har jag fått bada i projektets bastu, som är inrymd i en container, säger Kupiainen med ett skratt.
– I våra egna utsläppsuppskattningar använder vi oss av utsläppskoefficienter som tagits fram utgående från mätningar av utsläppen från bastuugnar.
Intresset för det arktiska området ökar hela tiden. Forskargruppen vid SYKE deltar i ett projekt som undersöker hur den ökande ekonomiska aktiviteten i Eurasiens arktiska område påverkar det arktiska klimatet. Inom projektet, som leds av Meteorologiska institutet, analyseras de olika utsläppskällornas relativa andelar. Man gör också prognoser för hur situationen 50 år framåt i tiden kan se ut. SYKE gör modeller för hur utsläppskällornas geografiska läge utvecklas och hur utsläppen varierar tidsmässigt.
– Vi använder oss till exempel av den internationella energiorganisationens uppgifter om områdets energisystem. Vi samlar också in information om hur marken används, berättar Kaarle Kupiainen.
– För att bedöma facklingsutsläppens omfattning placerar vi oljeraffinaderierna och oljeborrningsområdena på kartan. Sedan samlade vi ihop observationer av facklingen från de färskaste satellitbilderna, där man ser ljusskenet från facklorna. Utsläppens storlek uppskattades i samarbete med det internationella institutet för tillämpad systemanalys IIASA.
Motsvarande analyser görs för alla de olika utsläppskällorna. Här används till exempel uppgifter om vägnät och trafikmängder.
– Den information vi tagit fram används som data i modellerna för hur atmosfärens uppvärmning utvecklas.

Det finns redan teknik med vilken man kan minska utsläppen av svart kol från trafiken och industrin. Om den här tekniken togs i bruk världen över skulle det svarta kolets uppvärmningseffekt kunna minskas med 10–15 procent fram till år 2050. Det här motsvarar 0,25 grader. 
Samma utsläpp där svart kol ingår innehåller också andra partiklar, såsom svavelföreningar som har en nedkylande effekt på klimatet. Detta måste beaktas då effekterna av det svarta kolet beräknas.
– Utsläppen av svart kol måste begränsas också för att de har negativa effekter på hälsan, såsom hjärt- och lungsjukdomar, säger Kaarle Kupiainen.
– När det gäller klimatuppvärmnigen är det på lång sikt  ändå viktigast att minska koldioxidutsläppen, eftersom dessa är den viktigaste orsaken till uppvärmningen.

Källa:
Mikael Hildén, Kaarle Kupiainen & Martin Forsius
Mustan hiilen päästöjä vähentämällä jarrutetaan arktista lämpenemistä
SYKE Policy Brief 6.11.2017, Suomen ympäristökeskus

Arktiska rådet enades om minskade utsläpp

Arktiska rådet godkände under ministerkonferensen våren 2017 ett gemensamt mål: fram till 2025 ska utsläppen av svart kol minska med 25–33 procent från nivån 2013. 
Arktiska rådet är ett samarbetsforum för länderna i det arktiska området. Till rådet hör de nordiska länderna, Kanada, Ryssland och USA samt de arktiska ursprungsfolkens organisationer. Rådet har dessutom åtta europeiska och fem asiatiska medlemmar med observatörsstatus, bland dem Tyskland, Frankrike, Kina och Indien. Finland fungerar som ordförande-land 2017–2019. 
Arktiska rådet har en expertgrupp, Expert Group on Black Carbon and Methane (EGBCM), som sammanställer information om utsläppen i medlemsländerna och länderna med observatörsstatus. Gruppen undersöker också metoder för att minska utsläppen. Gruppen leds under Finlands ordförandeperiod av Mikael Hildén, direktör för SYKE:s strategiska program för forskning i klimatförändringen.
– Det är en utmaning att hålla utsläppsinformationens kvalitet och jämförbarhet på en god nivå. Vi följer med hur den kollektiva målsättningen för utsläppsminskningar utvecklas och ger vid behov rekommendationer om hur vi kan nå upp till målsättningarna, berättar Hildén

 

Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018
Kommentarer (0)
Skriv siffran 6 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Temperaturen stiger i Östersjön

Det blir allt tydligare att Östersjöns vatten sakta men säkert blir varmare. Marina värmeböljor förekommer under alla årstider. Havsforskarna satsar nu stort på att förstå hur klimatförändringen påverkar havets ekosystem.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Skördetid för frön

Hösten är mognadens och fröspridningens tid. Att ta tillvara frön och så dem nästa år ger tillfredställelse av att vara självförsörjande och av att följa med växternas hela livscykel. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Med muskelkraft i naturen

– Det mesta går att fixa om man som amputerad bara har en stark passion för det man vill göra. Det säger Kaisa Leka, som tillsammans med sin man Christoffer gjort långturer på cykel i över 20 länder – trots att Kaisas båda fötter är amputerade. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Klimatkompensera eller inte?

Det blir allt vanligare att företag eller privatpersoner betalar för att någon annan ska minska sina utsläpp av koldioxid eller öka kolbindningen istället för att man åtgärdar sina egna utsläpp. Gröna energiprojekt eller beskogning är exempel på projekt som ofta understöds. Detta är i sig lovvärt, men systemet med frivilliga kompenseringar är inte problemfritt.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Vårdbiotoperna är artrika och vackra

Genom att restaurera vårdbiotoper slår man två flugor i en smäll: biodiversiteten i våra artrikaste naturmiljöer gynnas och vackra landskap skapas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.Läs mera »
Fabio Balotari-Chiebao, Finlands Natur nr 2/2021

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"Läs mera »
Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021

Påverka i landskapen

Vi bor alla i ett landskap och den vardagliga miljön runtomkring oss är långt förutbestämd av beslutsfattarna på landskapsnivå – ofta redan för åratal sedan. Hur mycket som egentligen styrs av kommunöverskridande landskap istället för en egens hemkommun kan vara överraskande. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 2/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021