Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.

Svart kol uppstår runtom i världen till stor del vid hushållens förbränning av trä och kol, i trafiken och inom industrin. Utsläpp av svart kol sker också då man på oljefälten bränner restgaser genom så kallad fackling. De största utsläppen äger rum i Asien, och en del av dem förs med luftströmmar ända till det arktiska området.
Sotpartiklarna värmer atmosfären eftersom kolet absorberar solvärme. Utsläppens uppvärmande effekt är störst i norr där de får isen och snön att smälta snabbare.
Klimatuppvärmningen i det arktiska området är över två gånger snabbare än i resten av världen. Uppskattningsvis en fjärdedel av klimatuppvärmningen i norr förorsakas av svart kol. Omkring en tredjedel av den uppvärmning det svarta kolet står för i norr beror på de arktiska ländernas egna utsläpp.

Nu undersöks det svarta kolet på olika håll i världen.
– Uppskattningarna av hur stora utsläppen är och hur de sprids är ännu osäkra, berättar specialforskare Kaarle Kupiainen (bilden) vid Finlands miljöcentral, SYKE.
Han arbetar i en forskargrupp där man bland annat gör bedömningar av utsläppen av svart kol. I Finland är utsläppskällorna speciellt trafiken och arbetsmaskiner som används exempelvis inom byggnadssektorn och jordbruket.
– Vi gör upp scenarier för hur utsläppen i Finland kan komma att utvecklas. Beräkningarna grundar sig bland annat på antaganden om hur trafikvolymerna och energianvändningen kommer att utvecklas i framtiden. Beräkningarna görs med hjälp av en så kallad FRES-modell som utvecklats vid SYKE.
En annan betydande utsläppskälla i Finland är småskalig vedeldning i hushållen. 
– Mängden ved som bränns upp varierar från år till år beroende på uppvärmningsbehovet. Enlig de senaste uppgifterna ser det ut som om användningen inte just har ökat under de senaste åtta åren, berättar Kupiainen.
Även vedeldade bastur ger upphov till utsläpp. Vid Östra Finlands universitet pågår ett projekt, inom vilket man jämför utsläppen från olika bastuugnar och deras hälsoeffekter.
– Som samarbetspartner har jag fått bada i projektets bastu, som är inrymd i en container, säger Kupiainen med ett skratt.
– I våra egna utsläppsuppskattningar använder vi oss av utsläppskoefficienter som tagits fram utgående från mätningar av utsläppen från bastuugnar.
Intresset för det arktiska området ökar hela tiden. Forskargruppen vid SYKE deltar i ett projekt som undersöker hur den ökande ekonomiska aktiviteten i Eurasiens arktiska område påverkar det arktiska klimatet. Inom projektet, som leds av Meteorologiska institutet, analyseras de olika utsläppskällornas relativa andelar. Man gör också prognoser för hur situationen 50 år framåt i tiden kan se ut. SYKE gör modeller för hur utsläppskällornas geografiska läge utvecklas och hur utsläppen varierar tidsmässigt.
– Vi använder oss till exempel av den internationella energiorganisationens uppgifter om områdets energisystem. Vi samlar också in information om hur marken används, berättar Kaarle Kupiainen.
– För att bedöma facklingsutsläppens omfattning placerar vi oljeraffinaderierna och oljeborrningsområdena på kartan. Sedan samlade vi ihop observationer av facklingen från de färskaste satellitbilderna, där man ser ljusskenet från facklorna. Utsläppens storlek uppskattades i samarbete med det internationella institutet för tillämpad systemanalys IIASA.
Motsvarande analyser görs för alla de olika utsläppskällorna. Här används till exempel uppgifter om vägnät och trafikmängder.
– Den information vi tagit fram används som data i modellerna för hur atmosfärens uppvärmning utvecklas.

Det finns redan teknik med vilken man kan minska utsläppen av svart kol från trafiken och industrin. Om den här tekniken togs i bruk världen över skulle det svarta kolets uppvärmningseffekt kunna minskas med 10–15 procent fram till år 2050. Det här motsvarar 0,25 grader. 
Samma utsläpp där svart kol ingår innehåller också andra partiklar, såsom svavelföreningar som har en nedkylande effekt på klimatet. Detta måste beaktas då effekterna av det svarta kolet beräknas.
– Utsläppen av svart kol måste begränsas också för att de har negativa effekter på hälsan, såsom hjärt- och lungsjukdomar, säger Kaarle Kupiainen.
– När det gäller klimatuppvärmnigen är det på lång sikt  ändå viktigast att minska koldioxidutsläppen, eftersom dessa är den viktigaste orsaken till uppvärmningen.

Källa:
Mikael Hildén, Kaarle Kupiainen & Martin Forsius
Mustan hiilen päästöjä vähentämällä jarrutetaan arktista lämpenemistä
SYKE Policy Brief 6.11.2017, Suomen ympäristökeskus

Arktiska rådet enades om minskade utsläpp

Arktiska rådet godkände under ministerkonferensen våren 2017 ett gemensamt mål: fram till 2025 ska utsläppen av svart kol minska med 25–33 procent från nivån 2013. 
Arktiska rådet är ett samarbetsforum för länderna i det arktiska området. Till rådet hör de nordiska länderna, Kanada, Ryssland och USA samt de arktiska ursprungsfolkens organisationer. Rådet har dessutom åtta europeiska och fem asiatiska medlemmar med observatörsstatus, bland dem Tyskland, Frankrike, Kina och Indien. Finland fungerar som ordförande-land 2017–2019. 
Arktiska rådet har en expertgrupp, Expert Group on Black Carbon and Methane (EGBCM), som sammanställer information om utsläppen i medlemsländerna och länderna med observatörsstatus. Gruppen undersöker också metoder för att minska utsläppen. Gruppen leds under Finlands ordförandeperiod av Mikael Hildén, direktör för SYKE:s strategiska program för forskning i klimatförändringen.
– Det är en utmaning att hålla utsläppsinformationens kvalitet och jämförbarhet på en god nivå. Vi följer med hur den kollektiva målsättningen för utsläppsminskningar utvecklas och ger vid behov rekommendationer om hur vi kan nå upp till målsättningarna, berättar Hildén

 

Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018
Kommentarer (0)
Skriv siffran 8 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Vi är alla beroende av biodiversiteten

Varför är det viktigt att be­vara den naturliga mångfalden? Spelar det någon roll om en mask eller en mygga försvinner? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.Läs mera »
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Över öde vatten

Kasariselkä ligger spegelblank så långt ögat når. Fjärden är så vidsträckt att det är med nöd och näppe man ser en skogsrand resa sig över horisonten längst borta i söder. Kasariselkä är en av de stora fjärdarna i Enare träsk, Finlands tredje största sjö.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Mat ur naturen: kirskål och duntrav

De späda skotten av kirskål är användbara i matlagningen på en mängd olika sätt. Duntravens unga skott kan med fördel ersätta sparris eller bondböna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020

Biodiversitetens diversa betydelse

Vid sidan av klimatförändringen är förlusten av biologisk mångfald ett av de allra största hoten mot naturen globalt. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.Läs mera »
Jaska Halttunen. Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019