Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.

Svart kol uppstår runtom i världen till stor del vid hushållens förbränning av trä och kol, i trafiken och inom industrin. Utsläpp av svart kol sker också då man på oljefälten bränner restgaser genom så kallad fackling. De största utsläppen äger rum i Asien, och en del av dem förs med luftströmmar ända till det arktiska området.
Sotpartiklarna värmer atmosfären eftersom kolet absorberar solvärme. Utsläppens uppvärmande effekt är störst i norr där de får isen och snön att smälta snabbare.
Klimatuppvärmningen i det arktiska området är över två gånger snabbare än i resten av världen. Uppskattningsvis en fjärdedel av klimatuppvärmningen i norr förorsakas av svart kol. Omkring en tredjedel av den uppvärmning det svarta kolet står för i norr beror på de arktiska ländernas egna utsläpp.

Nu undersöks det svarta kolet på olika håll i världen.
– Uppskattningarna av hur stora utsläppen är och hur de sprids är ännu osäkra, berättar specialforskare Kaarle Kupiainen (bilden) vid Finlands miljöcentral, SYKE.
Han arbetar i en forskargrupp där man bland annat gör bedömningar av utsläppen av svart kol. I Finland är utsläppskällorna speciellt trafiken och arbetsmaskiner som används exempelvis inom byggnadssektorn och jordbruket.
– Vi gör upp scenarier för hur utsläppen i Finland kan komma att utvecklas. Beräkningarna grundar sig bland annat på antaganden om hur trafikvolymerna och energianvändningen kommer att utvecklas i framtiden. Beräkningarna görs med hjälp av en så kallad FRES-modell som utvecklats vid SYKE.
En annan betydande utsläppskälla i Finland är småskalig vedeldning i hushållen. 
– Mängden ved som bränns upp varierar från år till år beroende på uppvärmningsbehovet. Enlig de senaste uppgifterna ser det ut som om användningen inte just har ökat under de senaste åtta åren, berättar Kupiainen.
Även vedeldade bastur ger upphov till utsläpp. Vid Östra Finlands universitet pågår ett projekt, inom vilket man jämför utsläppen från olika bastuugnar och deras hälsoeffekter.
– Som samarbetspartner har jag fått bada i projektets bastu, som är inrymd i en container, säger Kupiainen med ett skratt.
– I våra egna utsläppsuppskattningar använder vi oss av utsläppskoefficienter som tagits fram utgående från mätningar av utsläppen från bastuugnar.
Intresset för det arktiska området ökar hela tiden. Forskargruppen vid SYKE deltar i ett projekt som undersöker hur den ökande ekonomiska aktiviteten i Eurasiens arktiska område påverkar det arktiska klimatet. Inom projektet, som leds av Meteorologiska institutet, analyseras de olika utsläppskällornas relativa andelar. Man gör också prognoser för hur situationen 50 år framåt i tiden kan se ut. SYKE gör modeller för hur utsläppskällornas geografiska läge utvecklas och hur utsläppen varierar tidsmässigt.
– Vi använder oss till exempel av den internationella energiorganisationens uppgifter om områdets energisystem. Vi samlar också in information om hur marken används, berättar Kaarle Kupiainen.
– För att bedöma facklingsutsläppens omfattning placerar vi oljeraffinaderierna och oljeborrningsområdena på kartan. Sedan samlade vi ihop observationer av facklingen från de färskaste satellitbilderna, där man ser ljusskenet från facklorna. Utsläppens storlek uppskattades i samarbete med det internationella institutet för tillämpad systemanalys IIASA.
Motsvarande analyser görs för alla de olika utsläppskällorna. Här används till exempel uppgifter om vägnät och trafikmängder.
– Den information vi tagit fram används som data i modellerna för hur atmosfärens uppvärmning utvecklas.

Det finns redan teknik med vilken man kan minska utsläppen av svart kol från trafiken och industrin. Om den här tekniken togs i bruk världen över skulle det svarta kolets uppvärmningseffekt kunna minskas med 10–15 procent fram till år 2050. Det här motsvarar 0,25 grader. 
Samma utsläpp där svart kol ingår innehåller också andra partiklar, såsom svavelföreningar som har en nedkylande effekt på klimatet. Detta måste beaktas då effekterna av det svarta kolet beräknas.
– Utsläppen av svart kol måste begränsas också för att de har negativa effekter på hälsan, såsom hjärt- och lungsjukdomar, säger Kaarle Kupiainen.
– När det gäller klimatuppvärmnigen är det på lång sikt  ändå viktigast att minska koldioxidutsläppen, eftersom dessa är den viktigaste orsaken till uppvärmningen.

Källa:
Mikael Hildén, Kaarle Kupiainen & Martin Forsius
Mustan hiilen päästöjä vähentämällä jarrutetaan arktista lämpenemistä
SYKE Policy Brief 6.11.2017, Suomen ympäristökeskus

Arktiska rådet enades om minskade utsläpp

Arktiska rådet godkände under ministerkonferensen våren 2017 ett gemensamt mål: fram till 2025 ska utsläppen av svart kol minska med 25–33 procent från nivån 2013. 
Arktiska rådet är ett samarbetsforum för länderna i det arktiska området. Till rådet hör de nordiska länderna, Kanada, Ryssland och USA samt de arktiska ursprungsfolkens organisationer. Rådet har dessutom åtta europeiska och fem asiatiska medlemmar med observatörsstatus, bland dem Tyskland, Frankrike, Kina och Indien. Finland fungerar som ordförande-land 2017–2019. 
Arktiska rådet har en expertgrupp, Expert Group on Black Carbon and Methane (EGBCM), som sammanställer information om utsläppen i medlemsländerna och länderna med observatörsstatus. Gruppen undersöker också metoder för att minska utsläppen. Gruppen leds under Finlands ordförandeperiod av Mikael Hildén, direktör för SYKE:s strategiska program för forskning i klimatförändringen.
– Det är en utmaning att hålla utsläppsinformationens kvalitet och jämförbarhet på en god nivå. Vi följer med hur den kollektiva målsättningen för utsläppsminskningar utvecklas och ger vid behov rekommendationer om hur vi kan nå upp till målsättningarna, berättar Hildén

 

Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018
Kommentarer (0)
Skriv siffran 9 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Över Skärgårdshavets isar

Många ser skärgården enbart under sommar­månaderna. Det är synd, för skärgårdsvintern har sin speciella charm. Vitheten och tystnaden ute på isvidderna ger fina upplevelser som långfärdsskridskoåkarna upptäckt.Läs mera »
Sanna-Mari Kunttu, Finlands Natur nr 4/2019

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

God stadsplanering minskar bilberoendet

Alla yrkesgrupper behöver verktyg, också stadsplanerarna. I Finland heter ett av verktygen BEMINE - en rapport där forskare i samarbete med tjänstemän synat statistiken med målet att göra planeringen av städerna mer hållbar och inkluderande i framtiden.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 4/2019

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.Läs mera »
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? Läs mera »
Marcus Floman, nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019