Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
64362.jpg

Gipsen stoppar näringsläckaget

Genom att sprida ut gips på åkrarna kan man minska näringsläckaget med hälften. Också andra sätt att råda bot på läckaget undersöks.

I slutet av år 2016 stjälpte en långtradare ut det första lasset av gips i en åkerkant vid Savijoki i Egentliga Finland. På åkrarna spreds sedan ut sammanlagt 6 000 ton gips. Efter det inledde Finlands miljöcentral SYKE sin uppföljning av hur gipsen inverkar på mängden näring som sköljs ut i vattendragen från åkrarna. Provytan är 1 550 hektar stor.
– Från tidigare, småskaliga undersökningar vet vi att gipsbehandling kan reducera mängderna näring som läcker ut till vattendrag med upp till hälften, berättar Petri Ekholm, specialforskare vid Finlands miljö-central. 
– Det har nu visat sig att även mängden fosfor som läckt ut i Savijoki har minskat med hälften, berättar Ekholm.
Savijokis vatten rinner via Aura å ut i Skärgårds-havet. Vattenkvaliteten på provområdet följs upp med hjälp av tre automatiska vattenkvalitetsmätare. De gör mätningar med en timmes intervaller och skickar informationen vidare till Ekholms dator.
– Jag analyserar den här informationen bland annat genom att utnyttja en databas med uppgifter om de lokala förhållandena, bland annat markanvändning och jordmån.
En av mätarna skickar information från ett område där åkrarna inte behandlats med gips. 
– Data från det här området jämförs med data från gipsbehandlade åkrar. På så sätt får vi fram gipsens inverkan på vattenkvaliteten.


Undersökningen görs i samarbete med Helsingfors universitet. Gipsen kommer från Yaras gödselfabrik, där den produceras som en biprodukt vid framställningen av fosforsyra.
Gipsbehandlingen löser inte med en gång problemen med näringsläckaget.
– Från tidigare studier vet vi att gipsens inverkan upphör ganska plötsligt efter cirka fem år. Efter det måste behandlingen upprepas.
Undersökningen vid Savijoki pågår ännu detta år.
– Vi kommer att ansöka om finansiering för ytterligare två år. Då skulle vi kunna följa med när och hur effekten av gipsen upphör.

Gipsbehandling lämpar sig inte på områden där det finns sjöar. 
– I vatten frigörs sulfat från gipsen. I havet är detta inte ett problem, men i sjöar ökar sulfatet den interna belastningen.
I Savijoki var man tvungen att beakta effekter av sulfat eftersom en population av den fridlysta, tjockskaliga målarmusslan Unio crassus hittades i ån. 
– Vår undersökning hade redan kommit igång när upptäckten gjordes. Vi fick börja utreda sulfatets inverkan på musslorna.
Den här studien gjordes som laboratorieförsök vid Jyväskylä universitet.
– Resultaten visade att det sulfat som frigörs från de gipsbehandlade åkrarna inte skadar musslorna i högre grad, berättar Ekholm.
På områden med mycket sjöar kan man istället för gips använda strukturkalk. Strukturkalkens inverkan på åkrarnas näringsbelastning på vattendragen undersöks genom ett drygt tvåårigt experiment i Pakkalanjärvi i Kangasala. Projektet drivs av den lokala vattenskyddsföreningen. 

Under våren har Petri Ekholm arbetat intensivt med laboratorieexperiment. 
– När det gäller fosforbelastningen från lantbruket är det viktigt att skilja på fosfor löst i vattnet och fosfor som är bunden vid jordpartiklar. 
Då fosfor i löst form kommer ut i vattendrag eller sjöar utgör den direkt näring för alger, medan den bundna fosforn sedimenterar till bottnen.
– I laboratoriet undersöker vi vad som händer med fosfor bunden till jordpartiklar i bottensedimentet. Frågan är hur fosforn därifrån frigörs och blir tillgänglig för alger.
Man antar att fosforns frigörelse beror på vilken typ av vatten det gäller, till exempel sjö eller havsområde. Vattnets näringsnivå har också betydelse.
Laboratorieförsöken är en del av forskningsprojektet Jordbrukets näringsbelastning, mot en bättre kunskapsbas och reglering. Inom projektet undersöks jordbrukets eutrofierande fosforbelastning och hur denna ska kunna minskas. Fosforns reaktioner studeras från laboratorienivå till en nivå som omfattar åkrar och avrinningsområden. Petri Ekholm leder projektet som fått finansiering från Finska kulturfonden. I projektet medverkar Naturresursinstitutet, Helsingfors universitet och Pyhäjärvi-institutet.
En målsättning med projektet är att utreda om det är möjligt att skapa ett centralt näringsdatasystem, som forskare och myndigheter skulle ha tillgång till. Det tekniska genomförandet medför en del utmaningar, liksom också juridiska och acceptansmässiga frågor.
– Forskningen bedrivs så öppet som möjligt och under diskussion med intressenter och jordbrukare, betonar Petri Ekholm.

 

 

Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 2/2018
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 5 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 
66511_t.jpg

Vidgade vyer för naturfotografer

Viltkameror och drönare med kamera är moderna hjälp­medel för den som vill följa med och dokumentera naturen. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66508_t.jpg

Fåglarna behöver energirik mat

Om vintern äter fåglarna främst för att få energi så att de klarar att hålla uppe sin kroppstemperatur i kylan. Ju kallare det är desto mer energi behöver fågelkroppen för att kompen­sera för värmeförlusten. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66505_t.jpg

Natur i österled

Östra Nylands skärgård är inte lika känd som de västliga skärgårdsområdena, men även här finns öar av alla storlekar, stora fjärdar och idylliska sund väl lämpade för skid- eller skridskoåkning. I Sibbo storskogs nationalpark är skogsnaturen ännu väl bevarad. Åmynningar och myrar hyser ett rikt fågelliv.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66496_t.jpg

Datorn som biolog

Datorn lär sig snabbt att känna igen växt- och djurarter. Frågan är om den kommer att bli en bättre naturinventerare än mänskan?Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 4/2018
65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/3018
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018
65276_t.jpg

Gör rent utan kemikalier

Med enkla medel går det att minimera städandets negativa effekter på miljö och hälsa. Man kommer långt med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och mikrofiberdukar. Läs mera »
Maéva Hachem, Finlands Natur nr 3/2018
65266_t.jpg

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner. Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 3/2018
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.Läs mera »
Mats Bentmar, Finlands Natur nr 2/2018
64362_t.jpg

Gipsen stoppar näringsläckaget

Genom att sprida ut gips på åkrarna kan man minska näringsläckaget med hälften. Också andra sätt att råda bot på läckaget undersöks.Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 2/2018