Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
65266.jpg

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner.

Finland och Estland håller på att utveckla samarbete inom havsområdesplaneringen av Finska viken och Skärgårdshavet.
– Vi granskar även metoder som stöder planeringen av hållbar utveckling. Det görs till exempel genom framtidsstudier, berättar gruppchef Riku Varjopuro vid Finlands miljöcentral. Han leder projektet PLAN4BLUE.
– Vi gör upp alternativa framtidsscenarier för till exempel energiproduktion, sjöfart och fiske. Ett genomgående tema är miljö-vård och naturskydd. Vi gör också bedömningar av hur scenarierna påverkar ekonomi och mänskor.
I projektet deltar forskningsinstanser och myndigheter från båda länderna. Samarbetet görs också med många organisationer och företag.
 

Avsikten med att ta fram alternativa utvecklingsförlopp är inte direkt att förutspå framtiden.
– Utvecklingsförloppen visar hur användningen av havsområdena kan komma att förändras då olika synsätt får ökad tyngd, berättar Riku Varjopuro. I ett av förloppen utgår man från den hållbara utvecklingens ideal, i ett annat är det den obegränsade ekonomiska tillväxten som dominerar. I ett tredje betonas kraftig teknologisk utveckling.
I en framtid som baserar sig på hållbar utveckling fokuserar man starkt på naturskydd och miljövård. För fiskets del innebär det begränsningar, men trots detta gynnas näringsgrenen av att fiskstammar skyddas. Närmat, som ofta är just fisk, gynnas. Fisken odlas på land i slutna system där vattnet cirkulerar. Klimatförändringen bekämpas effektivt. I den andra ytterligheten blir klimatförändringen verklighet enligt det värsta scenariot och fiskstammarna överfiskas svårt.
– I projektets workshoppar dryftade man till exempel ett alternativ, som utgår från kraftig teknologisk utveckling och digitalisering. Detta kunde leda till att fisk kunde marknadsföras mer målinriktat än idag. Automatiseringen skulle också påverka sjöfartens utveckling. Även fiskodlingen skulle gå mot ökad automatisering, säger Varjopuro.
Resultaten presenteras i form av framtidsberättelser och kartor. 
– Speciellt intressanta är de kartor som visar till vilka områden mänskans aktiviteter sannolikt koncentreras fram till år 2050. De här områdena visade sig vara desamma vid alla alternativa utvecklingsförlopp. Planeringen och planläggningen av dessa områden borde därför speciellt uppmärksammas. Här kommer man sannolikt att vara tvungen att anpassa olika aktiviteter till varandra.
 

En målsättning med projektet är att Finland och Estland bättre ska lära känna varandras havsområdesplanering. 
– Varje land gör givetvis upp sina planer självständigt, men situationen kan vara den att plankartorna bara sträcker sig till landets gräns och utanför finns bara ett vitt område, berättar Riku Varjopuro.
Om samarbetet ska kunna utvecklas måste man känna till grannens planeringsprocesser. 
– Då vet man vem man kan ringa till och i vilket skede det lönar sig att göra det.
I Estland görs all havsområdesplanering inom finansministeriet. I Finland utförs planeringen inom tre havsplaneringsområden, på landskapsnivå och i kommunerna. Åland gör därtill upp en egen plan för sina havsområden.
– Fastän det finns officiella processer för hörande mellan länderna, är det viktigt att de som utför planeringen träffas regelbundet. Annars glöms samarbetet lätt bort.
– Inom det här projektet träffas ländernas myndigheter som ansvarar för havsområdesplaneringen och bekantar sig med grannlandets system. Projektet erbjuder dem också möjlighet att testa hur nya idéer fungerar i planeringsarbetet. En del av planerarna har tyckt att det varit rena lyxen att kunna testa idéer tillsammans. Till exempel överväger nu planerare från Egentliga Finlands förbund och estniska planerare tillsammans hur Natura 2000-områden borde beaktas inom planeringen.
Det fyraåriga PLAN4BLUE-projektet avslutas nästa höst. 
– Havsområdesplaneringen och dess utveckling är ständigt pågående processer. I fortsättningen vore det bra att få med också Ryssland i samarbetet, säger Varjopuro.

I PLAN4BLUE-projektets samtliga alternativa utvecklingsförlopp verkar de mänskliga aktiviteterna år 2050 vara koncentrerade till vissa områden (intensivt blå färg). Planläggningen av dessa bör därför få speciell uppmärksamhet. 

 

 

Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 3/2018
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 6 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 
65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/3018
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018
65276_t.jpg

Gör rent utan kemikalier

Med enkla medel går det att minimera städandets negativa effekter på miljö och hälsa. Man kommer långt med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och mikrofiberdukar. Läs mera »
Maéva Hachem, Finlands Natur nr 3/2018
65266_t.jpg

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner. Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 3/2018
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.Läs mera »
Mats Bentmar, Finlands Natur nr 2/2018
64362_t.jpg

Gipsen stoppar näringsläckaget

Genom att sprida ut gips på åkrarna kan man minska näringsläckaget med hälften. Också andra sätt att råda bot på läckaget undersöks.Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 2/2018
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
64331_t.jpg

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
62915_t.jpg

Järven – enstöring på vandring söderut

Vargen, björnen och lodjuret har vi småningom blivit bekanta med även i södra Finland, i takt med att bestånden vuxit. Nu finns tecken på att även järven – den minst kända av de fyra stora – sakta sprider sig söderut.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018