Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner.

Finland och Estland håller på att utveckla samarbete inom havsområdesplaneringen av Finska viken och Skärgårdshavet.
– Vi granskar även metoder som stöder planeringen av hållbar utveckling. Det görs till exempel genom framtidsstudier, berättar gruppchef Riku Varjopuro vid Finlands miljöcentral. Han leder projektet PLAN4BLUE.
– Vi gör upp alternativa framtidsscenarier för till exempel energiproduktion, sjöfart och fiske. Ett genomgående tema är miljö-vård och naturskydd. Vi gör också bedömningar av hur scenarierna påverkar ekonomi och mänskor.
I projektet deltar forskningsinstanser och myndigheter från båda länderna. Samarbetet görs också med många organisationer och företag.
 

Avsikten med att ta fram alternativa utvecklingsförlopp är inte direkt att förutspå framtiden.
– Utvecklingsförloppen visar hur användningen av havsområdena kan komma att förändras då olika synsätt får ökad tyngd, berättar Riku Varjopuro. I ett av förloppen utgår man från den hållbara utvecklingens ideal, i ett annat är det den obegränsade ekonomiska tillväxten som dominerar. I ett tredje betonas kraftig teknologisk utveckling.
I en framtid som baserar sig på hållbar utveckling fokuserar man starkt på naturskydd och miljövård. För fiskets del innebär det begränsningar, men trots detta gynnas näringsgrenen av att fiskstammar skyddas. Närmat, som ofta är just fisk, gynnas. Fisken odlas på land i slutna system där vattnet cirkulerar. Klimatförändringen bekämpas effektivt. I den andra ytterligheten blir klimatförändringen verklighet enligt det värsta scenariot och fiskstammarna överfiskas svårt.
– I projektets workshoppar dryftade man till exempel ett alternativ, som utgår från kraftig teknologisk utveckling och digitalisering. Detta kunde leda till att fisk kunde marknadsföras mer målinriktat än idag. Automatiseringen skulle också påverka sjöfartens utveckling. Även fiskodlingen skulle gå mot ökad automatisering, säger Varjopuro.
Resultaten presenteras i form av framtidsberättelser och kartor. 
– Speciellt intressanta är de kartor som visar till vilka områden mänskans aktiviteter sannolikt koncentreras fram till år 2050. De här områdena visade sig vara desamma vid alla alternativa utvecklingsförlopp. Planeringen och planläggningen av dessa områden borde därför speciellt uppmärksammas. Här kommer man sannolikt att vara tvungen att anpassa olika aktiviteter till varandra.
 

En målsättning med projektet är att Finland och Estland bättre ska lära känna varandras havsområdesplanering. 
– Varje land gör givetvis upp sina planer självständigt, men situationen kan vara den att plankartorna bara sträcker sig till landets gräns och utanför finns bara ett vitt område, berättar Riku Varjopuro.
Om samarbetet ska kunna utvecklas måste man känna till grannens planeringsprocesser. 
– Då vet man vem man kan ringa till och i vilket skede det lönar sig att göra det.
I Estland görs all havsområdesplanering inom finansministeriet. I Finland utförs planeringen inom tre havsplaneringsområden, på landskapsnivå och i kommunerna. Åland gör därtill upp en egen plan för sina havsområden.
– Fastän det finns officiella processer för hörande mellan länderna, är det viktigt att de som utför planeringen träffas regelbundet. Annars glöms samarbetet lätt bort.
– Inom det här projektet träffas ländernas myndigheter som ansvarar för havsområdesplaneringen och bekantar sig med grannlandets system. Projektet erbjuder dem också möjlighet att testa hur nya idéer fungerar i planeringsarbetet. En del av planerarna har tyckt att det varit rena lyxen att kunna testa idéer tillsammans. Till exempel överväger nu planerare från Egentliga Finlands förbund och estniska planerare tillsammans hur Natura 2000-områden borde beaktas inom planeringen.
Det fyraåriga PLAN4BLUE-projektet avslutas nästa höst. 
– Havsområdesplaneringen och dess utveckling är ständigt pågående processer. I fortsättningen vore det bra att få med också Ryssland i samarbetet, säger Varjopuro.

I PLAN4BLUE-projektets samtliga alternativa utvecklingsförlopp verkar de mänskliga aktiviteterna år 2050 vara koncentrerade till vissa områden (intensivt blå färg). Planläggningen av dessa bör därför få speciell uppmärksamhet. 

 

 

Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 3/2018
Kommentarer (0)
Skriv siffran 3 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Myrarna kan ännu räddas

Genom att fylla igen gamla diken kan man återskapa myrarnas naturliga vattenbalans och få myrens växter och djur att återvända. Det här satsar man nu stort på inom livsmiljöprogrammet Helmi.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Aktivistens handbok: Påverka i kommunen

Hur kan du påverka din omgivning och hur får du gehör för dina åsikter och idéer? I den här serien ger vi dig verktyg till att vara en aktiv medborgare och invånare. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Välj rätt stormkök

Ett välfungerande stormkök är en förutsättning för att matlagning i naturen ska vara rolig och att slutresultatet blir gott!Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

Över vita vidder

I östra Lappland bjuder UKK-nationalparken med sina mjukt böljande fjällandskap på fantastiska naturupplevelser även vintertid. Men den som ger sig ut i den här ödemarken ska helst vara både vältränad och försedd med rätt utrustning. Läs mera »
Bernt Nordman, Finlands Natur nr 4/2020

Ny ordförande

Henna Björkqvist tog över ordförandeklubban av Andrea Weckman vid Natur och Miljös förbundskongress i september. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2020

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är. Läs mera »
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2020

Bevara fladorna bättre

De är många och små och extremt viktiga för fisk, smådjur och vattenväxter. Men de allra flesta flador är påverkade av mänskan i mer eller mindre hög grad. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2020

Rucka dina rutiner lättare än du tror

En klimatsmart livsstil behöver inte betyda enorma uppoffringar, visar resultaten från ett nytt forskningsprojekt. Läs mera »
Janne Wass