Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Undersökningar har visat att igelkottarna helst själva bygger sina bon. De använder framförallt torra grässtrån, löv och kvistar för att konstruera en håla som är tillräckligt torr och varm för att de ska överleva vintern.
Du kan hjälpa igelkottarna genom att inte städa alltför pedantiskt i din trädgård inför vintern. Lämna kvar högar av löv och gräs på skyddade ställen, gärna invid husväggar. Beskär du lövträd och buskar kan du samla kvistarna i högar som blir potentiella vinterbon för igelkottarna.
 

Du kan dessutom underlätta igelkottens övervintring genom att snickra bon som placeras ut på en skyddad och torr plats. Anni Rautio, som doktorerat på igelkottarnas ekologi i östra Finland, rekommenderar att boet placeras på platser där mänskor rör sig så litet som möjlig, gärna i en skogskant. Hennes studier av igelkottarnas rörelser visade att de oftast söker sig till lugna platser i skogen där de bygger sina höst- och vinterbon.
Det finns ett antal olika modeller och rekommendationer på nätet för hur ett igelkottsbo ska vara konstruerat. Här följer en beskrivning som främst följer de råd och anvisningar som finns på den finska nätsajten siilikiikarissa.fi.
Det bästa materialet för ett igelkottsbo är ohyvlade omålade bräder, som gärna får vara gamla. Använder man färska bräder kan man minska den speciella lukt de avger genom att pensla dem med lervälling. Man kan förlänga livstiden för boet genom att måla det utvändigt med rödmylla.


Faner rekommenderas inte som material i väggarna eftersom den är så lufttät att det finns risk för mögelbildning. Vattenfast faner kan dock användas som takmaterial. Använder man bräder som tak är det bra att täcka dem med takfilt.
Boet har formen av en rektangulär låda med de inre måtten minst 40 x 40 centimeter. Takhöjden ska också vara minst 40 centimeter och taket får vara sluttande för att regnvattnet ska rinna av. Taket bör vara avtagbart för att man ska komma åt att lägga in bomaterial inför vintern och städa på våren.
I nedre kanten på en av väggarna bör det finnas ett hål som förses med en ingångstunnel med en diameter på 10–12 centimeter. Tunneln förhindrar katter, mårdhundar, rävar och andra rovdjur att komma åt igelkotten i boet. Den ger också ett visst vindskydd. Ingångstunneln kan vara ett plaströr eller en konstruktion av bräder. 
En viktig detalj är ventilationen. Man kan antingen borra ventilationshål i väggarnas övre kant eller lämna en ventilationsspringa mellan väggen och det överskjutande taket. 
Det rekommenderas inte att sätta in ett golv i igelkottsboet. Igelkottens urinerar flera gånger under vintern och ett golv samlar upp urinen som igelkotten i värsta fall kan frysa fast i. Urinen bör fritt få rinna ner i marken under boet genom ett tunt lager torv och grus som man placerar boet på. Boet bör fyllas med torra grässtrån och löv, som igelkotten själv inreder sin sovplats med. Man kan dessutom lägga lite löv utanför boet som igelkotten själv vid behov kan släpa in.

På våren efter att igelkotten flyttat ut är det viktigt att städa bort det gamla bomaterialet. Det innehåller sannolikt parasiter och det är därför viktigt att använda handskar då man avlägsnar bomaterialet. Ett andningsskydd kan också vara på sin plats, speciellt om skogssorkar huserat i boet. Då finns en viss risk att drabbas av sorkfeber som sprids med damm.

Igelkotten 
under vintern

-lever på underhudsfett
-kan förlora upp till 20–30 procent av sin kroppsvikt
-kroppstemperaturen sjunker till 4 grader
-kan hålla andan upp till 2,5 timmar, tar efter det flera korta andetag
-vaknar tidvis för att urinera

Olika typer av bon

Enligt Anni Rautios doktorsavhandling vid Östra Finlands universitet vistades igelkottarna i Joensuu 85 procent av tiden varje år i ett bo. Avhandlingen visade att igelkotten har fyra olika typer av bon. Förutom övervintringsboet har honorna ett bo där de föder upp ungarna och båda könen ett bo där de vistas dagtid. Det finns ytterligare en fjärde typ av bo som igelkottarna utnyttjar då de förbereder sig inför vinterdvalan.
Igelkottarna byter ofta bo. I Anni Rautios studie utnyttjade hanarna i medeltal 24 och honorna 17 olika bon under sin aktiva tid. Typiskt var att igelkottarna till vintern sökte sig bort från de områden där de vistats under sommaren. Under sin aktiva tid rörde sig hanarna i medeltal på ett 100 hektar stort område, medan honorna nöjde sig med 55 hektar.
Bomaterialet var i de flesta fall löv, grässtrån och kvistar. Ju mer löv- och rishögar det finns i en trädgård desto mer sannolikt är det att en igelkott bygger sig ett bo där.

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018
Kommentarer (1)
Skriv siffran 4 med bokstäver:
gay
susse25.02.19 kl. 14:37
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Temperaturen stiger i Östersjön

Det blir allt tydligare att Östersjöns vatten sakta men säkert blir varmare. Marina värmeböljor förekommer under alla årstider. Havsforskarna satsar nu stort på att förstå hur klimatförändringen påverkar havets ekosystem.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Skördetid för frön

Hösten är mognadens och fröspridningens tid. Att ta tillvara frön och så dem nästa år ger tillfredställelse av att vara självförsörjande och av att följa med växternas hela livscykel. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Med muskelkraft i naturen

– Det mesta går att fixa om man som amputerad bara har en stark passion för det man vill göra. Det säger Kaisa Leka, som tillsammans med sin man Christoffer gjort långturer på cykel i över 20 länder – trots att Kaisas båda fötter är amputerade. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Klimatkompensera eller inte?

Det blir allt vanligare att företag eller privatpersoner betalar för att någon annan ska minska sina utsläpp av koldioxid eller öka kolbindningen istället för att man åtgärdar sina egna utsläpp. Gröna energiprojekt eller beskogning är exempel på projekt som ofta understöds. Detta är i sig lovvärt, men systemet med frivilliga kompenseringar är inte problemfritt.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Vårdbiotoperna är artrika och vackra

Genom att restaurera vårdbiotoper slår man två flugor i en smäll: biodiversiteten i våra artrikaste naturmiljöer gynnas och vackra landskap skapas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.Läs mera »
Fabio Balotari-Chiebao, Finlands Natur nr 2/2021

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"Läs mera »
Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021

Påverka i landskapen

Vi bor alla i ett landskap och den vardagliga miljön runtomkring oss är långt förutbestämd av beslutsfattarna på landskapsnivå – ofta redan för åratal sedan. Hur mycket som egentligen styrs av kommunöverskridande landskap istället för en egens hemkommun kan vara överraskande. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 2/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021