Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Fåglarna behöver energirik mat

Om vintern äter fåglarna främst för att få energi så att de klarar att hålla uppe sin kroppstemperatur i kylan. Ju kallare det är desto mer energi behöver fågelkroppen för att kompen­sera för värmeförlusten.

Det är alltså energirik föda fåglarna behöver och då handlar det om fett. Under sommarhalvåret är också proteiner viktiga eftersom de behövs för att bygga upp nya fjädrar med och för honornas produktion av äggskal. Speciellt stor betydelse har proteinerna för växande fågelungar, som föräldrarna matar med främst animalisk föda.
Men om vintern är fettet det viktigaste, vilket är bra att känna till då man utfordrar mesar, finkar och hackspettar vid husknuten. Den energimässigt bästa och naturligaste fågel-maten är underhudsfett eller inälvsfett av gris eller nöt. Detta är inte helt lätt att få tag på, men välförsedda matbutiker brukar ha bitar av djurfett i sina frysdiskar. Om dessa inte är tydligt framlagda kan det löna sig att fråga efter fettet vid köttdisken.
Det bästa sättet att servera underhudsfettet åt fåglarna är att fästa det ordentligt vid en trädstam eller liknande. Här kan man använda finmaskigt hönsnät, järntråd eller buntband – om man inte vill spika i trädstammen. Fettet måste fästas ordentligt, annars far skator, kajor eller kråkor iväg med det. Också fyrfota djur är snåla på fettet – viltkameror har avslöjat att trädklättrande mårdar kan knycka fettbitar, även om dessa är väl fästade.
Underhudsfettet lockar framförallt mesar och hackspettar som gärna sitter länge och väl och hackar i sig födan. En fördel med det här animaliska fettet är att det hålls någorlunda mjukt även i sträng kyla. 
Fett som fågelmat har förutom sitt höga energiinnehåll också fördelen att när det förbränns i cellerna bildas vatten. Det minskar fåglarnas behov att dricka eller äta snö.

Solrosfrön är klassisk fågelmat som också har en relativt hög fetthalt. Det gäller framför allt frön med svart skal eftersom de är rikare på olja än frön med randiga skal, som främst används som mänskoföda.
Det säljs både skalade och oskalade solrosfrön. De skalade är dyrare men har fördelen att det blir mindre skräp under fågelbrädet om man använder dem. Fåglarna behöver dessutom inte offra energi på att först skala fröna, vilket är en klar fördel i sträng kyla.
Också nötter är rika på fett och kan med fördel serveras åt övervintrande fåglar. Det gäller speciellt hasselnötter, som kan ha en fetthalt på 63 procent. Nötterna måste krossas i mindre bitar för att mesar, finkar och koltrastar ska kunna utnyttja dem som föda. 
Om man vill sätta ut havrekärvar till jul eller göra sig av med brödsmulor genom att strö ut dem på marken vid fågelmatningen ska man vara medveten om att havre och speciellt ljust bröd innehåller hälften mindre energi än solrosfrön. Havre äts dessutom mest bara av gulsparv, pilfink och gråsparv.
I affärerna säljs allmänt fågelmat i form av små bollar. De innehåller ofta inte mycket fett, utan mest mjöl av majs och vete. Bollarna ger därför inte fåglarna speciellt mycket energi. Däremot är ”korvarna”, som också säljs allmänt som fågelmat, mycket rika på fett. Korvarna bör helst inte hängas upp i de nätstrumpor som de levereras med eftersom det finns en liten risk att fåglarna fastnar i maskorna med fötterna. Då är burar av metalltråd bättre. Sådana finns att köpa i mer välförsedda affärer.


En fråga som ofta dyker upp då fågelmatning förs på tal är om man kan erbjuda salt föda åt fåglarna. Precis som mänskokroppen behöver fåglarna en viss mängd salt. Det innebär att matrester som är normalt saltade kan ges åt fåglarna, men hårt saltad julskinka och fläsk är inte är tjänliga som fågelmat.
 

Källor:
– Esa Hohtola 2012: Tuokaa ruokaa! Linnut nr 4/2012
– www.birdlife.fi

Fågelmatningstips 

- använd fröautomater för att minska risken att fågelavföring förorenar maten
- sopa då och då bort matrester från marken
- låt också ekorrar få sin del av maten
- acceptera att rovfåglar kan ta enstaka fåglar vi matningen, men se till att det finns buskage vid matningen där småfåglarna kan gömma sig
- delta i evenemanget Gårdskrysset (”Pihabongaus”) som Birdlife arrangerar den 26–27.1.2019

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
Kommentarer (0)
Skriv siffran 5 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.Läs mera »
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? Läs mera »
Marcus Floman, nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Karga klippor, djupa havsvikar och lövängar

Den åländska naturen bjuder på allt från kala klippor med rykande bränningar till lugna inomskärsvikar och klarvattensjöar. På land är frodiga lundar med rik flora på kalkmark vanligare än någon annanstans i Finland. Med landskapsfärjorna rör du dig enkelt i det åländska öriket. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Lapplands himmelrike

Utanför turistorterna och de mest frekventerade vandringslederna gömmer sig många okända pärlor i den lappländska naturen. Oratunturi i Sodankylä är ett lättillgängligt exempel. Läs mera »
Jonna Saari, Finlands Natur nr 2/2019

Finländarna älskar sin natur – men inte utan förbehåll

En majoritet av finländarna anser att bevarande av naturens mångfald hör till samhällets viktiga uppgifter. Många vill se ett skogsbruk som bättre tar hänsyn till skogsnaturen. Hittills har detta ändå inte förverkligats genom politiska beslut.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 2/2019

Det ska börjas i tid

Eva och Thomas Ramstedt startar planeringen av sommaren tidigt. Som friluftsföretagare finns mycket att tänka på. De hoppas på en sommar full av upplevelser, också för den egna familjen.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 2/2019