Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
66508.jpg

Fåglarna behöver energirik mat

Om vintern äter fåglarna främst för att få energi så att de klarar att hålla uppe sin kroppstemperatur i kylan. Ju kallare det är desto mer energi behöver fågelkroppen för att kompen­sera för värmeförlusten.

Det är alltså energirik föda fåglarna behöver och då handlar det om fett. Under sommarhalvåret är också proteiner viktiga eftersom de behövs för att bygga upp nya fjädrar med och för honornas produktion av äggskal. Speciellt stor betydelse har proteinerna för växande fågelungar, som föräldrarna matar med främst animalisk föda.
Men om vintern är fettet det viktigaste, vilket är bra att känna till då man utfordrar mesar, finkar och hackspettar vid husknuten. Den energimässigt bästa och naturligaste fågel-maten är underhudsfett eller inälvsfett av gris eller nöt. Detta är inte helt lätt att få tag på, men välförsedda matbutiker brukar ha bitar av djurfett i sina frysdiskar. Om dessa inte är tydligt framlagda kan det löna sig att fråga efter fettet vid köttdisken.
Det bästa sättet att servera underhudsfettet åt fåglarna är att fästa det ordentligt vid en trädstam eller liknande. Här kan man använda finmaskigt hönsnät, järntråd eller buntband – om man inte vill spika i trädstammen. Fettet måste fästas ordentligt, annars far skator, kajor eller kråkor iväg med det. Också fyrfota djur är snåla på fettet – viltkameror har avslöjat att trädklättrande mårdar kan knycka fettbitar, även om dessa är väl fästade.
Underhudsfettet lockar framförallt mesar och hackspettar som gärna sitter länge och väl och hackar i sig födan. En fördel med det här animaliska fettet är att det hålls någorlunda mjukt även i sträng kyla. 
Fett som fågelmat har förutom sitt höga energiinnehåll också fördelen att när det förbränns i cellerna bildas vatten. Det minskar fåglarnas behov att dricka eller äta snö.

Solrosfrön är klassisk fågelmat som också har en relativt hög fetthalt. Det gäller framför allt frön med svart skal eftersom de är rikare på olja än frön med randiga skal, som främst används som mänskoföda.
Det säljs både skalade och oskalade solrosfrön. De skalade är dyrare men har fördelen att det blir mindre skräp under fågelbrädet om man använder dem. Fåglarna behöver dessutom inte offra energi på att först skala fröna, vilket är en klar fördel i sträng kyla.
Också nötter är rika på fett och kan med fördel serveras åt övervintrande fåglar. Det gäller speciellt hasselnötter, som kan ha en fetthalt på 63 procent. Nötterna måste krossas i mindre bitar för att mesar, finkar och koltrastar ska kunna utnyttja dem som föda. 
Om man vill sätta ut havrekärvar till jul eller göra sig av med brödsmulor genom att strö ut dem på marken vid fågelmatningen ska man vara medveten om att havre och speciellt ljust bröd innehåller hälften mindre energi än solrosfrön. Havre äts dessutom mest bara av gulsparv, pilfink och gråsparv.
I affärerna säljs allmänt fågelmat i form av små bollar. De innehåller ofta inte mycket fett, utan mest mjöl av majs och vete. Bollarna ger därför inte fåglarna speciellt mycket energi. Däremot är ”korvarna”, som också säljs allmänt som fågelmat, mycket rika på fett. Korvarna bör helst inte hängas upp i de nätstrumpor som de levereras med eftersom det finns en liten risk att fåglarna fastnar i maskorna med fötterna. Då är burar av metalltråd bättre. Sådana finns att köpa i mer välförsedda affärer.


En fråga som ofta dyker upp då fågelmatning förs på tal är om man kan erbjuda salt föda åt fåglarna. Precis som mänskokroppen behöver fåglarna en viss mängd salt. Det innebär att matrester som är normalt saltade kan ges åt fåglarna, men hårt saltad julskinka och fläsk är inte är tjänliga som fågelmat.
 

Källor:
– Esa Hohtola 2012: Tuokaa ruokaa! Linnut nr 4/2012
– www.birdlife.fi

Fågelmatningstips 

- använd fröautomater för att minska risken att fågelavföring förorenar maten
- sopa då och då bort matrester från marken
- låt också ekorrar få sin del av maten
- acceptera att rovfåglar kan ta enstaka fåglar vi matningen, men se till att det finns buskage vid matningen där småfåglarna kan gömma sig
- delta i evenemanget Gårdskrysset (”Pihabongaus”) som Birdlife arrangerar den 26–27.1.2019

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 6 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 
66511_t.jpg

Vidgade vyer för naturfotografer

Viltkameror och drönare med kamera är moderna hjälp­medel för den som vill följa med och dokumentera naturen. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66508_t.jpg

Fåglarna behöver energirik mat

Om vintern äter fåglarna främst för att få energi så att de klarar att hålla uppe sin kroppstemperatur i kylan. Ju kallare det är desto mer energi behöver fågelkroppen för att kompen­sera för värmeförlusten. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66505_t.jpg

Natur i österled

Östra Nylands skärgård är inte lika känd som de västliga skärgårdsområdena, men även här finns öar av alla storlekar, stora fjärdar och idylliska sund väl lämpade för skid- eller skridskoåkning. I Sibbo storskogs nationalpark är skogsnaturen ännu väl bevarad. Åmynningar och myrar hyser ett rikt fågelliv.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66496_t.jpg

Datorn som biolog

Datorn lär sig snabbt att känna igen växt- och djurarter. Frågan är om den kommer att bli en bättre naturinventerare än mänskan?Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 4/2018
65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/3018
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018
65276_t.jpg

Gör rent utan kemikalier

Med enkla medel går det att minimera städandets negativa effekter på miljö och hälsa. Man kommer långt med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och mikrofiberdukar. Läs mera »
Maéva Hachem, Finlands Natur nr 3/2018
65266_t.jpg

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner. Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 3/2018
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.Läs mera »
Mats Bentmar, Finlands Natur nr 2/2018
64362_t.jpg

Gipsen stoppar näringsläckaget

Genom att sprida ut gips på åkrarna kan man minska näringsläckaget med hälften. Också andra sätt att råda bot på läckaget undersöks.Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 2/2018