Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Långa sandstränder och orörda myrar

Norra Österbottens natur bjuder på allt från långa obebyggda sandstränder, till forsar och vidsträckta myrar. I skogarna kan man med lite tur stöta på björn, varg, järv och skogsvildren.

Vattajanniemi
Vidsträckta, öde sandstränder (15 km, 450 ha) ca 30 km norr om Karleby (Lochteå), 13 km från Riksåttan. Rastande vadarfåglar, speciell flora och insektsfauna. Tre naturstigar, fågeltorn. Tältning tillåten. Delar av området avstängt under försvarsmaktens skjutövningar. Ohtokari gammal sevärd fiskarby. Foto: Jan Åström


Tankar
Ö känd för sin fyr och numera nedlagda lotsstation. Naturstig genom skog och över klippor. Rikt fågelliv. Sommar-inkvartering i de gamla lots- och fyrbyggnaderna. Kafé och restaurang. Turbåt (m/s Jenny) från Karleby under sommaren. Foto Bo Isomaa

Öuran
Den yttersta större ön (4 km från nord- till sydspets) i Larsmo skärgård. I söder välbevarade gamla fiskarstugor, i övrigt mycket litet strandbebyggelse. Utstakad vandringsled. Ca 200 ha skog i naturtillstånd. Foto Matias Snellman 


Mässkär
Naturstation som drivs av föreningen Mässkärs lotstation r.f. (www.masskar.fi), bemannad maj-augusti, övriga tider enligt beställning. Kafé och restaurang, inkvartering. Strövområden i varierande natur, naturstig. Kulturhistoriskt värdefull träbåk, uppförd på 1850-talet. Fastigheterna och marken ägs av Forststyrelsen som även har en naturinfopunkt på stationen. Foto Bo Isomaa

Fäboda-Pörkenäs
Ligger 8 km väster om Jakobstads centrum. Totalt 33 km vandringsleder. Bärplocknings-, jakt- och strövområde. Två fina sandstränder. 34 tavlor med information om flora, fauna, geologi och mänskans påverkan på naturen (främst skogsbruk). Arktiskt museum, Nanoq. Foto Bo Isomaa

Köyrisharju
Myrskyddsområde på gränsen mellan Karleby och Kronoby. Vidsträckt myr i naturtillstånd. ”Ödemark”: inga stigar eller vägar, chans att se järv, varg, skogsvildren och björn. Kungsörn häckar längre inåt land. Foto Jan Åström

 


Esse å

Börjar i Evijärvi och rinner ut i Larsmosjön (ca 60 km lång). Paddlingsbar trots sju kraftverksdammar och några fria forsar. Utterleden är en populär vandringsled (drygt 50 km) längs ån. Ett tiotal rastplatser med vindskydd och eldstad. Utter, björn, flodpärlmussla, häckande svarttärna (Evijärvi). Foto Magnus Östman

 

Storsand
I byn Monäs i Nykarleby. Naturskyddsområde med drygt
2 km långa sandstränder, som restaurerats från att växa igen. Rikt fågelliv, rastande vadare, såsom kustsnäppan på bilden. Skogsstigar, rastplatser med eldstad, toaletter, vattenpost, tillåtet att tälta. Foto Tomas Klemets

 

Kimo åmynning 
Vörå-Oravais. Klassisk rastplats och häckningslokal för mängder av fåglar. Två fågeltorn på åmynningens norra strand en halv kilometer från riksväg 8. Foto Tomas Klemets

Köyrisharju är ett vidsträckt myrskyddsområde i naturtillstånd på gränsen mellan Karleby och Kronoby. Ödemark - här finns inga stigar eller vägar, men chans att se järv, varg, skogsvildren och björn. Kungsörn häckar i närheten.  Foto Jan Åström

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 8 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Mat ur naturen: kirskål och duntrav

De späda skotten av kirskål är användbara i matlagningen på en mängd olika sätt. Duntravens unga skott kan med fördel ersätta sparris eller bondböna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020

Biodiversitetens diversa betydelse

Vid sidan av klimatförändringen är förlusten av biologisk mångfald ett av de allra största hoten mot naturen globalt. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.Läs mera »
Jaska Halttunen. Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Över Skärgårdshavets isar

Många ser skärgården enbart under sommar­månaderna. Det är synd, för skärgårdsvintern har sin speciella charm. Vitheten och tystnaden ute på isvidderna ger fina upplevelser som långfärdsskridskoåkarna upptäckt.Läs mera »
Sanna-Mari Kunttu, Finlands Natur nr 4/2019

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

God stadsplanering minskar bilberoendet

Alla yrkesgrupper behöver verktyg, också stadsplanerarna. I Finland heter ett av verktygen BEMINE - en rapport där forskare i samarbete med tjänstemän synat statistiken med målet att göra planeringen av städerna mer hållbar och inkluderande i framtiden.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 4/2019

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019