Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Holkdags!

Nu är det är hög tid att se till att fågelholkarna är i gott skick. Här får du tips om skötsel, bygge och uppsättning av bostäder för vårens fåglar.

Helst ska det gamla bomaterialet i holken avlägsnas, även om stararna i viss mån städar holken innan de inleder sin häckning. Mesar och flugsnappare städar inte ut gammalt bomaterial och deras holkar kan med tiden fyllas upp till ingångshålet och bli odugliga som fågelbostad. Här får alltså du som holkägare göra en insats.
Det gäller också att se till att holkarna är hela. Om det finns springor i väggarna bör holken tas ned och ersättas med en ny, annars finns risk att fåglarnas fötter fastnar – med tragiska följder.

Ralf Wistbacka, hemma i Larsmo, har lång erfarenhet av holkbygge och holkuppsättning. 
Enligt honom gör många ivriga holkbyggare misstaget att spika fast holkens golv underifrån, vilket innebär en risk att bottnen med tiden sjunker ned och till slut faller ur holken. Det är därför klart bättre att fälla in bottnen mellan väggarna och spika fast den från sidorna. Använd galvaniserade spikar!
En del skator och andra rovfåglar har för vana att sätta sig på holken tak och där-ifrån sträcker in näbben i ingångshålet för att nappa åt sig av fågelungarna. För att förhindra detta rekommenderar Wistbacka en holk med mycket långt utskjutande och lutande tak. Den här holktypen har använts en del i Österbotten och visat sig vara ”skatsäker”.

 

Att förhindra hackspettar att ta småfågelungar ur holkar är inte helt lätt. En plåtbit eller en bit takfilt runt ingångshålet gör det svårt för hackspetten att förstora hålet och tränga in i holken. Takfiltens klibbiga material upplevs av hackspettar som mycket obehagligt, enligt holkbyggaren Urpo Koponen intervjuad i Lintumies nr 1/2018. Genom att fästa skivor av filmfaner på utsidan av holkens väggar förhindrar man att hackspetten hackar sig in från sidan. 
Det finns ändå tyvärr hackspettar som de här åtgärderna inte biter på. En del av dem har specialiserat sig på att ta fågelungar då dessa är så stora att de klättrat upp och sitter vid ingångshålet och tigger mat. Då nås de enkelt av hackspettsnäbben, till fågelföräldrarnas (och holkägarens) bestörtning.

I stora holkar avsedda för knipa, storskrake eller ugglor är det viktigt att lägga ett bomaterial i form av torv eller kutterspån på bottnen. De här fåglarna behöver ett mjukt underlag för sina ägg eftersom de inte bygger något egentligt bo. För att knipans och skrakens ungar säkert ska kunna ta sig ut ur de djupa holkarna är det bra att räffla upp innerväggen under ingångshålet. Man kan också spika fast några tunna tvärribbor som ”trappsteg” åt ungarna. 

Utförlig information om fågelholkar på svenska:
Holkar & fåglar (Birdlife Finland)

 

Skivor av filmfaner hindrar hackspetten från att hacka sig in genom holkens väggar. Foto: Ralf Wistbacka

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019
Kommentarer (1)
Skriv siffran 3 med bokstäver:
Heej. Ni har hjälp mej med min text om finland såååå bra sida!!:):)
Fiinland05.03.20 kl. 11:50
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Vi är alla beroende av biodiversiteten

Varför är det viktigt att be­vara den naturliga mångfalden? Spelar det någon roll om en mask eller en mygga försvinner? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.Läs mera »
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Över öde vatten

Kasariselkä ligger spegelblank så långt ögat når. Fjärden är så vidsträckt att det är med nöd och näppe man ser en skogsrand resa sig över horisonten längst borta i söder. Kasariselkä är en av de stora fjärdarna i Enare träsk, Finlands tredje största sjö.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Mat ur naturen: kirskål och duntrav

De späda skotten av kirskål är användbara i matlagningen på en mängd olika sätt. Duntravens unga skott kan med fördel ersätta sparris eller bondböna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020

Biodiversitetens diversa betydelse

Vid sidan av klimatförändringen är förlusten av biologisk mångfald ett av de allra största hoten mot naturen globalt. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.Läs mera »
Jaska Halttunen. Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019