Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Det ska börjas i tid

Eva och Thomas Ramstedt startar planeringen av sommaren tidigt. Som friluftsföretagare finns mycket att tänka på. De hoppas på en sommar full av upplevelser, också för den egna familjen.

Alla familjer har egna vardagspussel att lägga. Hos Ramstedts får barnen ofta vara aktiva inom familjens företag och projekt. Vilka naturupplevelser borde ett sommarlov ändå innehålla?
– Simning är förstås enkelt och något alla barn gillar, säger Eva. Utbudet av simstränder är stort, och det är en aktivitet man kan variera. 
Eva har vuxit upp med fiske, och ser gärna att barn får uppleva vad det innebär. Hos Ramstedts är ändå paddlingen det centrala i dag. 
– Det finns inte egentligen någon åldersgräns för hur små barn som kan komma med, ifall du har till exempel en dubbelkajak, säger Eva. 
– Egentligen är det enda som krävs att barnen har
tålamod att sitta i kajaken en längre tid. För ovana familjer har vi rekommenderat paddling från fem år uppåt. Det blir trevligast för alla om barnen kan förstå instruktioner. Vår äldsta, Marius, är tio år och paddlade själv ifjol. I år har vi tänkt att ett år yngre Celine också ska kunna paddla själv. 
Det är viktigt att både barn och vuxna respekterar vattnet som element, oavsett aktivitet. Samtidigt är vatten något som lätt väcker rädslor. Det är viktigt att man berättar tydligt om faror, men att barnen inte skräms i onödan. 
– Den vuxna behöver vara medveten om naturens skiftningar och särskilt vid havet är det viktigt att hålla koll på väderprognosen och att själv iaktta vädret. Vinden växlar till exempel väldigt snabbt också hos oss. 

Sommarfriluftsliv behöver inte vara dyrt. Du klarar dig väldigt långt med flytväst och en hatt som skyddar huvudet. Kraven på utrustning ökar förstås med turens längd. Men många friluftsredskap kan hyras.
– Det kan vara bra att hyra kajak vid behov, åtminstone i början. Om du testat det och tänker att det skulle vara roligt att köpa en kajak: tänk på att du behöver relevant förvaring. Att flytta kajaker på biltaket är inte så smidigt i praktiken. 
När du paddlar med barn rekommenderar Ramstedts
sådana sund, kanaler och platser man annars inte kan nå. Närheten till djurlivet är påtaglig, vilket Eva upplever vara helt suveränt för barnen. 
– Upplevelserna gör det så lätt att få in naturkunskap i diskussionen.
– Jag rör ju mig mest i Molpe, i södra Kvarkens världsarvsområde. I år hoppas vi också hinna utforska Vasa skärgårds södra delar närmare. Genom att erbjuda ledda turer i den sydösterbottniska skärgården, vill vi ge andra möjligheten att upptäcka det vackra i vår steniga natur i ett lite lugnare semestertempo – och det kan man även göra som familj.

 

 

 

 

 

 

 

Gör: Eva Ramstedt är gymnastiklärare, Thomas Ramstedt är företagare
Bor: Molpe, Korsnäs
Instagram: Polkupedkajak, polkupedkajak.fi
Webb: www.polkupedkajak.fi

 

Maria Svens, Finlands Natur nr 2/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 8 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Över Skärgårdshavets isar

Många ser skärgården enbart under sommar­månaderna. Det är synd, för skärgårdsvintern har sin speciella charm. Vitheten och tystnaden ute på isvidderna ger fina upplevelser som långfärdsskridskoåkarna upptäckt.Läs mera »
Sanna-Mari Kunttu, Finlands Natur nr 4/2019

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

God stadsplanering minskar bilberoendet

Alla yrkesgrupper behöver verktyg, också stadsplanerarna. I Finland heter ett av verktygen BEMINE - en rapport där forskare i samarbete med tjänstemän synat statistiken med målet att göra planeringen av städerna mer hållbar och inkluderande i framtiden.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 4/2019

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.Läs mera »
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? Läs mera »
Marcus Floman, nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019