Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.

Hösten i skogen är inte en hektisk årstid på samma sätt som våren då allt verkar hända på en gång: nya fågelarter dyker upp dagligen, nya blommande växter likaså. För den som vill följa med allt och inte missa något kan våren rentav blir stressig. Då är det lugnare på hösten, det finns tid att begrunda och filosofera.
Och det mår vi bra av. En uppsjö av undersökningar visar att mänskans hälsa – både den psykiska och den fysiska – gynnas av rekreation i naturen. Och för oss finländare är skogen och speciellt skog i naturtillstånd speciellt viktig. Det finns knappast något mer rogivande än att gå i mjuk mossa och lyssna till trädens sus och asplövens prasslande under fötterna. Doften av förmultning hör också till och påminner om materiens ständiga kretslopp i naturen.
Fågellivet går på sparlåga i skogen under hösten, men de arter som finns kvar piggar upp skogsvandringen. Meståg stöter man på förr eller senare, en orre eller tjäder brakar kanske upp framför en och någonstans hackar en hackspett. Ju äldre skog, desto mera död ved och större sannolikhet att stöta på tretåig hackspett. 

I den gamla moskogen ligger mossbelupna förmultnande stammar på marken och torrakor med grå patina sträcker sina armar mot himlen. Det här är ett både estetiska tilltalande och biologiskt intressant inslag i skogs-naturen. Stammarna är värda en närmare undersökning eftersom de ofta på hösten är bevuxna med tickor.
Goda matsvampar i all ära (dem hittar man också i gammelskogen) men tickorna är intressanta på sitt eget speciella sätt. De berättar om skogens värde ur naturskyddssynvinkel och en del är indikatorarter för gammal, orörd skog. Det går att lära sig arterna någorlunda lätt, till exempel med hjälp av Tuomo Niemeläs utmärkta bok Käävät – puiden sienet.
Skogsaktivisten Birthe Weijola från Vasa berättar:
– Att lära sig de vanligaste arterna och indikatorarterna för gammelskog är någorlunda lätt om man går in för det på allvar. Totalt finns det cirka
235 tick-arter i Finland. Själv lärde jag mig tickor genom att samla ett eget "tickherbarium" och delta i inventeringar tillsammans med sådana som kan tickor.

Här under ger vi exempel på utfärdsmål i gammal moskog på olika håll i Svenskfinland. Det är inte mycket som finns kvar av den varan efter att ekonomiskogsbruket dominerat så länge, men här och där finns små oaser bevarade.


Höstliga utfyktsmål

1. Ilveskallio  
– forskningsområde (LUKE) i Lappträsk, Ingermansby
– en del naturskyddsområde 
– gammal grandominerad skog, flera berg, även nyplanterad skog
– rik förekomst av lavar och tickor, tiotals hotade arter
– specialitet: tretåig hackspett  


2. Stensböle
– fredade skogar och myrmark, ca 6 km sydost om Borgå centrum
– gammal grandominerad moskog
– rikligt med död ved, tickor och andra svampar
– vandrings- och motionsled
– rastplatser med eldstad


3. Meiko
– Natura 2000-område på gränsen mellan Kyrkslätt och Sjundeå
– ca 5 km nordväst om Kyrkslätt centrum
– nästan 200 ha, består av flera delar
– gammal moskog med inslag av ek, rikligt med död ved
– bl.a. tallticka, björkeldticka, vedticka
– ödemarkskaraktär, sjöar och bäckar med klart vatten


4. Fiskars skogar
– ca 5 km norr om Fiskars bruk i Raseborg
– mestadels orörda äldre moskogar mellan klarvattensjöarna Åsensjön, Foudinlammi och Stora Simi
– tretåig hackspett, smålom i sjöarna
– området privatägt, skogsvägarna inte öppna för privatbilism

5. Tykö (Teijo)
– Finlands nyaste nationalpark mellan Salo och Kimito
– skog av varierande typ, myrar, bäckar, sjöar
– sammanlagt ca 50 km markerade stigar
– rastplatser med eldstad, vindskydd, stugor, naturum

6. Lillnäsberget
– natureservat (ca 50 ha) i Saltvik,Kastelholm, 23 km norr om Mariehamn
– uppe på bergsplatån gammal hällmarksskog, rikligt med lavar och död ved
– i dalgången Klevet frisk , delvis lundartad blandskog, rikligt med död ved
– ståtlig förkastningsbrant mot väster


7. Omakotikultala (Eoskullen)
– ca 7 ha stort skogsområde 4 km norr om Kristinestads centrum
– ägs av staden, rekreationsområde med stigar och rastplatser
– praktfulla gamla granar och tallar, mycket död ved
– rikligt med tickor
– häckande ugglor

8. Öjen
– strax norr om Sundom by, Vasa
– Natura 2000-område, delvis oskyddat
– gammal barrskog, äldsta träden 200 år
– rikligt med död ved, bl.a. ullticka
– naturstig, rastplats

9. Djuplottbacken 
– statsägt Natura 2000-område (43 ha)
– i Pedersöre, Lappfors by, på gränsen till Kronoby
– gammal granskog, rikligt med gamla grova aspar
– i nordväst grankärr i naturtillstånd, stora klibbalar 
– ställvis lunglav
– rikligt med död ved och tickor, bl.a. ullticka, vedticka, stor aspticka
– tretåig hackspett och flygekorre



 

Höstvandring. Foto Magnus Östman

 

Magnus Östman, Finlands Natur Nr 3/2016
Kommentarer (0)
Skriv siffran 10 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor. Läs mera »
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.Läs mera »
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 1/2017

Vårflodsfärd på Görälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Götälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj. Läs mera »
Jonas Sjöblom, Finlands Natur nr 1/2017

På skidor tar du dig fram överallt

Om snödjupet bara tillåter är skidning i terrängen utanför motionsspårens breda gator ett utmärkt sätt att utforska vinternaturen. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.Läs mera »
Vera Schoultz, Finlands Natur nr 4/2016

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.Läs mera »
Marjo Paavola, Finlands Natur nr 4/2016

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur Nr 3/2016

Nya tag mot fosforläckaget

Traktorn lämnar ett vitt moln efter sig då den rullar fram över åkern. Men det är inte sedvanlig åkerkalkning som pågår utan spridning av gips. Den här lovande metoden kan bli ännu ett vapen i kampen mot fosforläckaget från åkrarna. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2016.