Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

På skidor tar du dig fram överallt

Om snödjupet bara tillåter är skidning i terrängen utanför motionsspårens breda gator ett utmärkt sätt att utforska vinternaturen.

Packa ryggsäcken, på med pjäxorna och spänn fast skidorna. Sen ut i snötyngd skog, över åkrar och ängar och fram till forsen i ån där strömstaren håller till. På den frusna och snötäckta myren tar du dig fram med lätthet med skidor, till och med smala skatingskidor fungerar utmärkt om det är skarföre. Annat är det under sommarhalvåret då gungflyen är förrädiska och myggor och bromsar går till attack.
På sjöar och i skärgården är det lätt att nå ut till holmar och skär då snön täcker isen och ger bra fäste för skidorna. Men håll koll på isens tjocklek och ha alltid isdubbarna hängande på bröstet – en uppmaning som inte kan upprepas för ofta.

Vinternaturen kan bjuda på mer liv och rörelse än man anar, om man bara är uppmärksam. Vid vassruggar lönar det sig att stanna och lyssna – ofta hörs blåmesens diskreta hackande efter insekter och med lite tur skäggmesen skarpa ”tjing”.
I skogen och ute på myren brakar det plötsligt till i snön framför dig och några orrar flyger upp ur sin snölega. Ofta ser man dem sedan sittande uppe i björkar där de äter av bladknopparna. 
På tal om knoppar; det går att botanisera lite senare på vintern då lövträdens och buskarnas bladknoppar utvecklas och berättar om vilket trädslag eller buske det är frågan om. Mer om knopparna i Finlands Natur nr 1/2014. 
Växternas vinterståndare, det vill säga torra stjälkar och blomställningar som står upp ur snön, går också att artbestämma. Det kan vara lite utman-ande att försöka föreställa sig hur växten såg ut då den blommande och komma på vilken art det är. God hjälp får man till exempel av Ari-Pekka Huhtas bok Talventörröttäjät (Vastapaino 2015). 
Snöns yta är ett veritabelt arkiv över alla de vinternaturens invånare som rört sig där efter senaste snöfall. Lär du sig att känna igen spåren inser du att allt från näbbmöss till rävar och älgar håller dig sällskap någonstans i närheten under skidturen.

Om det bara finns tillräckligt med snö är det ett utmärkt alternativ att hålla sig till sin hembygd och utforska dess natur på skidor, gärna breda skogsskidor. För den som vill vidga sina vyer ger vi här intill några exempel på områden i Svenskfinland där det är speciellt givande att röra sig med skidor i större sammanhängande skogsområden. Och för den som lockas av nordlig vildmark rekommenderar vi Lappland.

 

Här finns vinternaturens pärlor

Jan Åström, medlem i Natur och Miljös styrelse, är sedan länge ivrig skidåkare och älskar turer utanför alla uppdragna spår. Till hans favoritområden hör österbottniska myrar, speciellt då skaren håller på vårvintern. 
– Då kan man åka tiotals kilometer i den öppna terrängen, säger Åström.
Han rekommenderar åtminstone följande myrar:
1. Kauhaneva-Pohjankangas nationalpark, Kauhava, Karvia
2. Sanemossen i Pörtom, Närpes
3. Paljakmossen, Vörå-Oravais
4. Mesmossen & Svartholmsmossen, Nykarleby
5. Stormossen m.fl i Esse, Kronoby
6. De många myrarna mellan Karleby, Toholampi och Kaustby (chans att se vargspår)
7. Pilvineva, Vetil (chans att se kungsörn) 

I södra Finland går det utmärkt att åka långa sträckor på myrmark i bland annat följande nationalparker:
8. Kurjenrahka, Åbo m.fl.
9. Tykö, fi. Teijo, Salo
10. Torronsuo, Tammela
11. Valkmusa, Pyttis

För den som gärna håller sig inne i skogen under sin skidtur kan rekommenderas:
12. Noux nationalpark (Esbo), rutten Vällskogs Långträsk, Kattila, Vääräjärvi, Urja (storslagna landskap med branta klippstup)

Ute i skärgården är möjligheterna till långa dagsturer på isen oändliga. I Österbotten rekomenderar Jan Åström speciellt:
13. Kvarkens skärgård, från Molpehällorna i söder till Mickelsörarna i norr

I östra Nyland finns fina möjligheter att skida från innerskärgård ut till de yttre skären utan att stöta på fartygsrännor åtminstone på följande områden:
14. Abborfjärden, Pyttis-Strömfors yttre skärgård
15. Storpernåviken
16. Lillpernåviken
17. Borgå-Haikkofjärden-Orrbyfjärden-Äggskärsfjärden 

I västra Nyland kan rekomenderas till exempel:
18. Barösunds omväxlande skärgård

 


Lappland lockar

Uppe i norr räcker skidsäsongen ofta ända in i maj. Till de allra populäraste områdena hör Urho Kekkonens nationalpark och närliggande Sompio naturpark i Enare, Sodankylä och Savukoski kommuner. Här kan man följa utmärkta rutter på många tiotals kilometer över fjällen, genom orörda skogar och över vidsträckta aapa-myrar. I nationalparken är det fritt fram att orientera mellan övernattningsstugorna som man vill. En god grundkondition, erfarenhet av vildmarksliv och rätt utrustning behövs för att turen ska bli lyckad. 

 

Foto Bernt Nordman

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016
Kommentarer (0)
Skriv siffran 2 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor. Läs mera »
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.Läs mera »
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 1/2017

Vårflodsfärd på Görälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Götälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj. Läs mera »
Jonas Sjöblom, Finlands Natur nr 1/2017

På skidor tar du dig fram överallt

Om snödjupet bara tillåter är skidning i terrängen utanför motionsspårens breda gator ett utmärkt sätt att utforska vinternaturen. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.Läs mera »
Vera Schoultz, Finlands Natur nr 4/2016

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.Läs mera »
Marjo Paavola, Finlands Natur nr 4/2016

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur Nr 3/2016

Nya tag mot fosforläckaget

Traktorn lämnar ett vitt moln efter sig då den rullar fram över åkern. Men det är inte sedvanlig åkerkalkning som pågår utan spridning av gips. Den här lovande metoden kan bli ännu ett vapen i kampen mot fosforläckaget från åkrarna. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2016.