Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.

Sälgrund
Gammal fyrplats och lotsstation som är renoverad och nu erbjuder mötes- och inkvarteringsrum. Båtskjuts från Kaskö kan beställas. Fin utsikt över öppet hav från höga strandklippor. Utmärkta möjligheter att studera fåglarnas flyttning vår och höst. Foto Magnus Östman

 

Solvängen
Skogsområde öster om gamla Närpes-vägen i Kristinestad. Ställvis gammal skog i naturtillstånd. Lundartade moskogsområden. Ögonpyrola, flygekorre och häckande duvhök. Bäck och källa, fornlämningar. Upptrampade stigar, omtyckt utfärdsområde. Hotas av stadens avverkningar. Foto Canne Lundberg

 

Tegelbruksbacken
En dryg kilometer från Kristinestads centrum. Vandringsled (6,2 km), en bro över Tjöck å gör det möjligt att vandra runt den fågelrika Norrfjärden. Spångar över blöta områden, informationstavlor (natur och historia). Fågeltorn vid åmynningen och Norrfjärden. Ängarna och betesmarkerna klassas som nationellt värdefullt kulturlandskap. Foto Canne Lundberg

 

Rangsbyfjärden
Fin utsikt över den närmaste skärgården från parkeringsplats vid strandvägen. Rikligt med rastande änder, gäss, svanar och vadare. Höstlig specialitet: stora flockar av svalor och starar som övernattar i vassen.
Foto Hans Hästbacka

Risnäsmossen
Vidsträckt myr som ingår i det nationella myrskyddsprogrammet. Vid sjön Risnästräsket vandringsled med rastplatser. Häckande tranor och vadare såsom grönbena, tidvis även havs-örn och fiskgjuse. Gott om hjortron. Foto Ismo Nousiainen

 

Bötombergen
Bergsområde i Lappfjärd (numera Kristinestad). Söderbergets Natura 2000-område. Bastuväggen (klippstup) och ravin. Jungfrudans. Fem vandringsleder (850 m–8,5 km). Vargrottan är  en potentiell istida boplats. En av landets få förekomster av sibirisk sippranka (Clematis sibirica). Foto Canne Lundberg

 

Lauhanvuori nationalpark
Skogsområde med västra Finlands högsta berg Lauhanvuori (230 m.ö.h.). Karga moskogar, vidsträckt djävulsåker. Myrar och bäckar. Utkikstorn, omfattande nätverk av vandringsleder och naturstigar. Skidspår om vintern. Rastplatser, vindskydd, tältplatser, dricksvatten ur brunn. Foto Ismo Nousiainen

Sideby udd
Österbottens sydvästligaste fastlandspunkt. Berömt 17 meter högt fågeltorn invid öppet hav. En av landets bästa flyttfågellokaler både om våren och hösten. Goda chanser att se rariteter. Från tornet har man god överblick av landhöjningens olika faser. 
Foto Magnus Östman

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 10 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Vi är alla beroende av biodiversiteten

Varför är det viktigt att be­vara den naturliga mångfalden? Spelar det någon roll om en mask eller en mygga försvinner? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.Läs mera »
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Över öde vatten

Kasariselkä ligger spegelblank så långt ögat når. Fjärden är så vidsträckt att det är med nöd och näppe man ser en skogsrand resa sig över horisonten längst borta i söder. Kasariselkä är en av de stora fjärdarna i Enare träsk, Finlands tredje största sjö.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Mat ur naturen: kirskål och duntrav

De späda skotten av kirskål är användbara i matlagningen på en mängd olika sätt. Duntravens unga skott kan med fördel ersätta sparris eller bondböna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020

Biodiversitetens diversa betydelse

Vid sidan av klimatförändringen är förlusten av biologisk mångfald ett av de allra största hoten mot naturen globalt. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.Läs mera »
Jaska Halttunen. Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019