Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? 

 

Enligt den så kallade Östersjö-räknaren (se faktaruta) påverkas vårt ”östersjöavtryck” – alltså hur stor näringsbelastning vi förorsakar – mest av vad vad vi äter. I medeltal står matvanorna för 60 procent av finländarnas näringsbelastning i Östersjön. Bland annat genom att äta mer vegetariskt eller inhemsk naturfisk kan du minska på de utsläpp som dina val orsakar. Genom att äta strömming från Östersjön bidrar du också till att fosfor och kväve – de ämnen som i första hand förorsakar eutrofieringen – avlägsnas från Östersjön med fiskfångsterna.
Forskaren Mia Pihlajamäki från Tammerfors universitet är något så ovanligt som en samhällsvetare insatt i strömmingspolitik. Hon har tidigare forskat i Östersjö­staternas miljöpolitik och insatser för att minska på Östersjöns eutrofiering. Just nu verkar Pihlaja­mäki inom fakulteten för ledarskap och ekonomi och skriver sin doktorsavhandling. Avhandlingen fokuserar bland annat på Östersjöns eutrofiering och hur konsumenter och andra intressenter förhåller sig till strömming som människoföda.
– Om vi i högre grad skulle äta strömming och i mindre grad kött och importerad lax och tonfisk skulle det ha en positiv inverkan på Östersjön, säger Pihlajamäki.
Köttproduktion för som bekant med sig höga näringsutsläpp; så om fler finländare äter strömming istället för kött minskar näringsutsläppen. Transporten av importerad fisk för i sin tur med sig koldioxidutsläpp, som bidrar till klimatförändringen som också den påverkar Östersjöns tillstånd i negativ riktning.
– Jag tror att det finns en stor potential för nya närfiskprodukter på marknaden, säger Pihlajamäki.
Enligt Naturresursinstitutet utgör strömmingen hela 90 procent av de finländska yrkesfiskarnas fångst idag. Bara tre procent av strömmingen landar på finländska matbord, 13 procent går på export, en fjärdedel omvandlas till dioxinfritt foder för fiskodlingsindustrin och långt över hälften av fångsten blir pälsdjursfoder. I Finland har strömmingens popularitet som matfisk dalat från 30 miljoner kilo per år i början av 1980-talet till de knappt fyra miljoner kilo vi äter i nuläget. 


I den färska tvärvetenskapliga artikeln ”Forage Fish as Food: Consumer Perceptions on Baltic Herring” i tidskriften Sustainability för forskarna fram att bara en liten bråkdel av konsumenterna äter strömming av miljöskäl. I den undersökning som gjorts för artikeln har drygt 2 000 personer från Finland, Estland, Sverige och Danmark svarat på frågor om sitt förhållande till strömmingen. De som deltagit i undersökningen anger dess goda smak, hälsoaspekten och det låga priset som de främsta skälen att äta strömming.
– I Finland finns också ett annat praktiskt skäl till att folk så sällan äter strömming. Det är den dåliga tillgängligheten, säger Mia Pihlajamäki.
Mia Pihlajamäki, som hade det över­gripande ansvaret för undersökningen, säger ändå att de som deltagit i undersökningen lyfte fram att de gärna konsumerar miljövänlig fisk.
– Många deltagare sade att de önskar att strömmingen kunde marknadsföras med en ”eko-stämpel”. De bedömde att det här skulle uppfattas som intressant för konsumenter i allmänhet.
I Finland har strömmingen för ett år sedan beviljats MSC-certfikatet. MSC-stämpeln ges bland annat om arten är så livskraftig att fiskandet är hållbart och att miljökonsekvenserna har minimerats. Strömming fångad i Östersjön får också grönt ljus i WWF:s fiskguide för konsumenter.


I flera årtionden har många finländare förhållit sig skeptiska till strömmingen på grund av de skadliga dioxinerna i de stora strömmingar som fångas i Bottenhavet. En god nyhet är att de utsläpp i Östersjön som innehåller det skadliga dioxinet har minskat med omkring hälften under 2000-talet. 
Ändå rekommenderar Livsmedelsverket Evira att barn och personer i fertil ålder ska äta strömming högst två gånger per månad. Om du äter den strömming som danskarna fångar är den trygg att äta tack vare de låga dioxinhalterna i södra Östersjön. 
Institutet för hälsa och välfärd THL påminner för sin del om strömmingens hälsobefrämjande effekter: strömmingen innehåller nyttiga fetter som kan minska risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar.
Mia Pihlajamäki bedömer att strömming idag äts i så liten grad i Finland att det tryggt går att äta mer strömming.
– Men många fler skulle äta strömming om producenterna skulle se till att avlägsna dioxinet ur strömmingen helt och hållet och ta fram nya dioxinfria strömmingsgprodukter. Efter det skulle det vara enklare att informera om att det är både tryggt och ekologiskt att äta strömming.


I motsats till strömmingen som länge fångats i Östersjön i stora mängder har mört­fiskarna kallats skräpfisk, bland annat för att de inte fiskats upp och via den fosfor och det kväve de innehåller har de bidragit till att öka övergödningen. 
Under de senaste åren har finländarnas inställning till mörtfiskarna förändrats. Ett exempel är braxen som efter ett initiativ av John Nurminens stiftelse paketerats om till en populär produkt i frysdiskarna. K-gruppen som förädlat produkten meddelar att deras fiskbiff gjord på braxen hör till de två senaste årens absolut populäraste fisk­produkter i affärernas frysdiskar. Produkten bär den synliga Rena Östersjön-stämpeln (Puhdas Itä­meri). 

Artikeln är producerade i samarbete med nättidningen Versus och med finansiering från Maj och Tor Nesslings stiftelse. Den kan läsas i finsk översättning Versus webbplats.

Foto Pro Fisk r.f.

 

 

 

 

 

Östersjöräknaren

Testa ditt ekologiska avtryck på Östersjön med hjälp av Miljöcentralens, Lukes, John Nurminens stiftelses och Helsingin Sanomats Östersjö-räknare. Du hittar räknaren på adressen syke.fi/itamerilaskuri (på finska)


 

 

 

 

 

 

Marcus Floman, nr 3/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 3 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Myrarna kan ännu räddas

Genom att fylla igen gamla diken kan man återskapa myrarnas naturliga vattenbalans och få myrens växter och djur att återvända. Det här satsar man nu stort på inom livsmiljöprogrammet Helmi.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Aktivistens handbok: Påverka i kommunen

Hur kan du påverka din omgivning och hur får du gehör för dina åsikter och idéer? I den här serien ger vi dig verktyg till att vara en aktiv medborgare och invånare. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Välj rätt stormkök

Ett välfungerande stormkök är en förutsättning för att matlagning i naturen ska vara rolig och att slutresultatet blir gott!Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

Över vita vidder

I östra Lappland bjuder UKK-nationalparken med sina mjukt böljande fjällandskap på fantastiska naturupplevelser även vintertid. Men den som ger sig ut i den här ödemarken ska helst vara både vältränad och försedd med rätt utrustning. Läs mera »
Bernt Nordman, Finlands Natur nr 4/2020

Ny ordförande

Henna Björkqvist tog över ordförandeklubban av Andrea Weckman vid Natur och Miljös förbundskongress i september. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2020

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är. Läs mera »
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2020

Bevara fladorna bättre

De är många och små och extremt viktiga för fisk, smådjur och vattenväxter. Men de allra flesta flador är påverkade av mänskan i mer eller mindre hög grad. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2020

Rucka dina rutiner lättare än du tror

En klimatsmart livsstil behöver inte betyda enorma uppoffringar, visar resultaten från ett nytt forskningsprojekt. Läs mera »
Janne Wass