Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? 

 

Enligt den så kallade Östersjö-räknaren (se faktaruta) påverkas vårt ”östersjöavtryck” – alltså hur stor näringsbelastning vi förorsakar – mest av vad vad vi äter. I medeltal står matvanorna för 60 procent av finländarnas näringsbelastning i Östersjön. Bland annat genom att äta mer vegetariskt eller inhemsk naturfisk kan du minska på de utsläpp som dina val orsakar. Genom att äta strömming från Östersjön bidrar du också till att fosfor och kväve – de ämnen som i första hand förorsakar eutrofieringen – avlägsnas från Östersjön med fiskfångsterna.
Forskaren Mia Pihlajamäki från Tammerfors universitet är något så ovanligt som en samhällsvetare insatt i strömmingspolitik. Hon har tidigare forskat i Östersjö­staternas miljöpolitik och insatser för att minska på Östersjöns eutrofiering. Just nu verkar Pihlaja­mäki inom fakulteten för ledarskap och ekonomi och skriver sin doktorsavhandling. Avhandlingen fokuserar bland annat på Östersjöns eutrofiering och hur konsumenter och andra intressenter förhåller sig till strömming som människoföda.
– Om vi i högre grad skulle äta strömming och i mindre grad kött och importerad lax och tonfisk skulle det ha en positiv inverkan på Östersjön, säger Pihlajamäki.
Köttproduktion för som bekant med sig höga näringsutsläpp; så om fler finländare äter strömming istället för kött minskar näringsutsläppen. Transporten av importerad fisk för i sin tur med sig koldioxidutsläpp, som bidrar till klimatförändringen som också den påverkar Östersjöns tillstånd i negativ riktning.
– Jag tror att det finns en stor potential för nya närfiskprodukter på marknaden, säger Pihlajamäki.
Enligt Naturresursinstitutet utgör strömmingen hela 90 procent av de finländska yrkesfiskarnas fångst idag. Bara tre procent av strömmingen landar på finländska matbord, 13 procent går på export, en fjärdedel omvandlas till dioxinfritt foder för fiskodlingsindustrin och långt över hälften av fångsten blir pälsdjursfoder. I Finland har strömmingens popularitet som matfisk dalat från 30 miljoner kilo per år i början av 1980-talet till de knappt fyra miljoner kilo vi äter i nuläget. 


I den färska tvärvetenskapliga artikeln ”Forage Fish as Food: Consumer Perceptions on Baltic Herring” i tidskriften Sustainability för forskarna fram att bara en liten bråkdel av konsumenterna äter strömming av miljöskäl. I den undersökning som gjorts för artikeln har drygt 2 000 personer från Finland, Estland, Sverige och Danmark svarat på frågor om sitt förhållande till strömmingen. De som deltagit i undersökningen anger dess goda smak, hälsoaspekten och det låga priset som de främsta skälen att äta strömming.
– I Finland finns också ett annat praktiskt skäl till att folk så sällan äter strömming. Det är den dåliga tillgängligheten, säger Mia Pihlajamäki.
Mia Pihlajamäki, som hade det över­gripande ansvaret för undersökningen, säger ändå att de som deltagit i undersökningen lyfte fram att de gärna konsumerar miljövänlig fisk.
– Många deltagare sade att de önskar att strömmingen kunde marknadsföras med en ”eko-stämpel”. De bedömde att det här skulle uppfattas som intressant för konsumenter i allmänhet.
I Finland har strömmingen för ett år sedan beviljats MSC-certfikatet. MSC-stämpeln ges bland annat om arten är så livskraftig att fiskandet är hållbart och att miljökonsekvenserna har minimerats. Strömming fångad i Östersjön får också grönt ljus i WWF:s fiskguide för konsumenter.


I flera årtionden har många finländare förhållit sig skeptiska till strömmingen på grund av de skadliga dioxinerna i de stora strömmingar som fångas i Bottenhavet. En god nyhet är att de utsläpp i Östersjön som innehåller det skadliga dioxinet har minskat med omkring hälften under 2000-talet. 
Ändå rekommenderar Livsmedelsverket Evira att barn och personer i fertil ålder ska äta strömming högst två gånger per månad. Om du äter den strömming som danskarna fångar är den trygg att äta tack vare de låga dioxinhalterna i södra Östersjön. 
Institutet för hälsa och välfärd THL påminner för sin del om strömmingens hälsobefrämjande effekter: strömmingen innehåller nyttiga fetter som kan minska risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar.
Mia Pihlajamäki bedömer att strömming idag äts i så liten grad i Finland att det tryggt går att äta mer strömming.
– Men många fler skulle äta strömming om producenterna skulle se till att avlägsna dioxinet ur strömmingen helt och hållet och ta fram nya dioxinfria strömmingsgprodukter. Efter det skulle det vara enklare att informera om att det är både tryggt och ekologiskt att äta strömming.


I motsats till strömmingen som länge fångats i Östersjön i stora mängder har mört­fiskarna kallats skräpfisk, bland annat för att de inte fiskats upp och via den fosfor och det kväve de innehåller har de bidragit till att öka övergödningen. 
Under de senaste åren har finländarnas inställning till mörtfiskarna förändrats. Ett exempel är braxen som efter ett initiativ av John Nurminens stiftelse paketerats om till en populär produkt i frysdiskarna. K-gruppen som förädlat produkten meddelar att deras fiskbiff gjord på braxen hör till de två senaste årens absolut populäraste fisk­produkter i affärernas frysdiskar. Produkten bär den synliga Rena Östersjön-stämpeln (Puhdas Itä­meri). 

Foto Pro Fisk r.f.

 

 

 

 

 

Östersjöräknaren

Testa ditt ekologiska avtryck på Östersjön med hjälp av Miljöcentralens, Lukes, John Nurminens stiftelses och Helsingin Sanomats Östersjö-räknare. Du hittar räknaren på adressen syke.fi/itamerilaskuri (på finska)


 

 

 

 

 

 

Marcus Floman, nr 3/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 10 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.Läs mera »
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? Läs mera »
Marcus Floman, nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Karga klippor, djupa havsvikar och lövängar

Den åländska naturen bjuder på allt från kala klippor med rykande bränningar till lugna inomskärsvikar och klarvattensjöar. På land är frodiga lundar med rik flora på kalkmark vanligare än någon annanstans i Finland. Med landskapsfärjorna rör du dig enkelt i det åländska öriket. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Lapplands himmelrike

Utanför turistorterna och de mest frekventerade vandringslederna gömmer sig många okända pärlor i den lappländska naturen. Oratunturi i Sodankylä är ett lättillgängligt exempel. Läs mera »
Jonna Saari, Finlands Natur nr 2/2019

Finländarna älskar sin natur – men inte utan förbehåll

En majoritet av finländarna anser att bevarande av naturens mångfald hör till samhällets viktiga uppgifter. Många vill se ett skogsbruk som bättre tar hänsyn till skogsnaturen. Hittills har detta ändå inte förverkligats genom politiska beslut.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 2/2019

Det ska börjas i tid

Eva och Thomas Ramstedt startar planeringen av sommaren tidigt. Som friluftsföretagare finns mycket att tänka på. De hoppas på en sommar full av upplevelser, också för den egna familjen.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 2/2019