Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.

Överkonsumtionen kring jul är utmanande. Å ena sidan hör god mat och presenter till på jul, men var går det snett? John Björkman ser flera problem
– Det tydligaste har att göra med trender, som leder människor till att köpa allt möjligt onödigt, säger John. Ena året ska allt vara vitt, nästa svart, och så vidare. Det större bakomliggande temat är ändå att vi blivit fjärmade från naturens cykler. Nästan alla våra helger är årstidsrelaterade och kopplade till jordbruket. Vi är fortfarande ett jordbruksfolk, skörden bärgas ännu på hösten. Fokus borde tillbaka på det.
Hans familj uppmärksammar helger på ett lite alternativt sätt, fast John poängterar att det egentligen är traditionellt. En del av deras traditioner kommer hemifrån, medan en del är kopplade till Johns utbildning och stora intresse folklore. 
– Vi köper medvetet, och gör saker själv från grunden, säger John. Vi har en massa pynt, men mycket är vår släkts pynt från flera generationer. De äldsta kommer från 1920-talet. Det gör att de är hållbara, samtidigt som det ger en koppling till familjen och gemenskapen. Gåvor är betydelsefulla, men de föredrar att ge bort mat eller hantverk som mottagaren kan använda.

Det hör till alla högtider, att tillsammans göra mat från rena råvaror. Det ger ett mervärde till maten när man gjort det själv. Familjen strävar efter att komma ihåg traditionerna och kärninnehållet i de olika högtiderna. De är inte troende kristna, men årstiderna och familjefokus är viktigt. Redan vikingarna firade en motsvarighet till jul, och mat och dryck var det centrala.
– Jag tänker väldigt mycket på det att ännu våra mor- och farföräldrars föräldrar levde på ett sätt som inte skapade nästan några miljöproblem alls. Vi kan inte leva som de gjorde, men ta till oss av det som fungerade. 
Här kommer vi in på köttätande. John ser helt vegansk helgmat som irrelevant. 
– Julen har varit den högtid när man fick kött, säger han bestämt. Vardagen ska hellre vara vegansk och sparsam. Till helgerna investerar man i hållbart producerat kött. Förr valde man ut ett djur som hörde till den festen redan när det föddes. Det behandlade man sedan extra väl. 
Julen har varit en frosserifest, men i förhållande till vår vardag krävs idag extrem konsumtion för att skapa festkänsla. Vi bör ändra på samhället och vardagen för att högtiderna ska återfå sin betydelse. Medan vi jobbar på det kan vi påminna oss om varför julen firas just i slutet av
december.
– Julen infaller strax efter vintersolståndet. Gå ut i skogen på kvällen för att förstå att det är årets mörkaste tid. 

John Björkman tänder brasan inför helgen tillsammans med familjen.

John Björkman
Bor: Åbo
Gör: Forskare vid Åbo museicentral
Instagram: @traditionjohn

 

Maria Svens, Finlands Natur nr 4/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 2 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Över Skärgårdshavets isar

Många ser skärgården enbart under sommar­månaderna. Det är synd, för skärgårdsvintern har sin speciella charm. Vitheten och tystnaden ute på isvidderna ger fina upplevelser som långfärdsskridskoåkarna upptäckt.Läs mera »
Sanna-Mari Kunttu, Finlands Natur nr 4/2019

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

God stadsplanering minskar bilberoendet

Alla yrkesgrupper behöver verktyg, också stadsplanerarna. I Finland heter ett av verktygen BEMINE - en rapport där forskare i samarbete med tjänstemän synat statistiken med målet att göra planeringen av städerna mer hållbar och inkluderande i framtiden.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 4/2019

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.Läs mera »
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? Läs mera »
Marcus Floman, nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019