Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Finland ska vara en föregångare inom cirkulär ekonomi och bli ett av de främsta länderna inom återvinning i EU. EU för sin del antog en handlingsplan för cirkulär ekonomi 2015 och en strategi för plast 2018. Flera beslut som fattats av de europeiska politikerna märks redan i dag eller inom kort också i finländarnas vardag: sugrör och bestick av plast förbjuds nästa år, år 2023 ska alla kommuner i Finland ha en separat insamling av textilavfall. 
 

Ifall de europeiska konsumenterna får bestämma borde cirkulär ekonomi utgå från frågor som berör energilösningar, produktion, utbildning, hälsa, jämställdhet, klimathot och en ren natur. De europeiska ländernas politik ser ändå annorlunda ut. I polit­iska styrdokument dominerar följande teman: skräp som en resurs, återvinning, bioekonomi, ekodesign och tillverkning samt finansiella instrument. I politiken är invånarna viktiga, men de ses främst som konsumenter, inte som aktiva aktörer.
Gapet mellan medborgarnas tankar om cirkulär ekonomi och de europeiska ländernas politik kring cirkulär ekonomi granskas av forskarna Petteri Repo, Markku Anttonen, Juri Mykkänen och Minna Lammi i en art­ikel i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Sustainable development (2018). För att ge mer tyngd och acceptans åt de politiska besluten om cirkulär ekonomi borde politiken och medborgarnas visioner närma sig varandra, skriver forskarna. Artikeln ingick i projektet CloseLoop (2016–2019) och finansierades av Strategisk forskning vid Finlands Akademi som har flera pågående projekt kring cirkulär ekonomi och återvinning. 

En av forskarna i CloseLoop var Minna Lammi. Hon är docent vid Helsingfors universitet och chef för Finlands akademis strategiska forskningsprogram Kultur i ett teknologi­baserat samhälle. Sedan fyra år tillbaka jobbar hon som gästforskare vid Cambridge universitets centrum för industriell hållbarhet. 
CloseLoop fokuserade främst på att främja cirkulär ekonomi av värdefulla metaller inom bland annat data-, energi- och  trafiksektorn. Projektet ledde till ett stort företagssamarbete som främjar återvinningen av metaller och kemikalier i bilbatterier.
– I CloseLoop fokuserade vi på metaller, till exempel litium och kobolt. I praktiken har konsumenterna inte en aning om vad som kommer varifrån. Konsumenten kan med andra ord vara rätt osynlig men hen spelar ändå en viktig roll – ligger hens gamla mobiltelefoner och datorer hemma i byrå­lådan eller förs de till en återvinningscentral? 
 

 

Inom ramen för CloseLoop gjordes en enkät för att utreda finländarnas attityder till de lösningar som den cirkulära ekonomin erbjuder (se figuren ovan). Att dela saker eller tjänster med andra var inte ett lika populärt alternativ som att återvinna och repar­era. Höginkomsttagare och personer under 50 år var mest intresserade av att få saker reparerade eller reparera själv. 
I Finland återvinns i dag i medeltal 41 procent av det kommunala avfallet. Om femton år ska återvinningsgraden för avfallet vara 65 procent. 
– När konsumenterna erbjuds enkla och ekonomiskt vettiga lösningar deltar de också i återvinningen, säger Minna Lammi.
 

Vem ska då skapa lösningarna? Minna Lammi tror inte att det är konsumenterna som kommer att driva frågan om cirkulär ekonomi. Däremot är utbildningsinstanser, företag och politiker avgörande för att driva på
systemförändringen. 
Konsumenten är ändå viktig. Det är hen som ska anamma de nya lösningarna, produkterna och attityderna. 
Minna Lammi nämner företaget Desta­clean som tillverkar ”trästenar” av återvunnet byggnadsmaterial. Trästenarna kan till exempel ersätta stenar eller betongplattor i trädgården. Men kommer konsumenten att acceptera nya förnybara material i sin trädgård eller känns de för onaturliga? 
Minna Lammi säger att budskapet till konsumenterna förr var enklare: köp inhemskt, spara pengar på banken. 
– ”Konsumera inte”, är ett tydligt budskap men vad innebär ”konsumera ansvarsfullt”? 
Är det ansvarsfullt att köpa peruanska blåbär i februari? Eller inhemska paprikor i mars? Minna Lammi säger att det är svårt att konsumera ekologiskt och att förstå kedjorna bakom en produkt. 
– Det finns saker vi intuitivt vet att är dåliga men sedan finns det många saker där var och en gör upp sina egna regler, vilka nödvändigtvis inte grundar sig på vettiga
argument. Konsumtion baserar sig på känsla, inte logik eller rationalitet, säger Minna Lammi.
En sak är ändå säker. Ju mindre desto bättre.  

 

Konsumenterna redo att återvinna textilier

Varje år får alla åttondeklassister i Åboregionen besöka en av Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab:s (LSJH) sorteringsstationer. För många är det en ögonöppnande upplevelse: måsar som cirklar ovanför sopor på väg till förbränning. Till bolagets avfallscentraler kommer det varje vardag 350 000 nya soppåsar med brännbart avfall. Med ungdomarna finns alltid en miljörådgivare från Sydvästra Finlands Avfallsservice. En av dem är Mikaela Sundqvist.
– Tyvärr ser vi hittills ingen minskning i avfallsmängderna i Finland. Vi konsumerar mer och mer, säger hon. 
För åttondeklassisterna poängterar Mikaela Sundqvist att man ska försöka minska på mängden avfall som uppstår. 
– Att endast köpa det man faktiskt behöver, att köpa hållbara produkter, försöka använda dem till slut och sälja på loppis eller donera är några sätt.
Sydvästra Finlands Avfallsservice är en föregångare inom textilåtervinning och under de senaste åren har återvinning av kläder och textilier särskilt diskuterats med eleverna. 

År 2023 ska alla kommuner i Finland ha en separat insamling av textilavfall. 
Är konsumenterna redo?
– Ja, tack vare en målmedveten process och intresse både från media och konsumenter. Folk vill gärna återvinna textilier och önskar fler insamlingskärl särskilt i köpcentrum och i hushållens avfallsrum. 
Insamlingen av textilier planeras nu på nationell nivå, vilket gör det enklare för konsumenterna, bland annat då instruktionerna blir lika för alla. Just nu funderar Mikaela Sundqvist och hennes kollegor över hur man ska få invånarna att förstå skillnaden mellan användbara och avlagda textilier. Kläder som egentligen borde klassas som avlagda textilier har förts till välgörenhetsorganisationer. 
En annan utmaning är att få konsumenterna att lämna in textil-avfallet i slutna plastpåsar. Om mögliga kläder och insektätna textilier läggs i samma kärl kan de lätt kontaminera andra produkter.
– Det har varit mycket tal om att minska användningen av plast och folk är tveksamma till plastpåsar. Det är jätteviktigt att förklara orsakerna och när vi berättar att plastpåsarna skyddar materialet förstår folk det.

Artikeln är producerad i samarbete med nättidningen Versus och med finansiering från Maj och Tor Nesslings stiftelse. Den finns i finsk översättning på versuslehti.fi.

Miljörådgivare Mikaela Sundqvist på Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab säger att invånarna måste få klara, enkla och tillräckligt korta instruktioner för hur olika material ska återvinnas. ”För text-ilier är det viktigt att veta vad man kan föra till välgörenhetsorganisationer och vad som kan sorteras som avlagda textilier.” Foto Magnus Östman

Cirkulär ekonomi

- En ekonomisk modell där man inte ständigt producerar mer föremål och förbrukar jungfruliga naturresurser. 
- Konsumtionen grundar sig på tjänster: delning, hyrning och återvinning. 
- Bibliotek, bilpooler, stadscyklar, second-hand-affärer och loppmarknader är populära delningstjänster. 
- Saker och material ska gå att använda så länge som möjligt och sedan återvinnas. 
- Viktiga koncept är produkt- och serviceplanering som är inriktade på att minimera avfall och spill, reparation, renovering, återanvändning och återvinning.

Källa: Sitra.fi

 

 

Avfall i Finland

- 2018 producerades cirka tre miljoner ton kommunalt avfall i Finland, det är 230 000 ton mer än 2017.
- Mängden motsvarar 550 kilogram per invånare.
- Av avfallet återvinns i medeltal 41 procent, 57 procent utnyttjas som energi, främst genom förbränning.
- 2035 ska återvinningsgraden för avfallet vara 65 procent. 
- Kring 0,7 procent av avfallet slutdeponeras på en avstjälpningsplats.

Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Vi är alla beroende av biodiversiteten

Varför är det viktigt att be­vara den naturliga mångfalden? Spelar det någon roll om en mask eller en mygga försvinner? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.Läs mera »
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Över öde vatten

Kasariselkä ligger spegelblank så långt ögat når. Fjärden är så vidsträckt att det är med nöd och näppe man ser en skogsrand resa sig över horisonten längst borta i söder. Kasariselkä är en av de stora fjärdarna i Enare träsk, Finlands tredje största sjö.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Mat ur naturen: kirskål och duntrav

De späda skotten av kirskål är användbara i matlagningen på en mängd olika sätt. Duntravens unga skott kan med fördel ersätta sparris eller bondböna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020

Biodiversitetens diversa betydelse

Vid sidan av klimatförändringen är förlusten av biologisk mångfald ett av de allra största hoten mot naturen globalt. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.Läs mera »
Jaska Halttunen. Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019