Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Bevara fladorna bättre

De är många och små och extremt viktiga för fisk, smådjur och vattenväxter. Men de allra flesta flador är påverkade av mänskan i mer eller mindre hög grad.

Det EU-finansierade forskningsprojektet Kvarken Flada pågick åren 2017–2020 och omfattade både den finska och den svenska sidan av Kvarken. Inom landskapet Österbotten identifierades inte mindre än 1942 flador och dess utvecklingsstadier (se figur). 
Endast 17 procent av de undersökta objekten var opåverkade av mänskan. I alla de övriga fanns bryggor, bebyggelse på stranden och muddrade passager. I medeltal noterades 14 bryggor per flada i Österbotten. De flador som befanns vara opåverkade var i regel små, under en hektar. Så små vatten-områden har i regel inte varit intressanta att exploatera.
Många flador var påverkade av aktiviteter i avrinningsområdena i form av skogsdiken och kalhyggen. I en femtedel av fladornas avrinningsområden noterades kalhyggen. Sådana ingrepp leder till att näringsämnen från land transporteras ut i fladorna med ökad risk för algblomningar, syrebrist vid bottnen och fiskdöd. Surt vatten från diken i sulfatjordar är ett speciellt problem för Österbotten.
Att fladorna och deras olika utvecklingsstadier är ekologiskt värdefulla gav Kvarken Flada ytterligare bevis på. Många fladamiljöer visade sig ha en välutvecklad vattenvegetation med bland annat kransalger, som indikerar god vattenkvalitet. Vattenväxterna bidrar till att fasta partiklar i vattnet snabbare sedimenterar på bottnen som stabiliseras av växternas rötter. Vattenväxterna gör därmed vattnet klarare och inte tvärtom, vilket är en vanlig feluppfattning.
Speciellt de vegetationsrika delarna av fladorna och glona befanns vara viktiga lekområden för gädda, abborre och andra fiskar. Det fanns ett tydligt samband mellan temperatursumman och antal yngel per kvadratmeter: ju varmare flada desto större yngeltäthet. 
I utloppet från ett glo noterades i slutet av juni 2018 över 100 000 utvandrande gädd-yngel – per timme! Det visar hur viktiga fladamiljöerna är som rekryteringsområden för fiskpopulationerna i den omgivande skärgården.



Att en så stor del av fladamiljöerna är påverkade av mänskan är oroväckande. Muddringar grumlar upp vattnet, vilket skadar vegetation och i synnerhet fiskrom och yngel. Av de österbottniska fladorna med storlek 1–10 hektar har var fjärde i något skede muddrats. Detta trots att flador under 10 hektar är fredade enligt vattenlagen. 
I den senaste bedömningen av hur hotade olika naturtyper är i Finland klassas både flador och glon som sårbara (VU).
– Det är viktigt att göra markägare mer medvetna om hur viktiga fladorna är för att minska risken att de utsätts för skadliga ingrepp, säger Anette Bäck vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa.
Hon har varit med och koordinerat projektet Kvarken Flada och lyfter speciellt fram ytterskär-gårdens fladamiljöer. 
De har en viktig roll som fisklekplatser eftersom de tidigt värms upp på våren, medan det omgivande havet ännu är kallt. I innerskärgården värms havsvattnet snabbare upp och här fungerar också öppnare havsvikar och åmynningar som fisklekplatser vid sidan av flador. 

 

Återställ i naturtillstånd

I många flador har man grävt upp mynningen för att öka vattencirkulationen och möjliggöra båttrafik. Ett ökat inflöde av kallt havsvatten påverkar fiskars yngelproduktion negativt om våren. Ett fördjupat inlopp till fladan kan också leda till att den dräneras och helt töms på vatten vid extrema lågvattenperioder i havet. Följderna blir katastrofala för vegetation, smådjur och fisk.
Det har tidigare gjorts försök att återställa fladamiljöer i naturtillstånd. Ralf Wistbacka har i flera repriser arbetat med fladarestaureringar i Österbotten. Ofta har det gällt att delvis fylla igen uppgrävda kanaler för att återskapa det grunda naturliga utloppet. Det finns fler exempel på lyckade restaureringar, bland annat Bobäcksfladan i Replot, där numera både fisk och grodor leker.
Restaureringar ingick också i Kvarken Flada-projektet. På den svenska sidan av Kvarken gjordes flera försök med att fylla igen tidigare uppgrävda flada- och glomynningar. Ett intressant fall var den gloflada som tidigare ofta torkat ut under vårens lågvatten på grund av den förstorade mynningen, men som året efter att mynningen delvis fyllts igen hyste en större täthet av gäddyngel än i någon annan av de 74 flador som studerades inom projektet.
Ralf Wistbacka är nöjd att det mycket omfattande Helmi-programmet för restaurering av naturtyper i Finland också omfattar flador och deras utvecklingsstadier.
– Det är viktigt att man först undersöker fladamiljöers vegetation, fiskförekomst och vattenkvalitet. Fiskvandringens historik kan i regel fås av ortsbor, men nuläget bör karteras genom provfiske och nya observationer.
Åtgärderna måste planeras noggrant och får inte vara för snävt riktade för att gynna bara en del av växt- och djurlivet. 
– Det är viktigt att beakta helheten, betonar Wistbacka.

Vid Hallskär på den svenska sidan av Kvarken fylldes mynningen till en flada delvis igen. Situationen före ingreppet på den övre bilden och efter ingreppet nedan. Foto Anniina Saarinen

Kvarken Flada

- finskt-svenskt forskningsprojekt 2017–2020

- samarbete mellan Fortstyrelsens naturtjänster, NTM-centralen i Södra Österbotten, Naturresursinstitutet
LUKE, Länsstyrelsen i Västerbotten

- finansiärer: Interreg Botnia-Atlantica, Havs- och vattenmyndigheten, Österbottens förbund, Ostrobothnia Australis r.f.

- metoder: analys av äldre flygbilder, ny flygfotografering, dykning, provfiske

- vattenvegetation, insektsfauna och fisk studerades närmare i 74 objekt

- mer information och slutrapporter på projektets webbsida

Från förflada till glosjö

En flada är ett skede i utvecklingen då en havsvik med grund mynning småningom omvandlas till en sjö till följd av landhöjningen. 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2020
Kommentarer (0)
Skriv siffran 2 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Temperaturen stiger i Östersjön

Det blir allt tydligare att Östersjöns vatten sakta men säkert blir varmare. Marina värmeböljor förekommer under alla årstider. Havsforskarna satsar nu stort på att förstå hur klimatförändringen påverkar havets ekosystem.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Skördetid för frön

Hösten är mognadens och fröspridningens tid. Att ta tillvara frön och så dem nästa år ger tillfredställelse av att vara självförsörjande och av att följa med växternas hela livscykel. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Med muskelkraft i naturen

– Det mesta går att fixa om man som amputerad bara har en stark passion för det man vill göra. Det säger Kaisa Leka, som tillsammans med sin man Christoffer gjort långturer på cykel i över 20 länder – trots att Kaisas båda fötter är amputerade. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Klimatkompensera eller inte?

Det blir allt vanligare att företag eller privatpersoner betalar för att någon annan ska minska sina utsläpp av koldioxid eller öka kolbindningen istället för att man åtgärdar sina egna utsläpp. Gröna energiprojekt eller beskogning är exempel på projekt som ofta understöds. Detta är i sig lovvärt, men systemet med frivilliga kompenseringar är inte problemfritt.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Vårdbiotoperna är artrika och vackra

Genom att restaurera vårdbiotoper slår man två flugor i en smäll: biodiversiteten i våra artrikaste naturmiljöer gynnas och vackra landskap skapas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.Läs mera »
Fabio Balotari-Chiebao, Finlands Natur nr 2/2021

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"Läs mera »
Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021

Påverka i landskapen

Vi bor alla i ett landskap och den vardagliga miljön runtomkring oss är långt förutbestämd av beslutsfattarna på landskapsnivå – ofta redan för åratal sedan. Hur mycket som egentligen styrs av kommunöverskridande landskap istället för en egens hemkommun kan vara överraskande. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 2/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021