Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Välj rätt stormkök

Ett välfungerande stormkök är en förutsättning för att matlagning i naturen ska vara rolig och att slutresultatet blir gott!

Numera finns det ett brett utbud av kokutrustning för matlagning i det fria. I regel lönar det sig att betala lite mer för en utrustning av ett känt märke än att välja det billigaste alternativet från butikshyllan. En utgångspunkt är att dina egna behov borde styra ditt val – det lönar sig inte att köpa de största kokkärlen med den kraftigaste brännaren om du vet att du oftast gör mat bara åt dig själv. Det blir onödigt dyrt och framförallt tungt att bära med sig. Om du bara tänker koka vatten, klarar du dig med de moderna kök som förenklat består av en stor mugg och en tillhörande liten brännare
 

Vikten är en faktor att beakta, kökets bränsle en annan. Bekvämast är att använda ett sprit- eller gaskök. De är de klart vanligaste alternativen bland tillverkare och återförsäljare.
Henrik Jern, ledare för Axxells utbildning för vildmarksguider, berättar att en fördel med spritköken är att de brinner tyst, medan ett gaskök kan susa rätt kraftigt. Det kan vara störande i naturens stillhet. En stor fördel med gasköken är att lågan går lätt att reglera. Med gaskök går det definitivt lättare att undvika att plättarna i stekpannan blir vidbrända, än med spritkök vars låga är svår eller omöjlig att reglera.
Ett tredje alternativ är bensin, som rekommenderas som bränsle vintertid eftersom sprit och i synnerhet gas brinner dåligt i kyla. Att koka upp vatten med dem som bränsle tar orimligt lång tid och åtgången är dubbelt så stor som sommartid.
Då Henrik Jern är ute på vintertur använder hans studerande lyspetroleum som bränsle i kök av typen multifuel. I dessa kan man bränna bensin, petroleum och gas. Petroleum är mindre eldfarligt än bensin om olyckan är framme. Använder man bensin bör den vara av renad kvalitet, såsom alkylatbensin avsedd för mindre fyrtaktsmotorer.
Multifuelköken är betydligt svårare att använda, de har en mer komplicerad konstruktion och går lättare sönder. Jern rekommenderar att de endast används då temperaturen är så låg att det är svårt att elda med sprit eller gas.
– Det är allt orsak att öva sig att använda sitt multifuelkök innan man sticker ut på en långtur om vintern.
 

Hur väl matlagningen lyckas är också i hög grad beroende av vilka kokkärl du använder. Kastruller, stekpannor och kaffepannor för fältbruk kan vara gjorda av åtminstone aluminium, titan eller rostfritt stål, alla med sina egna för- och nackdelar (se tabellen nedan).
Jern har varit speciellt nöjd med Trangias Duosal-serie, som är en kombination av aluminium på utsidan och rostfritt stål på insidan. Tyvärr tillverkas inte den här serien för tillfället.
I teflonbekädda stekpannor och kastruller fastnar maten inte lätt, men teflon är tvivelaktigt ur hälso- och miljösynvinkel. De här kokkärlen har dessutom kortare livstid än motsvarande kärl utan teflon.

 

 

Flera fabrikat har stormkök där man kan byta gasbrännaren mot en spritbrännare, allt efter behov.

 

 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Temperaturen stiger i Östersjön

Det blir allt tydligare att Östersjöns vatten sakta men säkert blir varmare. Marina värmeböljor förekommer under alla årstider. Havsforskarna satsar nu stort på att förstå hur klimatförändringen påverkar havets ekosystem.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Skördetid för frön

Hösten är mognadens och fröspridningens tid. Att ta tillvara frön och så dem nästa år ger tillfredställelse av att vara självförsörjande och av att följa med växternas hela livscykel. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Med muskelkraft i naturen

– Det mesta går att fixa om man som amputerad bara har en stark passion för det man vill göra. Det säger Kaisa Leka, som tillsammans med sin man Christoffer gjort långturer på cykel i över 20 länder – trots att Kaisas båda fötter är amputerade. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Klimatkompensera eller inte?

Det blir allt vanligare att företag eller privatpersoner betalar för att någon annan ska minska sina utsläpp av koldioxid eller öka kolbindningen istället för att man åtgärdar sina egna utsläpp. Gröna energiprojekt eller beskogning är exempel på projekt som ofta understöds. Detta är i sig lovvärt, men systemet med frivilliga kompenseringar är inte problemfritt.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Vårdbiotoperna är artrika och vackra

Genom att restaurera vårdbiotoper slår man två flugor i en smäll: biodiversiteten i våra artrikaste naturmiljöer gynnas och vackra landskap skapas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.Läs mera »
Fabio Balotari-Chiebao, Finlands Natur nr 2/2021

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"Läs mera »
Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021

Påverka i landskapen

Vi bor alla i ett landskap och den vardagliga miljön runtomkring oss är långt förutbestämd av beslutsfattarna på landskapsnivå – ofta redan för åratal sedan. Hur mycket som egentligen styrs av kommunöverskridande landskap istället för en egens hemkommun kan vara överraskande. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 2/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021