Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.

För Cecilia Damström är det naturligt att ta ställning till politiska och ofta även kontroversiella frågor genom sin musik. Som kompositör har hon skrivit verk som tar ställning till jämställdhet mellan könen, dryftar
människorättsfrågor i samband med flyktingkrisen, ifrågasätter miljöförstörande produktion och betraktar maktbalanser, såsom människans förhållande till djuren.
– Jag har börjat bli medveten om hur viktig naturen är. Man tar den lätt för given i Finland, och jag börjar först nu med åren inse att inget är en självklarhet, funderar Cecilia Damström som är uppvuxen och bosatt i Helsingfors. Hennes familj har sommarstuga på Sommaröarna i Esbo skärgård där hon s­pend­erat tid med att betrakta havet och observera djurlivet. Överraskande möten med vilda djur har gjort intryck på Damström. På holmen har hon träffat på bland annat rovfåglar och rådjur, förutom de dagliga måsarna.
 

Damström fick sin grundutbildning vid Rudolf Steinerskolan i Helsingfors, vilket hon upplever att har bidragit till att hon fick en naturnära uppväxt. Genom att vistas i den närliggande centralparken fick hon färdig­heter och oskriven kunskap som format hennes världsbild, i vilken ingår respekt för naturen och omgivningen.
Skolans specialitet med prao i gymnasiet fick Damström att åka till en biodynamisk bondgård i Tyskland. Praktikperioden i ett kålland fick henne att tänka på hur människan är en del av kretsloppet, ett kugghjul, och inte allsmäktig över naturen. Det kom senare att återspeglas i hennes konstnärliga alster som tonsättare.
Kompositören Cecilia Damström blev bekant för tv-tittarna då Radions symfoniorkester höll sin galakonsert på självständighetsdagen 2020. Damström öppnade konserten med ett anförande på svenska om nation­alitet, identitet och Finlands självständighet. Radions symfoniorkester RSO framförde Damströms verk Tundo! som kommenterar flyktingkrisen och människovärdet i en anonym debatt. Många har i princip inget emot flyktingar men bara så länge deras ankomst inte påverkar ens eget bekväma liv. I verket Tundo! har Damström försökt fånga vyerna och väderleken i miljöerna som flyktingarna fått uppleva på sin väg mot en tryggare framtid.
– Jag skapar ett landskap med stråkarna som spelar två treklanger, en dur och en moll, efter varandra med svällande och minskande dynamik, såsom havets vågor. Jag försöker skapa små krusningar på vattenytan genom en effekt som heter tremolo, där stråkarna spelar samma ton väldigt snabbt efter varandra. Stråkarna glider fram och tillbaka mellan de två ackorden, men alltefter som ovädret tilltar i styrka, blir avståndet mellan de två ackorden allt större, såsom även vågorna.


Som tonsättare vill Cecilia Damström fördjupa politiska frågeställningar från verbala diskussioner till något som berör flera sinnen och väcker därmed flera känslor och tankar.
– Ju fler sinnen man använder, desto svårare blir det att vara likgiltig, resonerar Damström. I Requiem for our Earth kombinerar hon körsång med elektroniska ljudeffekter, ljudspår och videobild för att stimulera olika sinnen. Hon har samarbetat med konstnären Marek Pluciennik som skapat videorna till verket. Hon önskade ännu få lukt och beröring med i upplevelsen, men det har inte gått att ordna av praktiska skäl.
 

Requiem for our Earth gjordes på beställning av Akademiska Damkören Lyran. Den Helsingforsbaserade kören beställde ett verk om klimatförändringen. Precis som
klimatförändringen, är verket en mångfacett­erad helhet som knyter an till flera områden i samhället och flera politiska diskurser. Verket kritiserar gruvdrift och ifrågasätter hög­effektiv skogsavverkning där onödigt mycket ungskog avverkas. Samtidigt tangeras tanken om människans roll som herde
över resten av naturen och den intensiva djur­produktionens inverkan på miljön och människans kollektiva samvete.
Verket påminner om politikern och författaren Osmo Soininvaaras provocerande påstående om att Finland är Europas Kongo. Det kan vara en ögonöppnare om man inte tidigare insett hur utbredd Finlands gruvdrift är. Kören sjunger direkta paragrafer ur gruvlagen, ackompanjerad av glada, afrikanska toner och svängiga rytmer samtidigt som filmen bakom demonstrerar gruvdrift och pengar som sprängs i luften. Efter kritiken mot Finlands lagstiftning får även köttindustrin en släng av sleven. Enligt Damström är köttindustrin en betänklig verksamhet som borde diskuteras mera. Framför videomaterialet från ett grisslakteri spelar Damström
tidigare försvarsminister Jussi Niinistös episka påstående om blomkåls-smoothie som exempel på vegetarisk mat och hans utläggning om att en strävan efter en utökad vegetarisk matkonsumtion är extremism. På scenen vänder kören ryggen mot publiken för att symbolisera hur lätt det är att vända bort blicken. Med inslaget vill Damström fråga vilkendera egentligen kan betraktas som extremism: ett pärlband av hängande gris­kadaver i en köttfabrik eller flera måltider med blomkål?
Damström ville också tangera un­dan­­flykten om att en kristen världsbild skulle rättfärdiga människan att behandla djuren som massprodukter. Damström menar att människan inte står över naturen. I verket har Damström komponerat citat ur påven Benedictus tal där han vädjar till oss att ta hand om planeten, och han tar därmed ställning till att kristendom inte förespråkar en intensiv köttproduktion.


 

Kören ropar paroller från klimatmarschen i Helsingfors: Nielut ylös, päästöt alas (på svenska ungefär ”upp med sänkorna, ner med utsläppen”). Tempot för den ekologiska krisen accelererar och till slut faller Antarktis i bitar och havets koraller bleknar och dör av föroreningar. Slutligen finns bara vatten kvar. Konstverket är dramatiskt, men det är också verkligheten. Damström vill skaka om åhörarna och förstärka viljan att rädda världen, nu.
– Det är lätt att peka på andra, men man borde börja med att städa sin egen bakgård och ändra det man själv kan påverka. Man måste se vilka problem vi har här i Finland och försöka lösa dem först.
 

Cecilia Damström är inte ensam om att ta upp miljöfrågor i sin musik.
– Miljöfrågor förenar de flesta av oss och många inom musikbranschen är medvetna om dessa. Konstens roll är att ta ställning. Musiker lyfter ofta fram det som ligger nära en själv. Varför se flisan i broderns öga men inte märka bjälken i sitt eget, frågar Damström retoriskt. Det är viktigt att man börjar hos sig själv.
Förutom klimatkrisen och människorättsfrågor har Damström diskuterat människan förhållande till djuren. Barnoperan Djurens planet diskuterar människans förhållande till djur och i berättelsen får människan och hennes keldjur omvända roller. Damström komponerade barnoperan till ett libretto skrivet av barnboksförfattaren Monica Vikström-Jokela. Manuset och berättelsen skrevs tillsammans med elever på lågstadiet som fick vara med och forma berättelsen. Slutresonemanget i operan är att vår planet, Jorden, inte kan fortsätta betraktas som endast människans planet utan den tillhör även djuren omkring oss. Djurens planet var ett beställningsarbete för Finlands nationalopera och uruppfördes 2019.
Cecilia Damström har inte ännu sagt allt hon vill säga. Världen är inte färdig än. För tillfället jobbar hon på ett stycke om hav och förnybar energi på beställning av Akademiska Sångföreningen. Tillsammans med tonsättarna Alex Freeman och Andrea Eklund skapas en ny trilogi som kommer att handla om förnybar energi: sol, vind och vatten, där alla element visuellt binds ihop av ljuskonstnär Alexander Salvesen. Damström fokuserar på elementet vatten och vågenergi.
– Om man utnyttjade all vågenergi som finns att utvinnas i världens hav, kunde vi slippa kärnavfallet från 700–800 kärnkraftverk, säger Damström och ifrågasätter både kärnkraft och fossila bränslen som energiform, och speciellt de summor som investerats i Olkiluoto 3.
Verket planeras få sitt uruppförande i februari 2022.

Bakom Damströms ställningstaganden finns alltid många timmar av påläsning och faktagranskning. Förutom att behandla stora, politiska och även kontroversiella teman i sina verk använder Damström sin position också till att inspirera. I sociala medier uppmuntrar hon till klimatgärningar och delar med sig av fakta i begriplig form genom text och bilder. Ett komplement till hur hon vill nå ut med sina budskap genom olika sinnen.

 

Se och hör verket Requiem for our Earth på Youtube!

Cecilia Damström
- 32 år och bosatt i Helsingfors
- Bachelor of Music, composer, 2014, Tammerfors yrkeshögskola
- Musikpedagog YH, pianist, 2017, Tammerfors yrkeshögskola
-Har studerat Master of Music vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet

 

 

 

"Ju flera sinnen man använder desto svårare blir det att vara likgiltig”

 

 

 

 

 

 

 

 

”På scenen vänder kören ryggen mot publiken för att demonstrera hur lätt det är att vända bort blicken.”

 

Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021
Kommentarer (0)
Skriv siffran 1 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Vårdbiotoperna är artrika och vackra

Genom att restaurera vårdbiotoper slår man två flugor i en smäll: biodiversiteten i våra artrikaste naturmiljöer gynnas och vackra landskap skapas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.Läs mera »
Fabio Balotari-Chiebao, Finlands Natur nr 2/2021

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"Läs mera »
Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021

Påverka i landskapen

Vi bor alla i ett landskap och den vardagliga miljön runtomkring oss är långt förutbestämd av beslutsfattarna på landskapsnivå – ofta redan för åratal sedan. Hur mycket som egentligen styrs av kommunöverskridande landskap istället för en egens hemkommun kan vara överraskande. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 2/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Myrarna kan ännu räddas

Genom att fylla igen gamla diken kan man återskapa myrarnas naturliga vattenbalans och få myrens växter och djur att återvända. Det här satsar man nu stort på inom livsmiljöprogrammet Helmi.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Aktivistens handbok: Påverka i kommunen

Hur kan du påverka din omgivning och hur får du gehör för dina åsikter och idéer? I den här serien ger vi dig verktyg till att vara en aktiv medborgare och invånare. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Välj rätt stormkök

Ett välfungerande stormkök är en förutsättning för att matlagning i naturen ska vara rolig och att slutresultatet blir gott!Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

Över vita vidder

I östra Lappland bjuder UKK-nationalparken med sina mjukt böljande fjällandskap på fantastiska naturupplevelser även vintertid. Men den som ger sig ut i den här ödemarken ska helst vara både vältränad och försedd med rätt utrustning. Läs mera »
Bernt Nordman, Finlands Natur nr 4/2020