Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Myrarna kan ännu räddas

Genom att fylla igen gamla diken kan man återskapa
myrarnas naturliga vattenbalans och få myrens växter och djur att återvända. Det här satsar man nu stort på inom livsmiljöprogrammet Helmi.

Av Finlands yta upptas en tredjedel av myrmark. Det gör vårt land till ett av de myr-rikaste i världen. Men Finland ligger också i topp när det gäller utdikning och torrläggning av myrar. Över hälften av myrarealen har dikats för att gynna skogens tillväxt, ge ny åkermark eller för att utvinna torv.
Myrar som dikats förlorar sin naturliga flora och fauna. Det gäller allt från vitmossa och olika starrarter till insekter och fåglar anpassade till ett liv på myren. Av de rödlistade arterna i Finland är myrarna den viktigaste livsmiljön för 280 arter, vilket är 13 procent av alla rödlistade arter. Av de olika myrtyperna är 37 procent rödlistade.
I Finland har myrar restaurerats redan i flera decennier. Därför finns det idag mer erfarenhet och kunskap om hur man framgångsrikt kan återställa myrar i naturtillstånd, jämfört med andra naturtyper. Det handlar främst om att återställa den naturliga vattennivån i myrar som hunnit torka ut till följd av dikningen. Bäst är att bygga fördämningar i de gamla dikena eller helt fylla igen dem. Det senare är i regel effektivast.
–  I 95 procent av fallen använts grävmaskin. Om dikena är svåra att komma åt med grävmaskin har vi fått ta till spaden, berättar Helena Lunden, planerare på Forst-styrelsen. I höstas ledde hon en grupp frivilliga som på talko fyllde igen och dämde upp diken i Sibbo storskogs nationalpark.


Ibland kan det vara nödvändigt att utföra grävarbeten i myrarnas närområden för att leda vattnet från dessa in mot myren. Det höjer myrens vattennivå och kan bidra till ökad skogstillväxt utanför myren, vilket markägare ofta eftersträvar.
Förutom att höja vattennivån kan det vara aktuellt att avlägsna träd som vuxit upp efter dikningen. Detta eftersom träden bidrar till att torka ut myren genom att stora mängder vatten avdunstar via dem.



Det är främst i nationalparker och andra statsägda naturskyddsområden som myrar restaurerats under Forststyrelsens naturtjänsters ledning. Aulikki Alanen, miljöråd vid Miljöministeriet och ansvarig för myrarna inom livsmiljöprogrammet Helmi, berättar att det är en utmaning att kunna restaurera också privatägda myrar. Orsaken är främst resursbrist vid Jord- och skogsbruksministeriet. Bland markägare verkar det finnas intresse att återställa myrmark i naturtillstånd.
– Sedan Helmi-programmet kom igång i början av förra året har en hel del markägare hört sig för om möjligheterna att återskapa den ursprungliga myrnaturen på sina marker, berättar Alanen.
Hon tror att många markägare tog illa vid sig under den stora utdikningsboomen under 1960- och 1970-talet. Då ödelades ofta myrnaturen samtidigt som den önskade skogstillväxten uteblev. Intressant nog har flera av de som i tiden grävde myrdikena nu varit med om att fylla igen dem.
 

Många olika myrtyper har restaurerats och för det mesta har resultatet varit lyckat, berättar Alanen.
Återhämtningen efter restaureringen har
studerats av forskare vid Jyväskylä universitet och Forststyrelsen inom ett EU-finansierat projekt. Undersökningarna visade att vitmossorna på nytt koloniserade myrmark inom fem år efter restaureringen. Samtidigt minskade andelen mossor typiska för skogsmark.
Också myrens fåglar verkar gynnas av restaureringsåtgärder. Då myrens ursprung-liga vattenbalans återställdes ökade antalet häckande fågelarter anpassade till ett liv på myrar. Ljungpiparen var en av de arter som tydligt gynnades av restaureringen.
Ett stort antal insekter är starkt knutna till myren som livsmiljö, och deras antal har visat sig vara mindre på utdikade myrar än på myrar i naturtillstånd. Forskarna kunde konstatera att fem år efter att de undersökta myrarna restaurerats hade antalet dagfjärils-arter typiska för myrar ökat signifikant. Antalet arter och exemplar av trollsländor hade ökat redan tre år efter restaureringen.
Det är inte bara biodiversiteten som gynnas då myren återgår i naturtillstånd. Den ovannämnda studien visade att restaureringen också hade en positiv effekt på vatten-kvaliteten, så att mindre mängder organiska ämnen och kväveföreningar rann ut i vattendragen än före restaureringen.
Restaurerade myrar återfår också sin vattenbindande förmåga och motverkar därmed översvämningar i närliggande vattendrag. Och sist men inte minst börjar myrar som restaurerats på nytt binda kol efter att de som utdikade läckt koldioxid till atmosfären och bidragit till klimatförändringen.

Restaurerad myr i Salamajärvi nationalpark. Foto Magnus Östman

Myrsiffror

- av Finlands 9,3 miljoner hektar myrmark är kring hälften utdikad. I södra Finland är andelen betydligt större.
- i naturskyddsområden finns 1,2 miljoner hektar myrmark, av vilka 50 000 hektar har dikats före fredningen
- en fjärdedel av våra växtarter förekommer på myrar
- 80 av de 235 fågel-arter som häckar i Finland är beroende av myrarna i något skede av sitt liv
- omkring 30 000 hektar myrmark på naturskyddsområden har restaurerats
- målsättningen är att ytterligare 12 000 hektar ska restaureras inom Helmi-programmet under regeringsperioden 2020-2023.

Helmi

- av Miljöministeriet lett program för restaurering av livsmiljöer
- baserat på regeringen Sanna Marins regeringsprogram
- har sex huvudsakliga teman: utökat skydd av myrar (målsättning 20 000 ha 2020–2023), restaurering av myrar (12 000 ha), iståndsättning av kulturbiotoper (15 000 ha), restaurering av fågelvatten (80 objekt),
skötsel av livsmiljöer i skog (600 objekt), iståndsättning av småvatten och strandnatur (200 objekt)
- finansiering 2020: 42 miljoner euro
- ett specialunderstöd på 3 miljoner euro till kommuner gör det möjligt att restaurera 45 objekt i 36 kommuner
- i maj är det meningen att regeringen ska Helmis livsmiljöprogram fram till 2030. Det innehåller kvantitativa (för myrarna minst 50 000 ha) och kvalitativa målsättningar för hur livsmiljöerna ska förbättras under de närmaste tio åren. Här ingår både naturskyddsområden och områden som inte är skyddade.

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021
Kommentarer (1)
Skriv siffran 6 med bokstäver:
En utmärkt belysande artikel över restaureringarnas fördelar i ett nötskal!
Camilla13.04.21 kl. 12:58
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Myrarna kan ännu räddas

Genom att fylla igen gamla diken kan man återskapa myrarnas naturliga vattenbalans och få myrens växter och djur att återvända. Det här satsar man nu stort på inom livsmiljöprogrammet Helmi.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Aktivistens handbok: Påverka i kommunen

Hur kan du påverka din omgivning och hur får du gehör för dina åsikter och idéer? I den här serien ger vi dig verktyg till att vara en aktiv medborgare och invånare. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Välj rätt stormkök

Ett välfungerande stormkök är en förutsättning för att matlagning i naturen ska vara rolig och att slutresultatet blir gott!Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

Över vita vidder

I östra Lappland bjuder UKK-nationalparken med sina mjukt böljande fjällandskap på fantastiska naturupplevelser även vintertid. Men den som ger sig ut i den här ödemarken ska helst vara både vältränad och försedd med rätt utrustning. Läs mera »
Bernt Nordman, Finlands Natur nr 4/2020

Ny ordförande

Henna Björkqvist tog över ordförandeklubban av Andrea Weckman vid Natur och Miljös förbundskongress i september. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2020

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är. Läs mera »
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2020

Bevara fladorna bättre

De är många och små och extremt viktiga för fisk, smådjur och vattenväxter. Men de allra flesta flador är påverkade av mänskan i mer eller mindre hög grad. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2020

Rucka dina rutiner lättare än du tror

En klimatsmart livsstil behöver inte betyda enorma uppoffringar, visar resultaten från ett nytt forskningsprojekt. Läs mera »
Janne Wass