Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"

En kylig och klar septemberdag med bleke sitter jag på aktertoften i morfars roddbåt. Jag är åtta. Båten är byggd i trä, av gamla farbror Dahlström på Ramsholm. Han var en av de sista bofasta fiskarna här ute. Jag vet det inte då, men den roddbåten kommer att överleva flera av de plastbåtar som jag kommer att skaffa senare i livet. Den finns ännu kvar.
– Sitt stilla i båten, säger morfar och reser sig upp från roddarbänken. Han böjer sig ned och tar ett stadigt björngrepp om det stora metallföremålet som står mellan oss i båten. En rostig gammal järnkamin. “Porin Matti”. Den faller ned i det mörkgröna vattnet med ett dovt plums och försvinner under ytan med ett sorgset sörplande.
Det var så man gjorde sig av med uttjänta prylar på morfars tid. Man gav dem tillbaka till naturen. Förr eller senare rostade de bort eller förmultnade. 
 

Sedan kom plasten till skären. För några år sedan byggde min hustru och jag en stuga på mormors och morfars gamla holme. När vi grävde grunden hittade vi en begravd plastpåse med skräp i. Den innehöll bland annat tomma filburkar, med texten fortfarande fullt läslig. Tidigt sjuttiotal. Morfar hade ätit den där filen, han älskade fil till frukosten.
Sedan gick han ut och grävde ned soporna. Inte menade han något illa med det. Det var så som hans generation alltid gjort. Och generationerna före honom. Plast var någonting nytt för dem, de kunde inte föreställa sig att det är mer eller mindre evigt, och att det med tiden så totalt skulle komma att lusa ned det hav och de klippor som morfar älskade så djupt.
Eller är plasten evig? Nja, inte ens diamanter är eviga (diamanter brinner, visste du det?). De säger att plasten aldrig försvinner, att den bara smulas ned till mindre beståndsdelar och blir till mikroplast som invaderar både djurens och våra egna kroppar. 
Det stämmer ju i och för sig, men det här beror egentligen mest bara på att plast är så nytt, ur det jordiska livets perspektiv. Naturen har inte hunnit utveckla enzymer och mikrober som kan bryta ned plast. Men den jobbar på saken.
För ett par år sedan hittade forskare plastätande bakterier utanför New Delhi i Indien. Det visade sig att bakterierna bryter ned polystyren, som används i engångsförpackningar och liknande. Fyndet gjordes i våtmarkerna ett tiotal kilometer utanför den indiska huvudstaden.
År 2016 hittade japanska forskare liknande bakterier på en soptipp i Japan, i färd med att mumsa i sig PET-plast.
 

Nu är det här ju definitivt ingen orsak att börja strö ännu mer plastsopor omkring sig i naturen, i hopp om att det bryts ned av bakterier i sinom tid. Det kommer förvisso att hända – naturen hatar outnyttjade resurser, och just nu är plasten en sådan. Men det är bara temporärt.
Naturen har tid att mixtra med sånt här, tills de plastätande bakterierna tar sin plats i ekosystemen. Det kan ta hundra år till, eller tusen. Naturen har inte bråttom. 
Det har däremot vi. Vi drunknar bokstavligen i den skiten, ursäkta mitt språkbruk. Tur nog är morfar inte bland oss längre så att han behöver se allt det där som flyter i land när nordan blåser.

Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021
Kommentarer (0)
Skriv siffran 8 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Vårdbiotoperna är artrika och vackra

Genom att restaurera vårdbiotoper slår man två flugor i en smäll: biodiversiteten i våra artrikaste naturmiljöer gynnas och vackra landskap skapas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.Läs mera »
Fabio Balotari-Chiebao, Finlands Natur nr 2/2021

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"Läs mera »
Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021

Påverka i landskapen

Vi bor alla i ett landskap och den vardagliga miljön runtomkring oss är långt förutbestämd av beslutsfattarna på landskapsnivå – ofta redan för åratal sedan. Hur mycket som egentligen styrs av kommunöverskridande landskap istället för en egens hemkommun kan vara överraskande. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 2/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Myrarna kan ännu räddas

Genom att fylla igen gamla diken kan man återskapa myrarnas naturliga vattenbalans och få myrens växter och djur att återvända. Det här satsar man nu stort på inom livsmiljöprogrammet Helmi.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Aktivistens handbok: Påverka i kommunen

Hur kan du påverka din omgivning och hur får du gehör för dina åsikter och idéer? I den här serien ger vi dig verktyg till att vara en aktiv medborgare och invånare. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Välj rätt stormkök

Ett välfungerande stormkök är en förutsättning för att matlagning i naturen ska vara rolig och att slutresultatet blir gott!Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

Över vita vidder

I östra Lappland bjuder UKK-nationalparken med sina mjukt böljande fjällandskap på fantastiska naturupplevelser även vintertid. Men den som ger sig ut i den här ödemarken ska helst vara både vältränad och försedd med rätt utrustning. Läs mera »
Bernt Nordman, Finlands Natur nr 4/2020