Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.

I undersökningen, som utfördes vid Yrkeshögskolan Novia och Helsingfors universitet bedömdes sårbarheten för vindkraft för 214 finländska fågelarter. Syftet med studien var att bedöma vilka häckfågelarter som förväntas löpa störst risk baserat på deras biologiska egenskaper, ekologiska krav och nationell bevarandestatus med tanke på den geografiska fördelningen av vindkraftsprojekt i Finland.
Det visade sig att tärnor, rovfåglar och måsar, men också vissa änder och skogslevande tättingar, är speciellt utsatta. Gällande tärnor, rovfåglar och måsar år resultaten i linje med den fokus för oro och debatt som redan tidigare förts i andra länder. Flera av de högst rankade arterna, såsom småtärnan och silltruten, finns främst längs kusterna, det vill säga geografiskt på samma platser där de flesta av de nuvarande och planerade vindkraftsparkerna i Finland ligger.


 

Vindenergi kan, liksom även andra energikällor, ha oönskade effekter på vilda djur, inklusive fåglar. Ett stort bekymmer är att kollision med vindkraftverk och annan infrastruktur kan ha negativa konsekvenser för bestånd av arter som redan har en ogynnsam bevarandestatus på grund av andra av människan orsakade faktorer.
År 2020 genererade totalt 821 vindkraftverk 9 procent av den el som konsumeras i Finland. En väsentlig ökning förväntas inom en snar framtid. När utbyggnaden av vindkraften expanderar blir det viktigt att inse riskerna för olika fågelarter och att placera vindkraftsparker där påverkan på de mest utsatta arterna kan undvikas.
 

Många forskare har tidigare fram-hållit att valet av var man ska bygga vindkraftsparker är speciellt viktigt för skyddet av sårbara arter. Detta gäller särskilt arter vars egenskaper, såsom långsam förökningstakt och ofördelaktiga bevarandestatus, hämmar återhämtningen efter att populationerna påverkats negativt. Ny internationell forskning tyder på att även en liten ökning av dödligheten på grund av kollisioner med turbinernas vingar kan påverka lokala populationer av känsliga arter avsevärt.
Kunskap om artens sårbarhet är ett första steg för att minska potentiella konflikter mellan fågelskydd och vind-energi. Resultaten av denna forskning visar att det finns flera arter som bättre än hittills bör beaktas när vindkraften byggs ut under de kommande åren. I kusttrakter är det skäl att förutom rovfåglar i högre grad beakta också tärnor, måsar och änder.

Topprankade fågelarter enligt prioriteringspoäng som beskriver hur sårbara de är för vindkraft i Finland (Balotari m.fl. 2021). Ett högt poängvärde innebär att arten enligt utförda beräkningar är speciellt sårbar för vindkraft.
CR = akut hotad, EN =starkt hotad, VU = sårbar, NT = nära hotad

Småtärna 14,0 EN

Kungsörn 13,0 VU

Silltrut 10,2 EN

Tornseglare 9,8 EN

Berguv 9,7 EN

Talltita 9,3 EN

Ormvråk 9,1 VU

Svarttärna 8,8 CR

Duvhök 8,3 NT

Bivråk 8,2 EN

   
     

Läs mer i originalpublikationen

Talltitan och vissa andra skogsarter lider av att skogen avverkas för att ge rum för vindkraftverk. Foto Magnus Östman

Topprankade fågelarter enligt prioriteringspoäng som beskriver hur sårbara de är för vindkraft i Finland (Balotari m.fl. 2021). Ett högt poängvärde innebär att arten enligt utförda beräkningar är speciellt sårbar för vindkraft.
CR = akut hotad, EN =starkt hotad, VU = sårbar, NT = nära hotad

Småtärna 14,0 EN

Kungsörn 13,0 VU

Silltrut 10,2 EN

Tornseglare 9,8 EN

Berguv 9,7 EN

Talltita 9,3 EN

Ormvråk 9,1 VU

Svarttärna 8,8 CR

Duvhök 8,3 NT

Bivråk 8,2 EN

   
 

 

 

Fabio Balotari-Chiebao, Finlands Natur nr 2/2021
Kommentarer (0)
Skriv siffran 3 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Temperaturen stiger i Östersjön

Det blir allt tydligare att Östersjöns vatten sakta men säkert blir varmare. Marina värmeböljor förekommer under alla årstider. Havsforskarna satsar nu stort på att förstå hur klimatförändringen påverkar havets ekosystem.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Skördetid för frön

Hösten är mognadens och fröspridningens tid. Att ta tillvara frön och så dem nästa år ger tillfredställelse av att vara självförsörjande och av att följa med växternas hela livscykel. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Med muskelkraft i naturen

– Det mesta går att fixa om man som amputerad bara har en stark passion för det man vill göra. Det säger Kaisa Leka, som tillsammans med sin man Christoffer gjort långturer på cykel i över 20 länder – trots att Kaisas båda fötter är amputerade. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Klimatkompensera eller inte?

Det blir allt vanligare att företag eller privatpersoner betalar för att någon annan ska minska sina utsläpp av koldioxid eller öka kolbindningen istället för att man åtgärdar sina egna utsläpp. Gröna energiprojekt eller beskogning är exempel på projekt som ofta understöds. Detta är i sig lovvärt, men systemet med frivilliga kompenseringar är inte problemfritt.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Vårdbiotoperna är artrika och vackra

Genom att restaurera vårdbiotoper slår man två flugor i en smäll: biodiversiteten i våra artrikaste naturmiljöer gynnas och vackra landskap skapas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.Läs mera »
Fabio Balotari-Chiebao, Finlands Natur nr 2/2021

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"Läs mera »
Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021

Påverka i landskapen

Vi bor alla i ett landskap och den vardagliga miljön runtomkring oss är långt förutbestämd av beslutsfattarna på landskapsnivå – ofta redan för åratal sedan. Hur mycket som egentligen styrs av kommunöverskridande landskap istället för en egens hemkommun kan vara överraskande. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 2/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021