Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Glöm inte dioxinerna

Fisk är hälsosamt. Östersjöfiskar såsom strömming, lax och öring är närmat och ett gott alternativ ur miljösynvinkel. Men glöm inte problemet med höga dioxin-halter.

Dioxinproblematiken är bristfälligt känd bland konsumenterna. En orsak är den tämligen osynliga märkningen av fiskprodukter som kan antas innehålla dioxin i högre halter än gränsvärdet på 4 pikogram per gram färskvikt som fastslagits av EU och WHO. Eller ?visste du att man på fiskförpackningen skall hålla utkik efter en oval eller en rektangel med texten ”Suomi/Finland xxx EY”?
De här märkena är mindre än en centimeter stora och därmed svåra att upptäcka. Det är knappast allmänt känt att ovalen ensam gäller för fisk från sötvatten eller fisk från Östersjön som inte konstaterats överskrida EU:s gränsvärde. Ovalen inne i en fyrkant skall finnas på strömmings-, lax-, nejonöga- och öringsprodukter härstammande från Östersjön. Strömming, lax, nejonöga och öring från har i upprepade undersökningar konstaterats överskrida EU:s gränsvärden för fisk som får säljas som mänskoföda.
Om du inte kände till märkningen, kan du trösta dig med att det gör i allmänhet inte heller fiskförsäljarna eller ens de fiskansvariga i stora matvarukedjor. Vi frågade om den vilda finska laxen har fyrkantsmärkningen på fraktlådan vid en fiskdisk i centrala Helsingfors. Fisken hade dioxinmärkning helt korrekt, men försäljarna kände inte till dess betydelse.

Finland har undantagstillstånd
För att trygga östersjöfisket inom respektive lands gränser har Sverige och Finland fått undantagstillstånd att saluföra fisk som överskrider dioxingränsvärdet under en övergångsperiod som tar slut i år. Tillståndsvillkoren förutsätter att konsumenterna informeras om de hälsoriskerna som hög dioxinhalt i maten medför samt rekommenderade begränsningar av konsumtion av fisk från Östersjön. Enligt EU:s förordning 199/2006 bör också alla operatörer på fiskens väg från havet till matbordet vidta alla nödvändiga åtgärder för att begränsa mängden dioxin och PCB i maten.
Finland har genom de rekommendationer som livsmedelssäkerhetsverket EVIRA ufärdat (se faktaruta), informerat konsumenterna om de risker som är förknippade med att äta strömming, lax och öring från Östersjön. Frågan är bara hur allmänt kända de här begränsningarna är.
Undantagstillståndet förutsätter också att något görs för att minska halterna av dioxin och dioxinliknande föreningar i miljön. Det här är en svår fråga eftersom dioxiner inte framställs avsiktligt. De är biprodukter som bildas vid förbränning och framställning av kemikalier såsom PCB. I Finland är marken vid sågverk där virke tidigare impregnerats med klorfenol svårt kontaminerad med dioxiner. Det samma gäller bottensedimenten i Kymmene älv. Dioxiner hittas också i sedimenten i hela Östersjön. Dioxiner sprids dessutom fortfarande luftvägen genom ofullständig förbränning.

Ny ansökan om förlängt undantag
Den här våren förbereder Finland – och även Sverige och Lettland – en ny ansökan till EU om att för tredje gången få förlängt tillstånd för försäljning av Östersjöfisk med för höga dioxinhalter. Som en del av ansökningsprocessen har Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet samlat in cirka 1 000 prov av de aktuella fiskarterna. Proven har analyserats vid Institutet för hälsa och välfärd THL. I projektet, som går under namnet EU-kalat II, deltar även Finlands miljöcentral och Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, den sistnämnda som projektkoordinator.
Resultaten från den omfattande undersökningen är redan till stor del klara, men EVIRA offentliggör dem först i slutet av maj. I det skedet torde Finlands ansökan till EU redan vara inlämnad. Då är det inte längre lika aktuellt med en allmän debatt om huruvida fisk med nuvarande dioxinhalter överhuvudtaget skall tillåtas som mänskoföda.

Dioxin skadar laxens tillväxt?
Nya forskningsresultat visar att nuvarande halter av dioxin och likartade föreningar i fiskvävnad kan ha skadliga effekter på fisken i sig. Förra året publicerades en norsk undersökning där havslax föddes upp på fiskpellets av två typer: dels allmänt använda pellets med låga halter av POP-föreningar (bland dem dioxiner och PCB) och dels pellets som renats från POP. I studiens slutskede hade de fiskar som under sin uppväxt fått renade pellets vuxit snabbare och fått kött av bättre kvalitet än de som fått pellets innehållande POP. Fettvävnaden hos fiskarna med långsammare tillväxt hade halter av dioxin och närbesläktade föreningar som var endast kring 30 procent av EU:s gränsvärde.
Mot den här bakgrunden finns det skäl att misstänka att de nuvarande betydligt högre dioxin- och PCB-halterna hos östersjölaxarna kan skada fiskarnas tillväxt.

Dioxinhalterna måste fås ned
Finlands och Sveriges undantag från EU:s dioxinbestämmelser har försvarats med att mellaneuropeerna sammantaget får i sig lika mycket dioxin som invånarna i Östersjöländerna. Skillnaden är bara den att den huvudsakliga dioxinkällan i Mellaneuropa är mjölk och kött, medan över 80 procent av dioxinet i nordbornas kropp härstammar från fisk.
Vi borde inte nöja oss med argumentet att vi ”bara” får i oss lika mycket dioxin som mellaneuropeerna. Målsättningen måste vara att minska all förekomst av ?dioxiner både i miljön och i mänskokroppen till ofarliga nivåer. Man vet mycket lite om dioxinernas långtidseffekter och ännu mindre om de sammanlagda effekterna av cocktailen av olika främmande och skadliga ämnen som finns i våra kroppar.
Tillsvidare får vi nöja oss med att följa EVIRA:s kostråd, ät fisk 1–2 gånger per vecka och fisk från Östersjön högst 1–2 gånger per månad. Både ur hälsosynvinkel och även rent ekologiskt är det vettigt att äta fiskar av mindre storlek. Större och äldre individer borde så långt som möjligt lämnas kvar i havet så att de kan föröka sig eftersom de i medeltal är mer framgångsrika i sin lek än små individer.

Högst två gånger i månaden

EVIRA har följande rekommendationer när det gäller östersjöfisk som mänskoföda:
– stor strömming (> 17 cm, gäller ofta färdigt filerad fisk) bör inte ätas oftare än 1–2 gånger i månaden.
– alternativt kan man äta lax eller öring från Östersjön högst 1–2 gånger per månad
Mindre fisk har hunnit lagra mindre mängder miljögift. Genom att flå strömmingen kan man få bort en hel del dioxin och andra skadliga ämnen som finns bundna i fiskhudens fettvävnad.
Text: Magnus Östman och Lena Avellan. Finlands Natur 2/2011.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 3 med bokstäver:

Resultat för mat:

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? 

Med hav och havtornssaft i blodet

Som barn följde de sina familjer till sjöss och till skogs. Som vuxna har båda valt en livsstil mer rik på tid och upplevelser än pengar. Kusinerna Jonas Sjöblom och Alexandra Sjöblom tar vara på varje årstid.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.

För hårda krav på eko-odlingen?

Allt fler finländska åkrar odlas ekologiskt och försäljningen av ekologiska produkter ökar. Trots det är den ekologiska matens marknadsandel mindre än två procent av livsmedelsförsörjningen. I år förnyades villkoren för jordbruksstöden. Som bäst diskuterar EU-rådet förnyade krav på ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel. Trots goda målsättningar är det inte säkert att de nya villkoren ger ökad ekologisk produktion.

Ekologisk flygfrukt från Afrika

Ananas, mango, bananer, kaffe och kryddor. Få ställen är bättre att odla dem än i Uganda. Det har man insett på många håll i världen. Man köper dem gärna. Om de är märkta som ekologiska.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Glöm inte dioxinerna

Fisk är hälsosamt. Östersjöfiskar såsom strömming, lax och öring är närmat och ett gott alternativ ur miljösynvinkel. Men glöm inte problemet med höga dioxin-halter.

Ekologisk mat är hälsosammast

Ekologisk mat är det mest hälsosamma alternativet. Det säger den brittisk-tyske professorn Carlo Leifert, som under fem års tid deltagit i det största EU-forskningsprojektet någonsin inom ekologiskt lantbruk.