Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Ekologisk mat är hälsosammast

Ekologisk mat är det mest hälsosamma alternativet. Det säger den brittisk-tyske professorn Carlo Leifert, som under fem års tid deltagit i det största EU-forskningsprojektet någonsin inom ekologiskt lantbruk.

Professor Leifert har en egen gård, men den är inte idealisk att forska i, det lilla jordbruket på Kreta har en areal på bara två hektar.
Försöksgården Nafferton i Tynes utanför Newcastle, däremot, upptar hela 320 hektar. Det är där professorn i miljövänligt lantbruk forskar. På 160 hektar odlar han ekologiskt vete, rapsolja, potatis, lök, sallat, tomater, kål, morötter samt producerar mjölk. På den andra halvan odlas samma produkter men på konventionellt vis med konstgödsel och besprutning. Nafferton är en av de viktigaste försöksgårdarna i ett enormt forskningsprojekt inom ekologiskt lantbruk, Quality Low Input Food (QLIF). Det femåriga projektet  avslutades våren 2009. Leifert ledde projektet.

Ekomjölk hälsosammare
Under Leiferts ledning har 31 liknande jämförande studier i ekologisk och konventionell odling gjorts över hela Europa. Över hundra rapporter har redan offentliggjorts i böcker, tidskrifter och presentationer. Marita Leskinen vid Helsingfors Universitet har deltagit från finskt håll.
Nafferton-studiens resultat har däremot ännu inte publicerats. Nafferton var det QLIF-projektet som varade längst, och resultaten kommer att presenteras senast inom två år, lovar Leifert.
Resultaten från mjölkforskningen har Leifert dock redan kommit ut med. Konventionell mjölk hade endast hälften så mycket omega 3-fettsyror som ekologisk mjölk, mindre av den immunitetsstärkande fettsyran VA och mera av den med hjärtsjukdom förknippade fettsyran CLA9.Skillnaderna var särskilt stora sommartid, då de ekologiska korna gick på bete.
Bland övriga QLIF-upptäckter som väckt mycket uppmärksamhet kan nämnas förekomsten av betydligt mer C-vitamin och immunförsvarsstärkande antioxidanter som flavonoider och polyfenoler i ekologiska frukter och grönsaker. QLIF-studierna visar också att halterna av tungmetaller, särskilt av kadmium och nickel, är lägre i ekologiska produkter. Råttor som fick ekologisk mat sov bättre och hade starkare immunförsvar. Frilandsgrisar och frigående höns hade betydligt lägre andel påvisad salmonella än burhöns och konventionellt uppfödda svin.

Franska livsmedelstillsynen förespråkar ekologiskt
– Dessa nya QLIF-resultat visar långt tydligare skillnader än det mesta av tidigare forskning i skillnader mellan eko och icke-eko, förklarar Leifert.
Bristande forskning som tyder på att ekomat är sundare mat är antagligen orsaken till att den brittiska livsmedelstillsynen inte rekommenderar ekologiska produkter framom konventionella. Det har däremot den franska livsmedelstillsynen börjat göra, bland annat på basen av QLIF-studier.
Men hur kan man egentligen fastslå att någonting är hälsosamt? 
– Vi är väldigt försiktiga med att uttala oss om vad som är hälsosamt. Inom vetenskapen kan vi aldrig fastslå något med hundraprocentig säkerthet. Våra hälsoindikatorer är i hög grad antioxidanter som enligt näringsexperterna sannolikt motverkar cancer. Det vi nu vet är att det finns fler antioxidanter i ekologisk mat. Det kan dessutom finnas många andra hälsoindikatorer vi inte upptäckt, säger han.
– Man måste jämföra samma grönsaker i likadan jord och likadant klimat. Det har vi gjort i projektet. Men preliminärt har vi bara presenterat det vi upptäckt om mjölk. Man ska också jämföra det som behandlas lika, med tanke på förvaring och transport. All ekomat kan därför knappast konsekvent sägas bevisligen vara hälsosammare än all konventionell mat. Till exempel färdas ekologisk mat i England i regel längre för att efterfrågan på ekomat är koncentrerad till färre städer..

Finsk vinter problem?
Forskningsresultaten i utlandet är kanske inte lika relevanta för finländskt jordbruk, som har helt andra förutsättningar på grund klimatet än jordbruket i Mellan- och Sydeuropa?
– Jag kan inte se varför resultaten inte skulle gälla även Finland. Klimatskillnaderna i våra studier har tagit enorma proportioner. Att påstå att Finland är ett specialfall eller ett undantag är typiskt för den allmänna skepsisen inför forskningsresultat som talar för ekologiskt lantbruk. Jag har hört det samma om England. Om forskningen är gjord för utländska förhållanden säger man att det inte kan gälla för engelska förhållanden. Är försöket däremot utfört i England, säger man ”Bra, men i global skala stämmer det inte”, svarar Leifert.        
– Jag har doktorander som kommer till mig och säger att de är rädda för att publicera sina slutsatser om dessa är mer positiva i fråga om ekologisk än konventionell odling. Det kan vara slutet på en lovande forskarbana att göra positiva konklusioner om ekologisk odling, säger han, men tillägger att han på inget vis i sin forskning enbart är inriktad på det ekologiska.
– Av världens lantbruk är största delen konventionellt. Lika viktigt som att forska i ekologiskt är det att forska i det konventionella för att få veta hur man klarar sig möjligast bra utan besprutningsmedel och med minsta möjliga mängd konstgödsel.

Skribenten är frilansjournalist från Norge
Text: Henrik Pryser Libell. Finlands Natur 1/2010.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 9 med bokstäver:

Resultat för mat:

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? 

Med hav och havtornssaft i blodet

Som barn följde de sina familjer till sjöss och till skogs. Som vuxna har båda valt en livsstil mer rik på tid och upplevelser än pengar. Kusinerna Jonas Sjöblom och Alexandra Sjöblom tar vara på varje årstid.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.

För hårda krav på eko-odlingen?

Allt fler finländska åkrar odlas ekologiskt och försäljningen av ekologiska produkter ökar. Trots det är den ekologiska matens marknadsandel mindre än två procent av livsmedelsförsörjningen. I år förnyades villkoren för jordbruksstöden. Som bäst diskuterar EU-rådet förnyade krav på ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel. Trots goda målsättningar är det inte säkert att de nya villkoren ger ökad ekologisk produktion.

Ekologisk flygfrukt från Afrika

Ananas, mango, bananer, kaffe och kryddor. Få ställen är bättre att odla dem än i Uganda. Det har man insett på många håll i världen. Man köper dem gärna. Om de är märkta som ekologiska.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Glöm inte dioxinerna

Fisk är hälsosamt. Östersjöfiskar såsom strömming, lax och öring är närmat och ett gott alternativ ur miljösynvinkel. Men glöm inte problemet med höga dioxin-halter.

Ekologisk mat är hälsosammast

Ekologisk mat är det mest hälsosamma alternativet. Det säger den brittisk-tyske professorn Carlo Leifert, som under fem års tid deltagit i det största EU-forskningsprojektet någonsin inom ekologiskt lantbruk.