Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Uppe på Kabelfabrikens tak i Helsingfors är utsikten över Finska viken och Drumsö vidunderlig. Solen värmer tidvis skönt, men så snart den går i moln blir det kyligt. Här uppe har också vinden från havet varit kall mest hela sommaren, något som Angela Oker-Blom och hennes odlarvänner fått erfara. Alla växter de odlat här uppe har inte klarat sig under den ovanligt kyliga och tidvis regniga sommaren.
Men Oker-Blom är ändå nöjd med sina första erfarenheter av att odla växter på tak till nytta och nöje. Många av växterna, av vilka en del är rätt ovanliga för finländska förhållanden, har klarat sig riktigt bra – speciellt efter att odlarna monterat upp olika vindskydd.
– Allting vi odlar här uppe går att äta, säger Oker-Blom och bjuder på ett blad av isört. Den är mycket saftig och smakar friskt och syrligt. En utmärkt ingrediens i en sallad.
Oker-Bloms favorit är citrontagetes. Den har liknande gula blommor som vanliga prydnadstagetes och hela växten kan ätas. Den har en frisk citronsmak. En annan exotisk växt som klarar sig bra i takodlingen är den peruanska potatisen Mayan Gold, hemmahörande på Andernas sluttningar. I mitten av augusti är den snart färdig för skörd, vilket Oker-Blom ivrigt väntar på.
– Den lär ha en söt smak som påminner om marsipan.
Tidigare under sommaren blommade den här speciella potatissorten vackert – så vitt man vet för första gången i Finland.

Jobbigt men roligt
Odlingen på Kabelfabrikens tak är ett pilotförsök som föreningen Slow Food Helsinki startade i våras. Cirka tio medlemmar deltar aktivt i skötseln. Understöd från några finlandssvenska fonder gjorde att de fick materialkostnaderna täckta till största delen, men allt arbete har de utfört själva med stor iver. Drivkraften har varit att göra något konkret för en grönare stadsmiljö. Att producera sin egen närmat och följa med hur växterna utvecklas under sommaren ger också fin tillfredsställelse för dem som bor i en utpräglat urban miljö.
Mycket arbete har takodlingen i alla fall inneburit. Mylla, trälådor och odlingssäckar från föreningen Dodo har transporterats upp till taknivå med en liten personhiss.
– Vi hade planerat att odla växter som vindskydd runt kanterna och djupare lådor med 30–40 cm mylla, men sedan fick vi höra att taket bara får belastas med 100 kilogram per kvadratmeter. Då fick vi nöja oss med en glesare odling och 20 centimeter mylla i lådor och säckar, säger Oker-Blom. Hon är en av dem som jobbat flitigast med bevattning, gödsling och rensning under sommaren. Hon har sin konstnärsateljé i huset och vistas här dagligen.

Rekommenderas varmt
När hösten kommer måste allt material tas ned från taket eftersom vinterns snötäcke i kombination med lådor och säckar annars kunde bli för mycket för taket. Oker-Blom hoppas att utrymmen där odlingarna kunde övervintra skulle hittas och att takodlingen kunde fortsätta  nästa sommar.
Hon ser gärna att fler stadsbor gick in för takodlingar eller andra liknande arrange­mang. Husbolagen kunde vara ett lämpligt samarbetsforum.
– Mänskor mår bra av att pyssla med jorden. En sådan här odling är lite av naturens underverk mitt i stan, konstaterar hon förnöjt.

Börja med lätta sorter
För Angela Oker-Blom har trädgårdsarbetet varit en bra motvikt till hennes engagemang som kärnkraftsmotståndare. Hon är speciellt bekymrad över att uranbrytning ser ut att kunna bli verklighet även i Finland.
– Det här är en deprimerande utveckling, men odlingen här på taket får mig att bli glad igen, säger hon.
Hon rekommenderar att den som börjar med takodling först går in för att odla säkrare sorter som klarar sig i lite svårare förhållanden. Kryddörter, bladselleri mynta, potatis och nässlor (blir god soppa, plättar eller te) är sådana växter, medan basilika, pumpa och gurka är känsliga för vinden uppe på högre höjd.
Den egyptiska luftlöken (se huvudbilden) är en av de grödor som klarat sig bra uppe på Kabelfabrikens tak. Som skulptör är Angela Oker-Blom speciellt fascinerad av lökens former. Både lökarna och stjälkarna kan ätas.

 

Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 4/2012.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 5 med bokstäver:

Resultat för mat:

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? 

Med hav och havtornssaft i blodet

Som barn följde de sina familjer till sjöss och till skogs. Som vuxna har båda valt en livsstil mer rik på tid och upplevelser än pengar. Kusinerna Jonas Sjöblom och Alexandra Sjöblom tar vara på varje årstid.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.

För hårda krav på eko-odlingen?

Allt fler finländska åkrar odlas ekologiskt och försäljningen av ekologiska produkter ökar. Trots det är den ekologiska matens marknadsandel mindre än två procent av livsmedelsförsörjningen. I år förnyades villkoren för jordbruksstöden. Som bäst diskuterar EU-rådet förnyade krav på ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel. Trots goda målsättningar är det inte säkert att de nya villkoren ger ökad ekologisk produktion.

Ekologisk flygfrukt från Afrika

Ananas, mango, bananer, kaffe och kryddor. Få ställen är bättre att odla dem än i Uganda. Det har man insett på många håll i världen. Man köper dem gärna. Om de är märkta som ekologiska.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Glöm inte dioxinerna

Fisk är hälsosamt. Östersjöfiskar såsom strömming, lax och öring är närmat och ett gott alternativ ur miljösynvinkel. Men glöm inte problemet med höga dioxin-halter.

Ekologisk mat är hälsosammast

Ekologisk mat är det mest hälsosamma alternativet. Det säger den brittisk-tyske professorn Carlo Leifert, som under fem års tid deltagit i det största EU-forskningsprojektet någonsin inom ekologiskt lantbruk.