Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

För hårda krav på eko-odlingen?

Allt fler finländska åkrar odlas ekologiskt och försäljningen av ekologiska produkter ökar. Trots det är den ekologiska matens marknadsandel mindre än två procent av livsmedelsförsörjningen. I år förnyades villkoren för jordbruksstöden. Som bäst diskuterar EU-rådet förnyade krav på ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel. Trots goda målsättningar är det inte säkert att de nya villkoren ger ökad ekologisk produktion.

– De förnyade stödvillkoren är i det stora hela förmånliga för ekoproduktionen i Finland, säger Pauli Talvitie, som är ordförande för Förbundet för ekologisk odling. Byråkratin som hör ihop med ansökan om ersättning för ekologisk produktion minskade märkbart. Stödnivåerna för ekologisk produktion är nu konkurrenskraftiga jämfört med stödnivåerna för konventionellt jordbruk. 
Pauli Talvitie berättar att Förbundet för ekologisk odling nu koncentrerar sin intressebevakning på förslaget till ny EU-förordning om ekologisk produktion. 
– Målsättningarna för förslaget som EU-kommissionen gav i mars 2014 är bra, tycker Talvitie. Den nya lagstiftningen ska avlägsna hinder för utvecklingen av ekologisk produktion i EU, garantera rättvisa konkurrensvillkor för jordbrukare och andra aktörer och öka konsumenternas förtroende för ekologiska produkter.
– Däremot innehåller kommissionens förslag flera punkter som är mycket problematiska för den ekologiska produktionen i Finland, säger Talvitie. Enligt förslaget skulle det till exempel inte längre vara möjligt att undantagsvis använda konventionellt producerat utsäde då ekologiskt utsäde inte finns att få. I Finland är det inte möjligt att odla samma växtsorter som i sydligare länder och utbudet av ekologiskt utsäde av lämpliga sorter är begränsat. Om kravet på ekologiskt utsäde tillämpas utan undantag skulle det leda till att ekoproducenterna hade färre odlingsväxter att välja mellan och att utbudet av ekoprodukter på marknaden krymper. 

Den här och andra punkter i kommissionens förslag har väckt stort motstånd bland medlemsländerna. 
– EU:s nuvarande ordförandeland Lettland har gjort flera kompromissförslag och de flesta problematiska punkterna har fått en tillfredsställande lösning, säger Talvitie. 

 

 

Emelie Hansson, sakkunnig vid Naturskyddsföreningen i Sverige, är emellertid orolig för den ekologiska produktionens framtid. Naturskyddsföreningen har gått ut med hård kritik mot EU-kommissionens förslag till strängare krav på ekologisk produktion. 
– Naturskyddsföreningens utgångspunkt är att man inte får införa regler som gör att det blir för svårt att producera och sälja ekoprodukter, säger Hansson. Om den ekologiska produktionen minskar blir även miljönyttan mindre. EU-kommissionen bedömer att förtroendet för ekoprodukter är svagt bland konsumenterna. Naturskyddsföreningen håller inte med. Den ökade försäljningen av ekoprodukter tyder på att förtroendet för märkningen är högt. Däremot borde produktionen av flera ekologiska varor sporras.
Enligt kommissionens förslag måste i fortsättningen alla som säljer ekoprodukter vara certifierade. Det innebär en extra kostnad och enligt Naturskyddsföreningen är risken stor att en del butiker istället väljer att sluta sälja ekologiska varor.

Naturskyddsföreningen ställer sig också mycket kritiskt till förslaget att införa gränsvärden för otillåtna ämnen i ekoprodukter. Rester av syntetiska bekämpningsmedel hittas sällan i ekomat. Då det händer är det troligt att ämnena spritts från till exempel konventionella odlingar i närheten. Naturskyddsföreningen påminner om att ekologisk märkning inte är en produktmärkning. Ekologisk produktion går ut på att man ska följa vissa produktionsregler och kontrollen av produktionen ska säkerställa att reglerna följs. Om de ekologiska producenterna måste stå för kostnaderna då deras produkter blir underkända på grund av att gränsvärdena överskrids förverkligas inte principen om att förorenaren ska betala.
EU-kommissionen föreslår att det efter en övergångsperiod ska vara möjligt att importera ekoprodukter till EU endast om de producerats enligt regler som överensstämmer med EU:s regler. Enligt nuvarande lagstiftning bör reglerna vara likvärdiga med EU:s regler. Naturskyddsföreningen befarar att förslaget skulle leda till kraftigt minskad import av ekologiskt kaffe, bananer och annan frukt, nötter och kryddor. Vidare skulle den minskade efterfrågan leda till minskad miljönytta då odlare i fattiga länder avvecklar sin ekologiska produktion. 
– Det är orimligt att kräva att kontroller av ekologisk produktion utförs på precis samma sätt som i EU i utvecklingsländer med en mycket mindre utvecklad myndighetsstruktur, säger Emelie Hansson. 
EU-rådet försöker enas om en allmän riktlinje om ekologisk produktion i juni. EU-parlamentet bereder som bäst sin ståndpunkt om förordningen. Därefter ska rådet, parlamentet och kommissionen förhandla om förordningens slutgiltiga form, vilket troligen sker i höst.  

 

 

 

Anne Antman, Finlands Natur nr 2/2015
Kommentarer (0)
Skriv siffran 5 med bokstäver:

Resultat för mat:

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? 

Med hav och havtornssaft i blodet

Som barn följde de sina familjer till sjöss och till skogs. Som vuxna har båda valt en livsstil mer rik på tid och upplevelser än pengar. Kusinerna Jonas Sjöblom och Alexandra Sjöblom tar vara på varje årstid.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.

För hårda krav på eko-odlingen?

Allt fler finländska åkrar odlas ekologiskt och försäljningen av ekologiska produkter ökar. Trots det är den ekologiska matens marknadsandel mindre än två procent av livsmedelsförsörjningen. I år förnyades villkoren för jordbruksstöden. Som bäst diskuterar EU-rådet förnyade krav på ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel. Trots goda målsättningar är det inte säkert att de nya villkoren ger ökad ekologisk produktion.

Ekologisk flygfrukt från Afrika

Ananas, mango, bananer, kaffe och kryddor. Få ställen är bättre att odla dem än i Uganda. Det har man insett på många håll i världen. Man köper dem gärna. Om de är märkta som ekologiska.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Glöm inte dioxinerna

Fisk är hälsosamt. Östersjöfiskar såsom strömming, lax och öring är närmat och ett gott alternativ ur miljösynvinkel. Men glöm inte problemet med höga dioxin-halter.

Ekologisk mat är hälsosammast

Ekologisk mat är det mest hälsosamma alternativet. Det säger den brittisk-tyske professorn Carlo Leifert, som under fem års tid deltagit i det största EU-forskningsprojektet någonsin inom ekologiskt lantbruk.