Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

– En kompost behöver inte ha inbyggd termometer och andra tekniska finesser för att fungera. En enkel konstruktion duger bra, naturen sköter resten om vi bara ser till att komposten inte blir för våt eller torr.
Det säger Eeva-Stiina Lönnemo, hemma i Salo. Kompostering hör till hennes favoritsysselsättningar. Hon har nu i 17 år använt en enkel fab-rikstillverkad kompost för nedbrytning av hushållsavfall. 
– Den har fungerat mycket väl och vi har varit så nöjda med den att vi döpt den till Onni!
På marknaden finns sedan länge ett stort antal kompostmodeller av olika märken och storlekar. Enligt Tessa Turtonen, tidigare ekorådgivare vid Marthaförbundet, är det inte alltid den dyraste modellen som är den bästa. Det lönar sig att ta del av resultaten från tester och utnyttja egna och bekantas erfarenheter.
– Man kan enkelt bygga sin egen kompost. Det viktiga är att den är välisolerad med till exempel styrox och att den är rätt dimensionerad för den mängd avfall man producerar, säger Lönnemo.


Komposten måste också vara så tät att råttor och andra gnagare inte kommer åt avfallet. I bottnen ska finnas lufthål för ventilationens skull. Gör man sin kompost själv kan man bygga den från scratch av bräder och fordra den invändigt med 5–6 centimeter tjock styrox. Det går också att utnyttja till exempel isolerade plasttunnor, kasserade kylskåp eller frysar. Freongaserna måste först avlägsnas ur kylanläggningar av sakkunniga innan man kan ta dem i bruk som kompostkärl.
Isoleringen är viktig för att mikroberna i en hushållskompost ska kunna vara verksamma under vinterhalvåret, liksom också kompostkärlets storlek i förhållande till mängden avfall. För lite avfall i en stor kompost kan leda till att komposten fryser, hur väl isolerad den än är. Eeva-Stiina Lönnemos kompost har ett inre lock som kan sänkas och höjas beroende på hur stor avfallsmängden är. En tumregel är att ett 200 liters kompostkärl är lämpligt för ett hushåll med fyra personer.
– En hög och smal kompost är bättre än en som är lägre och bred, säger Lönnemo. 
Man märker redan på hösten att komposten fungerar om den blir varm. Mikrobernas aktivitet kan få temperaturen att stiga upp till 70 grader inne i komposten även mitt i vintern. Det yttersta lagret kan frysa, men det isolerar ändå och håller kylan borta från de inre delarna av komposten där nedbrytningen kan fortgå.
Om komposten trots allt fryser allt igenom och nedbrytningen stannar upp gäller det att få igång den igen när vårsolen börjar värma.
– Det lönar sig att ha sin kompost placerad så att solen lyser på den så länge som möjligt. Man kan också ta av locket för att släppa in värmen, säger Tessa Turtonen. 
Hon tipsar om att man kan fylla en 1,5 liters PET-flaska med hett vatten, och låta den ligga i komposten tills vattnet svalnat. Proceduren kan med fördel upprepas några gånger. Ännu bättre är varm urin, som både tinar upp det frusna avfallet och ger det ett extra tillskott av kväve som gynnar nedbrytningen.
Lönnemo betonar att det är viktigt att hålla en optimal fuktighet i sin kompost för att den ska fungera. Fuktigheten reglerar man enklast med hjälp av strö, gjort av halm eller torv. Ströet suger i sig överlopps vatten ur kompostinnehållet. Man varvar kompostavfall med strö i lämpliga proportioner och rör om.
– En tumregel är att kompostmassan har rätt fuktighet om den avger bara några få vattendroppar då man kramar den i sin näve. Om det rinner vatten ur den är den för blöt och om den inte avger vatten alls är den för torr.
Hon säger att matrester av så olika typ som möjligt gynnar komposteringen. Under sommarhalv-året är det också bra att lägga till ogräs och annat trädgårdsavfall.
På våren är det dags att ta ut den nedersta delen av kompostmassan. Det går enklast om man har en kompost med en lucka nedtill genom vilken man kommer åt det material som legat längst underst i komposten och som nu är till hälften nedbrutet. 
Lönnemo brukar efterkompostera det halvt nedbrutna materialet genom att helt enkelt lagra det i en hög i sin trädgård. I det här skedet är matresterna så långt nedbrutna att de inte längre lockar råttor. För att den slutliga nedbrytningen ska fortgå optimalt är det bra att blanda en del trädgårdsavfall och ren mylla i kompostmaterialet. Man får räkna med totalt två år av kompost-ering innan matresterna förvandlats till högklassig, näringsrik mylla som är utmärkt att använda i odling.

Det här kan komposteras

  • Skal från frukter, rotfrukter och grönsaker
  • Kaffe- och tesump
  • Äggskal och äggfodral av papp
  • Fiskrens och ben
  • Övrigt matavfall
  • Mindre mängder hushållspapper, tidningspapper och pappers-påsar
  • Blommylla och växtavfall
  • Naturfibrer i mycket små mängder
  • Kutterspån
  • Små mängder kattsand
  • Sopdamm, dock ej dammsugarpåsar

     

Det här får inte läggas
i komposten

  • Aska eller kalk
  • Problemavfall
  • Plast, glas eller metall, såsom mjölk- eller
  • saftburkar och fil- eller yoghurt-burkar.
  • Konstfiber-, läder- eller gummivaror
  • Tobaksfimpar
  • Papper som är överdraget med vax eller plastvätskor

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
Kommentarer (0)
Skriv siffran 9 med bokstäver:

Resultat för mat:

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? 

Med hav och havtornssaft i blodet

Som barn följde de sina familjer till sjöss och till skogs. Som vuxna har båda valt en livsstil mer rik på tid och upplevelser än pengar. Kusinerna Jonas Sjöblom och Alexandra Sjöblom tar vara på varje årstid.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.

För hårda krav på eko-odlingen?

Allt fler finländska åkrar odlas ekologiskt och försäljningen av ekologiska produkter ökar. Trots det är den ekologiska matens marknadsandel mindre än två procent av livsmedelsförsörjningen. I år förnyades villkoren för jordbruksstöden. Som bäst diskuterar EU-rådet förnyade krav på ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel. Trots goda målsättningar är det inte säkert att de nya villkoren ger ökad ekologisk produktion.

Ekologisk flygfrukt från Afrika

Ananas, mango, bananer, kaffe och kryddor. Få ställen är bättre att odla dem än i Uganda. Det har man insett på många håll i världen. Man köper dem gärna. Om de är märkta som ekologiska.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Glöm inte dioxinerna

Fisk är hälsosamt. Östersjöfiskar såsom strömming, lax och öring är närmat och ett gott alternativ ur miljösynvinkel. Men glöm inte problemet med höga dioxin-halter.

Ekologisk mat är hälsosammast

Ekologisk mat är det mest hälsosamma alternativet. Det säger den brittisk-tyske professorn Carlo Leifert, som under fem års tid deltagit i det största EU-forskningsprojektet någonsin inom ekologiskt lantbruk.