Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.

Överkonsumtionen kring jul är utmanande. Å ena sidan hör god mat och presenter till på jul, men var går det snett? John Björkman ser flera problem
– Det tydligaste har att göra med trender, som leder människor till att köpa allt möjligt onödigt, säger John. Ena året ska allt vara vitt, nästa svart, och så vidare. Det större bakomliggande temat är ändå att vi blivit fjärmade från naturens cykler. Nästan alla våra helger är årstidsrelaterade och kopplade till jordbruket. Vi är fortfarande ett jordbruksfolk, skörden bärgas ännu på hösten. Fokus borde tillbaka på det.
Hans familj uppmärksammar helger på ett lite alternativt sätt, fast John poängterar att det egentligen är traditionellt. En del av deras traditioner kommer hemifrån, medan en del är kopplade till Johns utbildning och stora intresse folklore. 
– Vi köper medvetet, och gör saker själv från grunden, säger John. Vi har en massa pynt, men mycket är vår släkts pynt från flera generationer. De äldsta kommer från 1920-talet. Det gör att de är hållbara, samtidigt som det ger en koppling till familjen och gemenskapen. Gåvor är betydelsefulla, men de föredrar att ge bort mat eller hantverk som mottagaren kan använda.

Det hör till alla högtider, att tillsammans göra mat från rena råvaror. Det ger ett mervärde till maten när man gjort det själv. Familjen strävar efter att komma ihåg traditionerna och kärninnehållet i de olika högtiderna. De är inte troende kristna, men årstiderna och familjefokus är viktigt. Redan vikingarna firade en motsvarighet till jul, och mat och dryck var det centrala.
– Jag tänker väldigt mycket på det att ännu våra mor- och farföräldrars föräldrar levde på ett sätt som inte skapade nästan några miljöproblem alls. Vi kan inte leva som de gjorde, men ta till oss av det som fungerade. 
Här kommer vi in på köttätande. John ser helt vegansk helgmat som irrelevant. 
– Julen har varit den högtid när man fick kött, säger han bestämt. Vardagen ska hellre vara vegansk och sparsam. Till helgerna investerar man i hållbart producerat kött. Förr valde man ut ett djur som hörde till den festen redan när det föddes. Det behandlade man sedan extra väl. 
Julen har varit en frosserifest, men i förhållande till vår vardag krävs idag extrem konsumtion för att skapa festkänsla. Vi bör ändra på samhället och vardagen för att högtiderna ska återfå sin betydelse. Medan vi jobbar på det kan vi påminna oss om varför julen firas just i slutet av
december.
– Julen infaller strax efter vintersolståndet. Gå ut i skogen på kvällen för att förstå att det är årets mörkaste tid. 

John Björkman tänder brasan inför helgen tillsammans med familjen.

John Björkman
Bor: Åbo
Gör: Forskare vid Åbo museicentral
Instagram: @traditionjohn

 

Maria Svens, Finlands Natur nr 4/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:

Resultat för mat:

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? 

Med hav och havtornssaft i blodet

Som barn följde de sina familjer till sjöss och till skogs. Som vuxna har båda valt en livsstil mer rik på tid och upplevelser än pengar. Kusinerna Jonas Sjöblom och Alexandra Sjöblom tar vara på varje årstid.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.

För hårda krav på eko-odlingen?

Allt fler finländska åkrar odlas ekologiskt och försäljningen av ekologiska produkter ökar. Trots det är den ekologiska matens marknadsandel mindre än två procent av livsmedelsförsörjningen. I år förnyades villkoren för jordbruksstöden. Som bäst diskuterar EU-rådet förnyade krav på ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel. Trots goda målsättningar är det inte säkert att de nya villkoren ger ökad ekologisk produktion.

Ekologisk flygfrukt från Afrika

Ananas, mango, bananer, kaffe och kryddor. Få ställen är bättre att odla dem än i Uganda. Det har man insett på många håll i världen. Man köper dem gärna. Om de är märkta som ekologiska.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Glöm inte dioxinerna

Fisk är hälsosamt. Östersjöfiskar såsom strömming, lax och öring är närmat och ett gott alternativ ur miljösynvinkel. Men glöm inte problemet med höga dioxin-halter.

Ekologisk mat är hälsosammast

Ekologisk mat är det mest hälsosamma alternativet. Det säger den brittisk-tyske professorn Carlo Leifert, som under fem års tid deltagit i det största EU-forskningsprojektet någonsin inom ekologiskt lantbruk.