Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner.
För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Saltpulserna 2014–2015 såg först ut att blåsa nytt liv i Östersjöns torskstammar, men syrebristen stör fortfarande fortplantningen och torskarna lider av brist på föda. Vi lär få vänta länge innan torskfångsterna i våra vatten når upp till rekordåren under 1980-talet.
Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.
Ett nytt energilandskap växer fram i Europa. Istället för produktion i enbart ett fåtal stora kraftverk ska framtidens elproduktion också ske i mindre kraftverk närmare elkonsumenterna och distribueras via smarta elnät.
Mata inte pärlor bara åt svin. Ät dem själv också. Forskarna hoppas att den hälsosamma proteinrika bondbönan, som i dag nästan enbart används till djurfoder, snart finns på våra tallrikar.
En video spelas upp. Där står fyra maskerade personer iklädda djurmasker på rad och framför dem ligger en kvinna inlåst i en trång gallerbur. De förklädda personerna har kidnappat kvinnan och deras krav är klart. Förövarna vill få igenom en lagändring mot djurförsök på 12 timmar, eller så dör den kidnappade kvinnan. Scenen är ur den mycket populära tv-serien Bron.
Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.
Varken centern, samlingspartiet eller samfinländarna utmärkte sig med en stark miljöpolitisk profil inför riksdagsvalet. Regeringsprogrammet ger föga hopp om att partierna skulle ha ömsat skinn.
Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.
Inför riksdagsvalet i mitten av april kämpar partierna och de enskilda kandidaterna om väljarnas gunst. Det är dag att bestämma vem vi vill att ska styra samhällsutvecklingen under de kommande fyra åren. Finlands Natur har analyserat partiernas åsikter om centrala miljöpolitiska frågor.
Han är domare utan juridisk utbildning, vid en domstol där en person som skäller på fel sätt under fel träd kan vinna ett mål. Här i intervjun är Jan Eklund privatperson som oroar sig över utvecklingen inom miljöförvaltningen.
De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
I havet utanför forna stålfabriken i Koverhar vilar tungmetaller som i årtionden sköljts ut i havet. I Finland ska nedsmutsaren betala för sanering. Men Koverhars ägare har gått i konkurs.
EU:s nya fiskeripolitik lyfter fram vattenbruk (akvakultur) som en nisch värd att satsa på. Kan branschen som tidigare haft en så smutsig image bli en föregångare ur hållbarhetsperspektiv?
Det är dags för Europaparlamentsval. I maj har du en chans att påverka. Vad är viktigt just för dig? Alla kandidater rör sig på webben. Ta kontakt och våga fråga.
Ananas, mango, bananer, kaffe och kryddor. Få ställen är bättre att odla dem än i Uganda. Det har man insett på många håll i världen. Man köper dem gärna. Om de är märkta som ekologiska.
– Det är bra att vi har olika miljöorganisationer med god samarbetskultur. Då vi har olika arbetsmetoder men jobbar med samma målsättningar får vi mer till stånd, säger Panu Kunttu, från WWF.
Tänk dig att inte kunna tvätta händerna, dricka när du är törstig eller använda en vanlig toalett. Vattenbristen är en tickande bomb i allt större delar av världen.
Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.
En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Vindkraften ska göra Österbotten självförsörjande på energi inom 20 år. Men bedömningarna av miljö-konsekvenserna går isär – vinner grön energi terräng på fågellivets bekostnad?
Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC har tagit fram ett nytt miljöprogram. Programmet har väckt en del frågor stött som vi här låter gå vidare till SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback.
Den nya vattenlagen kräver tillstånd för muddringar på mer än 500 kubikmeter. Mindre muddringar måste anmälas till den regionala NTM-centralen. Men här räcker resurserna inte för att bedöma miljökonsekvenserna.
Lax är en värdefull och eftertraktad fisk och därför har hela Östesjöns laxbestånd redan länge varit nära att dö ut. Investeringar har gjorts för att trygga artens fotlevnad, men bestånden har inte repat sig.
BNP-kurvan har skjutit i höjden i Finland. Men ökat välbefinnande hos mänskor och miljö är fullt möjligt utan ständig ekonomisk tillväxt. Det hävdar Degrowth-rörelsen.
Den av Ivan Illich inspirerade provokativa degrowth-snigeln var en vanlig syn i Köpenhamn i samband med klimatmötet i december 2009. Foto: Wilhelm Rothe
Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Ett fiskestopp skulle gynna både torsken och yrkesfiskarna på sikt, säger Mikael Hildén, Finlands miljöcentrals programchef och tidigare chef för SYKE:s havscenter. Torskfrågan är enligt honom den klart största utmaningen för fisket i Östersjön.
Den inhemska produktionen av vindkraftsel motsvarar 0,3 procent av elförbrukningen i Finland. Regeringen höjde hösten 2008 målsättningen för vindkraft till 2000 MW år 2020. Men det finns planer på vindkraftsparker med ännu större kapacitet.